Följande studie behandlar hur den kommunala och regionala platsmarknadsföringen i norra Sverige fungerar och om det finns en koppling mellan dem. För att undersöka detta har Umeå- och Örnsköldsvik kommun valts ut för att företräda både kommunerna i sig och som representanter för N6-initiativet. Initiativet består av de fem största städerna i norra Sverige som tillsammans vill ändra bilden av norra Sverige. Metoden består av intervjuer med tjänstepersoner inom kommunerna, samt inom N6-initiativets verksamhet. Det kombineras med en innehållsanalys av de berörda kommunernas webbplatser, samt av initiativets hemsida och tillhörande informationsvideo. Resultatet består av en sammanställning av intervjuer och innehållsanalyser, samt en koppling till tidigare forskning som presenterats i studien. Det som framgår av undersökningen är att både Umeå och Örnsköldsvik kommun använder sig av olika strategier för att marknadsföra sig, däremot finns det flera likheter mellan kommunernas val av marknadsföring, såsom kultur och idrott. Det framgår även hur de aktivt anstränger sig för att behålla platsens identitet och unikhet i arbetet med platsmarknadsföring, vilket ofta kan influeras av trender. Ett genomgående tema under intervjuerna är konkurrens, där slutsatsen är att konkurrensen inte färgat N6-initiativets samarbeten. Däremot används initiativet inte direkt i kommunernas arbete, trots att det bidragit med flertalet positiva aspekter.

This paper investigates the level of consciousness regarding to the diversity work in the municipalities of Malmö, Lund and Landskrona. The study focuses on persons in a middle management position connected to various spheres of activities in each municipality. A survey concerning each municipality's diversity plan, diversity work, recruiting process, education and knowledge was used to investigate the participants' consciousness. The survey poses similar questions regarding equality between the sexes to compare the results from each field. The paper presents an overview of the development of Sweden's labour market and society, and gives an account for the differences between immigrants and natives positions in the labour market. This is both to give an understanding for why it is the way it is today, and to position the paper's investigation and the results in relation to labour markets structures and the national work to integrate immigrants in the labour market. The results of the investigation show that there exists a degree of consciousness in the different municipalities concerning questions about diversity, but it is limited mostly to the quantitative perspective of diversity work, meanwhile consciousness regarding the internal qualitative diversity work appears to be low, which can have a negative impact on immigrants integration at both municipal level and the national level. / Uppsatsen syftar till att undersöka medvetenheten kring mångfaldsfrågor i Malmö, Lund och Landskrona kommun. De personer som deltar i undersökningen är mellanchefer från olika verksamhetsområden inom respektive kommun. För att undersöka respondenternas medvetenhet har de fått besvara en enkät som ställer frågor kring respektive kommuns mångfaldsplan, mångfaldsarbete, rekryteringsprocess, utbildning och kunskap. Ungefär samma frågor ställs om jämställdhetsarbetet i syfte att kunna jämföra resultaten angående mångfaldsarbetet med resultaten från jämställdhetsarbetet. Uppsatsen går också igenom Sveriges arbetsmarknads- och samhällsutveckling, samt redogör för det skillnader som finns på arbetsmarknaden mellan invandrade personer och personer födda i Sverige. Detta är först och främst för att ge en bakgrund till varför arbetsmarknaden ser ut som den gör idag samtidigt som det också sätter uppsatsens undersökning i ett större sammanhang, då resultaten från undersökningen kommer att sättas i relation till arbetsmarknadens strukturer och det nationella integrationsarbetet. Undersökningens resultat visar på att det finns en viss medvetenhet om mångfaldsarbetet i kommunerna, men att det samtidigt främst gäller det kvantitativa arbetet, medan medvetenheten om det kvalitativa interna mångfaldsarbetet är låg vilket kan få negativa konsekvenser både för kommunernas integrationsarbete och för det nationella arbetsmarknadsintegrationsarbetet.

Tillgänglighet för hållbara trafikslag är något som blivit aktuellt de senaste decennierna för att ställa om transportsektorn till att bli mer klimatsmart. En kritisk punkt att hantera i städer är järnvägen, som å ena sidan är ett hållbart transportslag för resor mellan städer, men å andra sidan agerar barriär i städerna för övriga trafikslag. Ur historisk synpunkt har den varit en drivkraft bakom industrialismen och urbaniseringen i Sverige, och sitter därmed på betydande kulturvärden mitt inne i städer. Syftet med studien är att undersöka hur järnvägens barriäreffekt har påverkat andra trafikslag mellan år 1900 och idag. I arbetet studeras kartor under tidsperioden, samt översiktsplaner, detaljplaner och relaterade dokument undersökts för två fall: Eskilstuna och Växjö. Med hjälp av en komparativ gatunätsanalys och innehållsanalys har dokumenten studerats och jämförts utifrån forskningsfrågorna som ställts upp. Det teoretiska ramverket bygger på fyra begrepp som har stor betydelse inom arbetets område: barriäreffekt, tillgänglighet, hållbart resande och bilhegemoni. Resultatet och slutsatsen visar på att järnvägens dragning har påverkat gatunätet och tillgängligheten för övriga trafikslag, som nyttjar gatunätet, genom att agera som barriär. Det handlar bland annat om hur kommunerna historiskt har prioriterat olika trafikslag, och att bilen inte krävt nya sträckningar, vilket drabbat övriga trafikslag som fått sämre genhet i nätet och därmed lett till större behov av rörelse för människor. Sedan 1990-talet har synen på planering av trafikslag ändrats, och både i dokument från kommunerna och i gatunätet går det att se att tillgängligheten för gång- och cykeltrafik prioriteras högre än det gjort under stora delar av 1900-talet. Studien bidrar därmed till en ökad förståelse för hur historiska beslut påverkar dagens gatunät, samt till att ge ett underlag för att djupare undersöka kulturmiljö relaterad till järnvägen i städer, vilket är relevant för dagens och framtidens planering.

In the light of the Convention on the Rights of the Child gaining legal status in Sweden this thesis examines the implementation of the convention on a municipal level, specifically the implementation of Article 12 and children’s right to participate in all matters affecting them. With this purpose objectives and means are examined and compared between two municipalities: the municipality of Uppsala and the municipality of Örebro. By creating a frame of analysis based on previous research and theory on children’s participation, a text analysis has been conducted on key municipal policy documents and a case study has been conducted of municipal channels for participation. In conclusion the implementation of Article 12 differs between the municipalities where the responsibility to realize children’s right to participate is a shared responsibility in Örebro municipality in comparison to Uppsala municipality where the responsibility lies with some departments. In Örebro municipality children’s participation is often defined as a right while it in Uppsala municipality often is defined as an instrument to reach other goals. The case study emphasizes the importance of critically examining who actually participates in initiatives for children’s participation, who has power over the agenda and with what effects. For the realization of children’s right to participate initiatives must be inclusive, important and with clear intentions and effects.

The role of a municipality is to make sure that their citizens are pleased and that the community is constantly evolving. The number of municipalities that are actively working with their communication is increasing as well as the municipalities acknowledging the opportunities with social media. The municipality of Härjedalen is facing different challenges while at the same time not having a presence on social media. It is, therefore, interesting to explore how the municipality work to further develop their community. The aim of this study is to highlight and problematize a group of Härjedalen’s citizens’ different views and opinions on their municipality, their work with communication and the function of the community in general. It strives to understand the citizen’s expectations on the municipality and research how big the support for the organization’s use of social media is. Four focus groups with the citizens of the municipality were held for this study and were furthermore analyzed with the help of Grunig and Hunts models on Public Relations, Habermas theory of communicative action and Sztompkas theory on trust. The study shows that the citizens in general have negative views on the municipality and their communication. They perceive it as unmodern, difficult to understand and that the municipality lack a dialogue with its citizens. Moreover, they would prefer that the municipality began to use social media as it would lead to a better communication between the two parties. The results imply that for communities to function well it is important for them to actively work with their communication. They also show how digital platforms are popular among the citizens of Härjedalen and that organization’s in the public sector should utilize them for their success.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning lärare i idrott och hälsa har om friluftsliv samt vilken friluftlivsundervisning som bedrivs i några utvalda gymnasieskolor i Nacka kommun.   Vilken uppfattning om friluftsliv har gymnasielärare i idrott och hälsa i Nacka kommun? Vilken friluftsundervisning bedriver de? Vad begränsar och möjliggör friluftsundervisningen i Nacka kommun?   Metod I studien användes en kvalitativ intervjumetod, fem gymnasielärare som undervisar i idrott och hälsa i Nacka kommun intervjuades.   Resultat Lärarnas uppfattning om friluftsliv varierar och definieras med följande ord; avkoppling, njutning, säkerhet, vistelse/aktiviteter/rörelse i naturen, frisk luft, naturmiljöer, utemiljöer, skog och natur med betoning på fri. Orientering är något som många lärare använder sig av när de beskriver vilket undervisningsinnehåll de bedriver i friluftsliv. Enligt lärarna är friluftlivsundervisningen begränsad och tid är den faktor som påverkar friluftsundervisningen mest.   Slutsats I lärarnas undervisning finns det fler likheter än skillnader, trots olika uppfattning av friluftsliv. Alla skolor har goda förutsättningar för friluftsliv, med flera närliggande naturreservat och goda kommunikationer till platserna. Dock visar vår studie att goda förutsättningar inte är avgörande när det kommer till undervisning i friluftsliv på dessa platser. De begränsande ramfaktorerna är starkare än möjligheterna. Alla lärare är positiva till friluftsliv men tiden att genomföra friluftsliv ryms inte inom ramen för en vanlig lektion i idrott och hälsa. / Aim The purpose of this study was to investigate what opinion a teacher of physical education and health in Nacka Municipality has around outdoor activities as well as the outdoor teaching provided in Nacka municipality’s secondary schools. 1. What is the perception of outdoor living has been a teacher of physical education and health in Nacka? 2. What outdoor teaching conducts them? 3. What limits and allows outdoor teaching in Nacka?   Method The study used a qualitative interview method, five secondary school teachers who teach physical education and health in Nacka interviewed.   Results Teachers' perception of outdoor activities varies and are defined with the following words; relaxation, enjoyment, safety, stay / activities / motion of nature, fresh air, natural environments and outdoor environments, woods and nature with an emphasis on freedom. Orienteering is an activity that many teachers use as activity when they describing any educational content they carry out. According to the teachers, outdoor education is limited and time is the frame factor theory affecting outdoor teaching. Even administrative issues have an impact.   Conclusions There are more similarities than differences what it comes to the teacher's teaching, despite different views of outdoor activities. All schools have good opportunities for outdoor activities, with several nearby wildlife preserve and good transport links to the sites. However, the study shows that these favorable conditions may not always be decisive when it comes to the teaching of outdoor activities. The limiting frame factor theory is stronger than the possibilities. All teachers are positive for outdoor activities but the time to carry out outdoor activities does not fit within the frame of a regular lesson in physical education.

Mellan 2002 och 2003 efter ett politiskt beslut genomför Norrköpings kommun önskad sysselsättningsgrad till sina medarbetare inom kommunens vårdenheter. I den här studien beskrivs och analyseras strukturförändringen och dess konsekvenser samt ifall hypotesen om komplexiteten kring att genomföra organisationsförändringar är sann. Vid genomförandet ställde kommunen kravet att förändringen till önskad sysselsättningsgrad inte fick kosta något utöver enheternas ordinarie budget. För att få en förståelse av strategin och förändringen samt hur det påverkar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö genomfördes en fallstudie. Sammanlagt genomfördes 5 intervjuer med både personalansvarig, enhetschefer och medarbetare för att få perspektiv från olika delar av organisationen. Följande frågor studerades: Vilken eller vilka strategier har kommunen använt sig av i förändringsarbetet och varför? Hur såg arbetsprocessen ut under förändringen och hur har det påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö? Hur har resultatet av förändringen påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö. Det framkom att Norrköping skapat ett poolsystem där den extratid som skapats när medarbetare väljer att gå upp i arbetstid kunde fördelas ut på flera enheter. Den lösningen uppfyllde organisationens krav på ekonomi och flexibilitet men var inte populär bland personalen. Resultatet visade att den strategiska lösningen till önskad sysselsättningsgrad påverkade hur villig personalen var att öka sin arbetstid.

Förvaltningshusets nya entré är ett examensarbete som handlar om att skapa en ömsesidig kommunikation mellan förvaltningen Samhällsbyggnad i Gävle och dess invånare. Detta ska göras med hjälp av en fysisk mötesplats, vilket i det här fallet är entrén i förvaltningshuset i Gävle kommun. Förvaltningen Samhällsbyggnad i Gävle kommer att bygga om i deras entré. Entrén är en central punkt då receptionen och kundtjänst finns där. Entrén gör plats åt bygglov och på torsdagar ska invånare kunna komma dit och få rådgivning. Det händer alltså mycket saker på en begränsad yta vilket gör det viktigt att det är strukturerat och tydligt. I entrén visar förvaltningen även upp detaljplaner vilket i den nuvarande entrén kräver stora väggytor som kommer att försvinna, det finns dessutom lagkrav på att Samhällsbyggnad delger dessa till invånarna. Hur skapar jag en ömsesidig kommunikation mellan Samhällsbyggnad och invånarna i en kommun med hjälp av en fysisk mötesplats? Detta är en fråga som ställs under projektet och detta kopplas även till hur jag kan inkludera så många som möjligt med min lösning. Arbetet har huvudsakligen skett genom en designprocess där principer från området "Design för alla" tillämpats. Under projektet har det förts samtal med kunniga personer inom olika områden, det har även genomförts enkäter, marknadsundersökningar, fältstudier och kundmöten. Projektet resulterar i ett koncept på en ny entré i förvaltningshuset samt en interaktiv skärmvägg som underlättar för människor att hitta den information som de söker. Utvecklandet av skärmväggen resulterar i en ökad delaktighet men förhoppningsvis även ökad kommunikation och bättre informerade invånare.

The purpose of this study is to analyze how a rural muncipality with negative population growth promotes year-round residency. Using Lysekil municipality as an example, this study aims to investigate both the consequences of a declining year-round population, and how the municipality encourages population growth in the Commune. Of course, this is an extremely broad subject which can be approached from many angles. With this in mind, areas such as urbanization, attractiveness and place-marketing were scrutinized in detail. Using qualitative research (and empirical data) from various literature, as well as semi-structured interviews with employees of Lysekil municipality, the study revealed that a declining year-round population resulted in declining tax revenue. This tax shortage could lead to the municipality becoming unable to offer services that meet the expectations of the local population. However, the study also revealed that Lysekil municipality has great potential to achieve the population growth it desires. This can be accomplished by appropriate investments into attractive living situations as well as effective communications in the shape of the local internet and public transportation. For Lysekil municipality to become a year-round vivid municipality would require several measures, alongside investment, in both outer and inner factors.