<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i kommuner där de inte integrerats.</p><p>Jag har utfört en fallstudie på tre kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid offentliga upphandlingar.</p><p>Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar.</p><p> </p>

<p>Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen.</p><p><p>Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat. Med hjälp av intervjuer med enhetschefer och idébärare från äldreomsorgen och personal på Pimm har vi gjort en fallstudie med fokus på enhetschefens hantering av innovativt klimat. Pimm är ett projekt som tillvaratar idéer från personal, brukare och anhöriga inom vård och omsorg. Via idéer som har blivit innovationer med hjälp av Pimm valdes de enheter som vi har studerat. Vi antog att de enheter, där innovationer framkommit, hade ett innovativt klimat.</p><p>Resultat: Enhetschefen har en roll i det innovativa klimatet, genom att kunna främja eller förhindra det. Klimatet i sin helhet skapar enhetschefen tillsammans med övriga anställda. Vi har kommit fram till att innovationer kan komma fram utan ett innovativt klimat samt att ett innovativt klimat inte alltid resulterar i innovationer.</p></p>

<p>Tillväxtpolitik finns på nationell såväl som på regional och lokal nivå. Då den lokala nivån är närmast företagare i deras vardag spelar denna politik en avgörande roll förföretagsklimatet och tillväxten i regionen. Den nationella tillväxten är beroende av den regionala och lokala, varför en regional och lokal tillväxtpolitik är av stor vikt.</p><p>Regeringen har därför gett olika regionala aktörer i uppdrag att utarbeta regionala utvecklingsplaner. I Östergötland är det regionförbundet Östsam som i samarbete med länets övriga aktörer fått detta till uppgift. Därför antogs 2006 Östgötaregionen 2020 Regionalt Utvecklingsprogram vilken behandlar den regionala tillväxten och utvecklingen.</p><p>Den regionala planens målsättningar gällande näringsliv är enligt Länsstyrelsen till viss del möjliga att implementera i lokala näringslivsstrategier. Länsstyrelsen är därför intresserad av att få reda på hur den regionala utvecklingsplanen förhåller sig till de lokala näringslivsstrategierna, då detta är avgörande för hur de ska lägga upp sitt arbete med stöd till kommunerna.</p><p>Denna implementering är problematisk då Östsam har en begränsad förmåga att styra kommunerna. Dessa är enligt lag självstyrande och därmed svåra att påverka. Östsam har knappt några styrmedel till sitt förfogande, varför det nationella och regionala beslutet kan vara problematiskt att genomdriva. I och med det står det nationella beslutet i kontrast till det lokala självstyret, varför den regionala politiken blir intressant att utreda.</p><p>Synen på hur politik bör utformas och implementeras avgörs av vilket perspektiv som används. I uppsatsen presenteras tre olika synsätt på implementering, uppifrånperspektivet, nerifrånperspektivet samt syntesperspektivet. Avgörande är enligt implementeringsteorin om aktörerna förstår, kan och vill implementera beslut, vilket kommer att behandlas i uppsatsen.</p>

<p>Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem. De har haft en vision för arbetet med däremot har strategin för hur visionen ska genomföras varit otydlig och riktlinjerna för arbetet har ändrats under processens gång. I arbetet med miljöledningssystemet i kommunen har det varit resursbrist på såväl förvaltningsnivå som övergripande nivå. I början av processen saknade arbetet med miljöledningssystem också ledningens aktiva stöd och vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit ut segern i förskott. Kunskapen om vad ett arbete med miljöledningssystem innebär för en kommun har vuxit fram under processens gång och anställda i kommunen har genom detta skaffat sig mognad och erfarenhet i miljöledningssystemsarbete. Genom att prova olika tillvägagångssätt så verkar kommunen nu hittat ett sätt och en struktur för arbetet som fungerar bra i Lidköpings kommun. Arbetet med miljöledningssystemet har lett till en ökad miljömedvetenhet hos de anställda och gjort att fler anställda är engagerade och deltar i kommunens miljöarbete. Kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet har ökat och blivit mer strukturerad under processens gång.</p>

<p>Ett av dagens stora miljöproblem är den ökande växthuseffekten. Användningen av fossila bränslen stiger varje år, industri, elproduktion och bostadsuppvärmning står för tre fjärdedelar av den totala förbrukningen i världen. Den sista fjärdedelen bidrar biltrafiken med genom dess användning av fossila bränslen som drivmedel. Sveriges regering har satt upp mål om att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 4 % under perioden 2008-2012, i förhållande till utsläppsnivån 1990. Målet beräknas dock bli svårt att uppnå, främst på grund av ökande utsläpp från trafiksektorn. 2001 lade Regeringen fram en klimatproposition som innehöll flera olika strategier för att uppnå klimatmålet, bland annat klimatinvesteringsprogrammet - Klimp. Investeringsprogrammet syfte är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till energiomställning och energibesparing. En viktig del inom Klimp är folkbildning och informationssatsningar. Syftet med folkbildning och informationssatsningarna är att öka medvetenheten hos allmänheten om klimatproblematiken och den egna livsstilen.</p><p>Uppsatsens syfte är att studera förutsättningar för metoden mobility management och främjandet av hållbara transportlösningar genom analyser av tre mobilitetsnätverk/kontor i Sverige: Lund, Linköping och Norrköping. I Norrköping ligger fokus på det planerade arbetet, på vad kommunens mobilitetsstrateg och nätverksdeltagarna ser som viktiga mål, frågor och utmaningar gällande främjandet av hållbara transportlösningar i kommunen. Lunds mobilitetskontor har funnits sedan 1998 och studien riktar in sig på att ta fram faktorer som har betydelse för hur arbetet med mobility management fungerar. Linköping har varit i gång i lite mer än ett år och även här studeras tillvägagångssätt och betydande faktorer. Analysen visar att arbetet med att uppnå beteendeförändring hos allmänheten är svårt och att stödet hos politiker, samt att ställa krav i upphandlingar, är mycket viktigt för att kunna uppnå en förändring mot hållbar utveckling inom transportsektorn.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sägas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnå genom sådan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi även beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. Därutöver även att se om det utifrån ovanstående går att peka ut eller identifiera några särskilda framgångsfaktorer eller omständigheter som är av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.</p><p>De resultat som vi kommit fram till pekar på att det finns flera faktorer som kan sägas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit är omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstår mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har på sig. Ytterliggare så är ekonomin en faktor som bidrar till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer och att den kan ses som den gemensamma nämnaren.</p><p>Vad gäller effekter så har vi sett att det finns många möjligheter likväl som det kan uppstå många problem vid samverkan om och med IT. Dessutom finns det olika förutsättningar som bör beaktas. En del av de effekter som inter-kommunal ITsamverkan kan ge är skalfördelar, organisations- och verksamhetsutveckling, effektivare organisation och ekonomisk effektivisering samt kunskapsutbyte och resursdelning mellan kommunerna. Vilka möjligheter, problem och förutsättningar som kan uppnås, uppstå eller behöva beaktas är dock beroende av hur och i vilken grad samverkan sker och avgör också vilka effekterna blir.</p><p>När det gäller framgångsfaktorer är de i mångt och mycket sammanknippade med omgivningen i form av staten. En framgångsfaktor för just inter- kommunal samverkan om och med IT är ett statligt underlättande av lagar och förordningar som kan förhindra och försvåra samverkan mellan kommuner. Även statligt framtagna standarder är en framgångsfaktor. Därutöver kan formalisering i form av avtal eller dylikt vara en framgångsfaktor i inter-kommunal samverkan om och med IT då en sådan samverkan behöver vara långsiktig och inte brytas av att förändringar i maktbalansen sker.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa fenomenet ”det roterande kommunchefskapet” inom Åtvidabergs kommun ur ett makt- och ledarskapsperspektiv. Till grund för studien ligger intervjuer med de fem kommunchefer som ingår i det roterande kommunchefskapet och fem andra informanter ur organisationen. Analysmetoden för föreliggande studie är grundad teori. Analysen består av fyra delar; <em>ide och modell, chef och individ, koncept och organisation </em>och slutligen <em>symbol och värde. </em>I den första delen presenteras hur det roterande kommunchefskapet är uppbyggt och varför det fanns ett behov att frångå en traditionell kommunchefspost. I den andra delen presenteras vad den nya modellen har medfört för kommunchefer och medarbetare. Här diskuteras även egenskaper som anses viktiga för kommunchefskapet. I den tredje delen presenteras för och nackdelar. Här diskuteras också kring olika risker och hot som kan uppkomma. I den fjärde och sista delen presenteras vad informanterna anser att det roterande kommunchefskapet har för betydelse för organisationen, kommunen och kommuninvånarna. De teorier som jag utgått från under analysen är John Gaventas olika maktaspekter, Olof Petersons definition av begreppet makt och slutligen Lars Svedbergs teori kring symboliskt ledarskap. Det som framkommit under analysen är att den nya modellen som innebär att fem förvaltningschefer delar på kommunchefsposten har skapat en ny energi i organisationen. Det har även skapat en bredare kompetens och ett bättre kommunikationsflöde in i organisationen. Informanterna ansåg inte att modellen går att applicera på andra kommuner rakt av, utan att det var blandningen av kommunchefernas personligheter som gjorde att modellen fungerade just i Åtvidabergs kommun.</p>

<p>Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, då strävan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta är nödvändigt då Norrköping drabbats av flera nedläggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida då de befintliga fysiska strukturerna inte är anpassade till den ökade trafikmängd som tillväxten ger upphov till. De stora trafikmängderna genererar höga halter av luftföroreningar, däribland hälsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft blir därmed svårt att nå. Då Norrköpings innerstad har höga halter av partiklar blev kommunen ålagd av regeringen att arbeta fram ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemet. En arbetsgrupp bestående av aktörer från olika delar av kommunen tog under hösten 2005 och våren 2006 fram förslag på åtgärder. Denna studie bygger på en kvalitativ intervjumetodik där aktörer från den aktuella arbetsgruppen intervjuats för att få en djupare förståelse för problematiken kring den snabba utvecklingstakten och uppfyllelsen av miljömålet Frisk luft. Det empiriska materialet kopplas i analysen ihop med de teoretiska utgångspunkterna i form av samhällsplanering och kommunikationsteori. I denna studie har vi kommit fram till att de ekonomiska aspekterna får större betydelse än de sociala och ekologiska dimensionerna när utveckling står högt på agendan i en kommun. På vilket sätt en stad utvecklas och utformas får stor betydelse för vilken möjlighet det finns att nå uppsatta miljömål. Har man väl byggt in sig i en fast samhällstruktur, begränsar det chanserna att nå ett långsiktigt hållbart samhälle.</p>

<p>This thesis concentrates on the organization surrounding the school transports in Norrköping and its surrounding areas. It is a qualitative research based on interviews with four different groups that is included by this organization, local municipal officials, entrepreneurs, school personnel and youths depending on this service. I have used organization theory as a theoretical base. In my study it became clear to me that this is a complex and multifarious organization. The many different actors sometimes make it hard to survey all the different parts of the organization. The local municipal officials are responsible for the planning of school transports but are dependent on the cooperation of the other actors. The school transports are vital for the countryside and makes it possible for people to live far out on the country without having to pay for the transports to school. Furthermore it creates jobs for the local entrepreneur. My analysis shows that the main problem in the organization is the lack of communication and the different opinions in some areas of the organization. A lack of understanding and communication creates problems for an organization of this magnitude and it needs to be recognized. One solution is to organize meetings with the people involved at regular intervals. It is easier to discuss a matter if you meet each other face to face.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning som Halmstads kommun har inkluderat boendesegregationsfrågan i sin översiktplanering, samt om hanterandet av frågan i samband med den fysiska planeringen har genererat goda förutsättningar för att implementera eventuellt förekommande integrationsmål. </p><p>Metod: Samtalsintervjuer med fem tjänstemän och fem politiker för att studera hanterandet av integrationsfrågan i beredningen och verkställandet av den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstads kommun från år 2000. Metoden består också av beskrivande idéanalys av översiktsplanen för att kunna avgöra dess tydlighet och giltighet avseende integrationsfrågan på bostadsmarknaden i Halmstad.</p><p>Resultat: Det har kunnat påvisas att Halmstads kommun har angett målet att motverka segregation i översiktsplanen, men det har samtidigt funnits stora problem som försvårat implementeringen av detta mål och styrningen av bostadsmarknaden mot integration. </p><p>Under beredningsfasen förelåg det problem med att inkludera integrationsfrågan då man utgick från en traditionell syn på samhällsplanering som innefattade andra värden är integration. Framför allt dominerade mer tekniska värden under beredningen av planen.</p><p>Under beslutsfasen försvårades implementeringen av att översiktsplanen varken var tillräcklig tydlig eller giltigt för att kunna fungera som vägledning för de implementerande organen. Otydligheten bestod i att det saknades anvisningar om hur de implementerande organen skulle relatera sina arbeten till integrationsmålet. Ogiltigheten härrörde från att det varken fanns en korrekt beskrivning av segregationsmönstren i staden eller av relationen mellan åtgärder och mål.</p><p>Under genomförandefasen försvårades implementeringen av översiktsplanens integrationsmål av att de verkställande tjänstemännen och politikerna i nämnder och förvaltningar inte förstod eller förmådde relatera sina uppdrag till integrationsmålet i översiktsplanen. Viljan att verkställa integrationsmålet saknades dock inte.</p>