<p>There is a mutual dependency between the business world and the country’s municipalities. The municipalities are dependent on the companies to create work and tax income while the companies are dependent on the municipalities they are located in to provide good infrastructure among other things.</p><p>Apart from this the municipalities can work activly with creating a strong brand in the eyes of the companies and many researchers in marketing agree that marketing of places will be more common in the future. Marketing of municipalities is however still a rather new and unexplored area and it is uncertain how and to what extent the municipalities work with this.</p><p>The thesis is formulated:</p><p>How are the municipalities working to market towards companies and is it possible to make out any positive change from these marketing efforts?</p><p>The goal of this study is:</p><p>Our goal is to examine how the view of marketing of places differs from different municipalities in the Stockholm region, how some of these municipalities work with this and how far they have come in this work. Further, we want to study if any connected between the municipalities work with marketing and the local corporate climate in each municipality can be found.</p><p>For this study, the municipalities of Solna, Haninge and Huddinge were selected and personal interviews were conducted with employees responsible for marketing at the municipalities. We also analized statistical data from Svenskt Näringsliv to compare what the companies in these three municiapalities think of the local corporate climate.</p><p>The result show that all three municipalities work actively with marketing of their brand towards companies but at different extent and they have come different lengths in this effort. Since the municipalities haven’t come very far in their work with branding we have unfortunately not been able to detect any effect from these efforts with regards to the local companies’ view of the municipalities.</p> / <p>Det finns ett ömsesidigt beroende mellan näringslivet och landets kommuner. Kommunerna är beroende av företagen för att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter medan företagen är beroende av att kommunerna de är verksamma i bl.a. erbjuder en god infrastruktur.</p><p>Utöver detta kan kommuner arbeta aktivt för att stärka sitt varumärke gentemot företagen och många forskare inom marknadsföring menar att marknadsföring av platser kommer att bli en allt vanligare företeelse i framtiden. Fortfarande är marknadsföring av kommuner dock ett nytt och outforskat område och det är oklart hur och till vilken grad kommunerna arbetar med detta.</p><p>Problemformuleringen lyder:</p><p>Hur arbetar kommuner för att marknadsföra sig mot företag och kan man urskilja någon positiv utveckling ur denna marknadsföring?</p><p>Syftet med undersökningen är följande:</p><p>Syftet är att kartlägga hur synen på marknadsföring av platser skiljer sig mellan olika kommuner i Stockholmsområdet, hur några av dessa kommuner arbetar med detta och hur långt de kommit i sitt arbete. Vidare vill vi undersöka om det går att se någon koppling mellan kommunernas arbete med marknadsföring och det lokala företagsklimatet i respektive kommun.</p><p>I undersökningen valdes Solna, Haninge och Huddinge kommun ut och personliga intervjuer genomfördes med marknadsföringsansvariga på de tre kommunerna. Vi analyserade även statistiska data från Svenskt Näringsliv för att jämföra vad företagen i de tre kommunernas anser om det lokala företagsklimatet.</p><p>Resultatet visar på att alla tre kommuner arbetar med marknadsföring av sina kommuner som varumärken men de har kommit olika långt i detta arbete. Eftersom kommunerna ännu inte kommit så långt i detta arbete har det dessvärre inte gått att urskilja någon effekt av detta arbete vad gäller företagens attityd till kommunerna. </p><p>Slutsatsen som vi kunna dra av denna undersökning är att kommunerna arbetar mycket med att hålla en nära kontakt med företagen för att skapa en god kommunikation men att varumärkesbyggande blivit en allt viktigare del i kommunernas arbete. Detta arbete har dock nyligen tagit fart och det är därför svårt att urskilja någon direkt effekt i företagens syn på kommunerna.</p>

<p>På uppdrag av Jönköpings kommun har studenterna vid Tekniska Högskolan i Jönköping utvärderat kommunens intranät, Kompassen, med fokus på användbarheten.</p><p>Jönköpings kommun har i dag ca 10 000 tillsvidareanställda och består av nio förvaltningar som har olika ansvarsområden. Målgruppen för intranätet är kommunens samtliga anställda.</p><p>Visionen med intranätet är att det ska fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet och därför är Kompassen idag anpassat för de behov som de olika förvaltningarna har. Grundprincipen är att intranätet skall göra information och nyheter tillgängligt för de anställda samt vara en plattform för interna e-tjänster.</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på hur användarna uppfattar systemet idag och i vilken utsträckning Kompassen används i verksamheten.</p><p>Målet är att komma med relevanta förbättringsförslag som uppdragsgivaren kan ha användning för i framtida arbete med Kompassen. Frågeställningarna för arbetet är:</p><ul><li>Är Kompassen användarvänligt?</li><li>Vilka eventuella förbättringar kan göras för att uppnå bättre användbarhet?</li></ul><p> </p><p>Teorier som har använts i arbetet bygger på Jakob Nielsens 10 heuristiska regler då han är en erkänd profil inom interaktionsdesign, samt professor Ben Schneidermans 8 gyllene regler. Arbetet innehåller även teori om hur en utvärdering går till samt tillvägagångssätt för datainsamlingar.</p><p>Utvärderingen inleddes med en enkät som skickades ut till ett urval bland de anställda inom kommunen. Baserat på de frågor som resulterade i skilda åsikter eller starka negativa åsikter, utformades ett användbarhetstest för att få förståelse för eventuella bakom­liggande faktorer. Resultaten från de båda undersökningarna har sammanställts i diagram samt tabeller.</p><p>På frågan om vad de anställda anser om användarvänligheten i dag, blev medelvärdet 2,87 på en 5-gradig skala. Enkätundersökningen visade att användarna hade mest åsikter om sökfunktionen samt svårigheter att hitta önskad information. Användbarhetstestet gav skilda resultat och det märktes en markant skillnad mellan anställda som använder Kompassen i sitt dagliga arbete, jämfört med de som inte använder systemet lika ofta.</p><p>Baserat på teorier, samt resultaten från enkätundersökningen och användbarhetstestet, presenteras förbättringsförslag. Dessa har anpassats till den varierande datorvanan som de anställda på kommunen har.</p><p>Arbetet har avslutats med en diskussion och slutsats. Slutsatsen blev att vissa avsnitt av systemet behöver en hel del justeringar för att öka användbarheten. Förhoppningsvis kan detta arbete vara till hjälp för kommunens framtida arbete med Kompassen.</p> / <p>Jönköping municipality has given students at the Jönköping School of Engineering a project to evaluate the municipality's intranet, Kompassen. The students have focused on its usability</p><p>The municipality of Jönköping has about 10 000 employees and is divided into 9 administrations with different spheres of responsibility. The target group of the system is all the employees within the municipality.</p><p>The vision is that the intranet should be used as a tool in their daily work and therefore Kompassen is adapted to the administrations' needs. The basic principle is that the intranet should make information and news available to the employees and be used as a platform for internal e-services.</p><p>The purpose of the project is to find out how the users perceive the system today and how well the intranet is used in their daily work.</p><p>The aim of the project is to give relevant suggestions for improvement, which the municipality can use in future work with the intranet. The issues that the report focuses on are:</p><ul><li>Is Kompassen user friendly?</li><li>How can the system be improved to achieve a higher usability?</li></ul><p> </p><p>The theories used in the report are based on The 10 Heuristic Rules by Jakob Nielsen, a well known figure within interaction design, and The 8 Golden Rules by Professor Ben Schneiderman. This thesis also includes information about evaluations and methods of data gathering.</p><p>A questionnaire was designed and was sent to a cross section of employees from the different administrations within the municipality. Based on questions that the users had different opinions about or strongly negative opinions about, a usability test was designed to obtain an understanding of possible underlying factors. The results from the investigations are shown in diagrams and tables.</p><p>On the question about what grade the users would give the usability of the intranet, the mean grade was 2,87 using a 5-grade scale. The questionnaire revealed that the users had the most opinions about the search function and had difficulties in finding information.</p><p>The results in the usability test differed from each other. There was a noticeable difference between employees which use Kompassen in their daily work and the employees that use it more rarely.</p><p>Based on theories and the results from the questionnaire and usability test, suggestions for improvement are presented. These suggestions are adapted to the varying computer skills among the employees.</p><p>The conclusion is that some parts of the system need some adjustments to increase its usability. This report will be helpful in the municipality's future work with Kompassen.</p>

Studien beskriver rangordningar utefter individers personliga preferenser. Syftet är att jämföra kommunens fördelning av bidrag till de utvalda evenemangen Örebro kommun erbjuder. Denna fördelning ska jämföras mot den rangordning gjorda av de utvalda intressegrupperna gällande evenemangen. En inbördes jämförelse mellan intressegrupperna angående individernas personliga preferenser och rangordning samt en inbördes jämförelse mellan könen kommer även att göras. Dessa jämförelser sker med hjälp av χ2-test. Syftet till dessa jämförelser är att se om det råder skillnader mellan intressegruppernas preferenser i dess rangordning för evenemangen och kommunens faktiska fördelning av bidrag. Resultatet visar på skillnader mellan kommunens fördelning av bidrag och intressegruppernas rangordning. Det går även att urskilja skillnader inbördes mellan intressegrupperna och könen gällande rangordningen av evenemangen.

Municipalities today are facing several major challenges in the near future, which has led to that questions about how municipalities should handle these challenges are more frequently raised. Inter-communal cooperation has been highlighted as the given answer to these problems and challenges, but as the phenomenon is becoming more common the impact inter-communal cooperation have on matters such as democracy are increasingly raised. As a result of the increasing participation in inter-communal cooperation local democracy is facing a number of problems of legitimacy because of the uncertainty regarding accountability and communal inhabitants rights to influence. It is in this problem area the present essay is based. The aim of the study is to gain an understanding of how local government- and association of local authorities representatives view inter-communal cooperation and democracy, which in concrete terms means both examining what motives to inter-communal cooperation are highlighted by the representatives, and whether democratic values are discussed in relation to inter-communal cooperation and if so, in what ways? The study is conducted as a qualitative case study of an association of local authorities. The method used is semi-structured interviews that are carried out with representatives of the association of local authorities in question and one of its member-municipalities. As a complement to the interview study a smaller document study is also conducted. The results of the study show that the forces that are highlighted by the local government- and association of local authorities representatives are mainly linked to aspects such as efficiency and economy. Furthermore, democratic aspects, even though they often occurs in discussions about cooperation, are almost exclusively about the municipalities own opportunity to influence and rarely on the democratic values accountability and representativeness. The conclusions that can be drawn from the study is that local government- and association of local authorities representatives does not view inter-communal cooperation as problematic from a democratic perspective; in some cases they are not even aware that the problem exists.

Det första syftet i denna uppsats är att undersöka hur åldersstrukturen i Malmö kommun har förändrats efter Öresundsbron öppnade år 2000 och hur detta kan kopplas till migration. Ett andra syfte är att undersöka om en yngre åldersstruktur har ett samband med kriminalitet i svenska storstads- och förortskommuner. Utifrån dessa syften formuleras frågeställningarna: Hur har Malmö kommuns åldersstruktur förändrats i samband med Öresundsbrons öppnande fram till idag? Hur kan denna förändring kopplas till migration? Finns det ett positivt samband mellan en yngre åldersstruktur och kriminalitet (i svenska storstäder)? Uppsatsen är främst en kvantitativ fallstudie som siktar på att studera en specifik stad och hur denna påverkats av en händelse i form av en broöppning. Metoden som används är sekundäranalys av offentlig statistik där även en multipel regressionsanalys genomförs för att undersöka sambandet mellan en yngre åldersstruktur och antalet stölder och rån. Resultatet visar hur nettomigrationen till Malmö kommun inte ökar direkt i samband med öppnandet av Öresundsbron år 2000 men däremot hur en period av ökad migration, framförallt från Danmark, kommer sex år senare. Vidare syns även hur nettomigrationen till Malmö kommun främst är internationell och även hur den består av många danskar immigranter. I övrigt verkar mönstret av internationell migration till Malmö kommun följa det i resten av Sverige. Resultatet visar även hur åldersstrukturen i Malmö kommun föryngrats väsentligt under 2000-talet och hur detta troligtvis kan kopplas till en ökad internationell migration. Den sista resultatdelen bekräftar ett robust positivt samband mellan andelen unga i en kommun och antalet stölder samt rån i Sveriges storstads- och förortskommuner. Vidare studier kan förslagsvis vara att testa ett samband mellan antalet stölder och rån, eller någon annan typ av brott, och andelen unga i samtliga kommuner i Sverige. Ett annat förslag är en fördjupande studie över de danskar som bosatt sig i Malmö kommun.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en sårbar grupp i samhället med mer övervikt och psykisk ohälsa. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har en ökad risk för en rad sjukdomar och den självupplevda hälsan är 10 gånger sämre än bland normalbefolkningen. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga sjukdom samt att arbeta med promotion och prevention ur ett personcentrerat synsätt. Därmed utgör arbetet med att förebygga övervikt och stärka patientens egna resurser en viktig del i sjuksköterskans ansvarsområde. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med personer med övervikt inom LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt var ett vanligt förekommande fenomen hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, som sjuksköterskor blev utmanade att hantera. Fyra övergripande kategorier med underkategorier växte fram i analysen: Hälsofrämjande arbete, Organisatoriska förutsättningar och hinder, Attityd och inställning och Särskilda utmaningar. Vidare framkom att sjuksköterskans roll inom LSS var mångfacetterad och svår att avgränsa gentemot andras yrkesgruppers ansvar. En avsaknad av riktlinjer för hur sjuksköterskan skulle arbeta med och mot övervikt påvisades, men det fanns även upplevelser av att personer inom LSS var en bortglömd och åsidosatt i kommunens hemsjukvård. Enligt de grundläggande lagarna ska vården vara jämlik och god. Om jämlik vård ur folkhälsoperspektiv kunde erbjudas var tveksamt då intervjupersonerna inte fick möjlighet att arbeta med övervikt i rätt bemärkelse. Slutsatser som drogs var att det idag inte finns något fastställt sätt att arbeta med övervikt hos personer inom kommunal LSS-verksamhet. Kommunal hälso- och sjukvård och kommunal funktionshinderverksamhet regleras av olika lagar. Idag står dessa kommunala verksamheter långt ifrån varandra, vilket innebär att lagarna krockar istället för att broar byggs mellan dem. En utveckling av samarbete är nödvändig för att arbetet med övervikt inom patientgruppen ska fungera.

Through a preliminary study, made by the writers of this paper, it turned out that the stormwater-management in the municipality of Gävle does have some flaws, which can result in making the work with stormwater less effective than it could be. The aim for this project has been to find possible solutions that in the long run could improve the stormwater-management in the municipality of Gävle. A goal was to collect data from operators to see where they saw room for improvement. A literature study and a survey had been made in order to potentially find more undetected flaws in the stormwater-management in the municipality of Gävle. The result from the used methods was that there are flaws in the communication, informing-process, the reporting of the work with stormwater and financing. The writers of these papers’ suggestions is, among some, to clarify the funding, make a contact-list, to encourage stakeholders to report their work with stormwater and to formulate a common goal for the stormwater. The results show that there is potential for improvement for how the current work with stormwater is being done. If the suggestions are taken into consideration the municipality of Gävle might come closer to realizing their vision, being one of the best eco-municipality in Sweden. / Det visade sig i en förstudie av rapportförfattarna att dagvattenhanteringen i Gävle kommun har brister som kan resultera i att dagvattenhanteringen inte blir lika effektivt som den skulle kunna vara. Syftet med projektet var att ta fram ett antal förbättringsförslag för att i längden hjälpa Gävle kommun att få ett bättre dagvattenarbete. Ett mål var att samla in data från aktörer för att se var de ansåg att det fanns förbättringsmöjlighet. Genom att genomföra en litteraturstudie, en jämförelse mellan några kommuners dagvattenpolicy och en enkätundersökning var tanken att eventuellt identifiera ytterligare förbättringsmöjligheter i dagvattenarbetet i Gävle kommun. Resultatet att det finns förbättringsmöjligheter gällande kommunikation, informering, rapportering och finansieringsansvar. Författarna har givit några förbättringsförslag bl.a. att tydliggöra finansieringen, sammanställa en kontaktlista, presentera sitt dagvattenarbete i miljörapporter och sätta ett gemensamt mål för dagvatten. Resultatet från detta projekt och från förstudien visar att det finns förbättringspotential för dagvattenarbetet i kommunen. Om förbättringsförslagen skulle tas i åtanke skulle Gävle kommun kunna komma närmare sin vision, att bli en av de bästa miljökommunerna i Sverige.

Det är viktigt att studera arbetslivet med ett samhällsvetenskapligt perspektiv, eftersom arbetsplatsen utgör en stor del av vår sociala tillvaro. Konflikter uppstår i alla sociala sammanhang och konflikthantering blir då ett viktigt redskap i chefernas arbete att få samarbetet att fungera mellan medarbetare. Denna uppsats studerar hur diskursen kring konflikthantering ser ut bland första linjens chefer inom Norrköpings kommun. Sju intervjuer har genomförts och sedan analyserats, vilket synliggör att konflikthantering framställs vara individcentrerat. Detta framkommer då informanterna uppger att de flesta konflikter uppstår på grund av individuella värderingar och beteenden hos den enskilda medarbetaren, och att konflikterna därför bör hanteras på samma nivå inom organisationen. Denna diskurs framställer även chefernas syn på relationen mellan individ och organisation som distanserad. Detta på grund av att informanterna inte tar upp organisationens förutsättningar och resurser som tänkbara lösningar till uppkomna konflikter, samt att de menar att de riktlinjer som kommunen satt upp inte är användbara i konfliktsituationer i det vardagliga arbetet. Detta kan tolkas bero på att det finns en gemensam diskurs bland första linjens chefer samt att finns en inbyggd struktur i organisationen som inte synliggör andra aspekter på konflikter. Då denna struktur ses vara naturlig för de som befinner sig inom strukturen, ifrågasätts den inte.

Det är sedan tidigare tydligt att det funnits problem och delade åsikter kring arbetet med markanvisningar innan lag 2014:899 trädde i kraft. Arbetets syfte var att undersöka om arbetet har förändrats efter att lag 2014:899 trädde i kraft. Målet med arbetet är att utreda de valda kommunernas markanvisningspolicyer och deras erfarenheter av arbetet med dessa. Förbättringsåtgärder föreslås efter att ha belyst svagheter i de markanvisningspolicyer som undersöktes, med utgångspunkt i lag 2014:899 samt punkter specificerade av Caesar et al. (2013).  Ett dokument med förslag till vad en markanvisningspolicy bör innehålla har tagits fram. Dokumentet kan underlätta kommuners arbete med markanvisningspolicyer i fortsättningen.

The expansion of photovoltaic plants has increased significantly within the EU and in Sweden, where a contributing cause has been a higher environmental thinking and lower prices for solar cell installations. Interest in installing solar cells has increased in society as a whole and an increasing number of municipalities are interested in solar cells. One of these municipalities is Forshaga municipality, which strives to be climate neutral until 2030. This study examined whether a number of selected municipal properties in the Forshaga municipality were suitable for installing solar cells based on the degree of self-use and the degree of self-sufficiency and the electricity cost of produced electricity (LCOE - Levelized cost of energy). The study also examined whether these selected properties would be suitable for solar cells if certain conditions were changed to simulate that they were located in another location with different conditions. Of the properties included in the study, there was a care home, two schools, Forshaga municipal house, a wastewater treatment plant and a waterplant. Of the examined municipal properties, a school, the nursing home and the municipal house were considered most suitable for solar cells based on the above criteria. The property that was considered most suitable was the Grossbolskolan which was the smaller of the two schools. Grossbolskolan had a self-utilization rate and a self-sufficiency rate of 87 and 15 percent respectively and the lowest cost for the produced electricity by about 0.88 SEK/kWh. The municipal house and the care home had a slightly higher production cost for the produced electricity. Some conclusions could be drawn from the part of the study that examined whether the properties were suitable for mounting solar cells if they had been placed in another location with other conditions. One conclusion was that the properties should have a similar electricity consumption as the investigated properties in this study, with a higher electricity consumption daytime when the solar cells produce the most to obtain a high self-use. The degree of selfuse was highest for the plants that were located in the east / west direction, which indicates that the electricity consumption in these type properties was more suitable for solar cell installations whose production is more widespread throughout the day. In order for the repayment period not to exceed the assumed life expectancy of the solar cell plant of 25 years, the self-use rate should not be less than 50 to 60 percent. Finally, the study also found that the properties recommended as suitable had between 1 - 3.5 m2 solar cells / MWh annual electricity use in the property, which can be used as a guideline value to see if the property is suitable for solar cells. If this value were lower, the self-sufficiency rate was low, if it was greater, the self-utilization rate was low.