De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden.  Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in. Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället. Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in. Art/area- kurvorna visar också oftast på ett finkornigt, ojämlikt växtsamhälle vilket innebär en mindre arttäthet där högväxta konkurrensstarka arter börjat ta över. Dock finns undantag som i Hagby och Torslunda gård vilka håller en artrik flora där de hävdgynnade arterna börjat expandera sina populationer. Sverige har antagit flera miljömål där bevarandemålen, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv ingår. Även på kommunal nivå ska miljömålen eftersträvas att nås, Täby kommun har även det egna målet att halva Täby ska vara grönt. Täby har flera fina ängs- och betesmarker vilka i kombination med andra värdefulla naturtyper bidrar till att skapa ett varierat landskap och bidrar till en rik biologisk mångfald. Ju fler av dessa marker som bevaras desto större kommer kommunens artrikedom att bli.

Syftet med denna studie var att bidra till en ökad förståelse av hur uppfattningar om korruption kan påverka kommuners arbete med att motverka korruption. Det var av intresse att studera attityder till korruption till följd av att tidigare forskning visat på att förekomsten av korruption påverkas av människors uppfattningar av korrupta beteenden. Toleransnivån mot korruption är låg i Sverige men en oroande utveckling är att toleransen tycks ha ökat. Det finns dock både få nationella samt internationella studier om korruption i Sverige, det är därmed svårt att avgöra hur korruption i Sverige utvecklats över tid. Studiens två frågeställningar var: Vad anser kommunrepresentanterna vara korruption inom den kommunala förvaltningen? Hur arbetar Söderhamn- Hudiksvall- och Ljusdals kommun för att motverka korruption? Denna studie har avgränsats till att studera tre kommuner i Hälsinglands landskap. Vidare har studien avgränsats till att studera hierarkiskt högt uppsatta personer inom kommunens tjänstemannastab, personalchefer och kommunchefer. I denna studie användes Heidenheimers kategorisering av korrupta beteenden i termerna svart- grå- och vit korruption samt Papakostas indelning av korruption i ”iögonfallande-” respektive ”sofistikerad korruption”. Kategorierna har varit användbara i studien för att förtydliga och uppmärksamma svårigheterna i att definiera vad korruption innebär. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes då det fanns en önskan om att erhålla en djupare förståelse för vad kommunrepresentanterna ansåg vara korruption och hur kommunerna arbetade för att motverka detta. Ett målinriktat urval har använts där fem av de sex tillfrågade valde att delta i studien, både kvinnliga och manliga kommunrepresentanter har intervjuats och deras arbetslivserfarenhet har varierat i stor utsträckning. Sammanfattningsvis gick det att konstatera att korruption uppfattas på många olika sätt, majoriteten av intervjupersonerna beskriver korruption som ageranden där personer skapar egen vinning på bekostnad av verksamheten de utgör en del utav. Vidare arbetade ingen av de tre kommunerna aktivt med att förebygga korruption, till följd av att korruption inte uppfattades som ett problem i kommunerna. Resultaten som framkommer i studien stämmer väl överens med tidigare forskning

Sammandrag Uppsatsen syfte är att undersöka Växjö kommunstyrelses föredragningslistor språkvetenskapligt i relation till Språklagens § 11. Undersökningen innefattar också en analys av vilka kunskaper som är nödvändiga för att kunna förstå och tolka dokumenten. Studien består av en SFL-baserad registeranalys som mäter texternas nominalitet och grad av specialisering. Resultatet visar att Växjö kommunstyrelsens föredragningslistor är informationspackade, samtidigt som föredragningslistorna uppvisar stora inbördes skillnader. Frekvensen av passiva verb och verbalsubstantiv skiljer sig mellan de fem analyserade texterna och ger därmed ett varierat resultat. Föredragningslistornas specialisering består till största del av frekvent använd­ning av fackord och lokala termer som exkluderar mottagare utan kunskaper om främst ekonomiska termer och den aktuella kontexten. Även här uppvisar de analyserade texterna stora inbördes skillnader. Slutsatsen blir således att Växjö kommunstyrelses fördragningslistor inte uppfyller Språklagens § 11 inom kategorin enkelt språk på alla av de punkter som analyserats i studien, utan resultatet varierar beroende vilken förvaltning som ärendet har hämtats från. Materialet från denna studie visar att föredragningslistornas språk skiljer sig beroende på ärende. Nyckelord: Kommunstyrelse, Växjö kommun, Språklagen, registeranalys, klarspråk

Syftet med studien är att beskriva och granska utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrån ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka påverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omutbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förväntade sig och fick en personlig utveckling genom utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de får mer förståelse för andra människor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling än vad defår möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin är bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare teori om medarbetarskap och de syften som angetts förutbildningsinsatsen Medarbetarakademin. Här visar det sig att resultatet återspeglas till en lägre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper än vad Medarbetarakademins syften gör. Även respondenternasförbättringsförslag diskuteras med hjälp av ovan nämnda subjektiva egenskaper.

Enskilda avloppen är en fråga som de östergötska kommunerna jobbar med av flera skäl. Avloppen utgör ett orosmoment när det kommer tillbland annat övergödningsproblematik och de enskilda avloppen har potential att kunna generera viktiga näringsämnen som fosfor, kväve ochkalium till jordbruket. Fosforåteranvändningen är en aspekt som blir allt viktigare bland annat med tanke på att fosfor är en ändlig resurs.Samtidigt finns det svårigheter och hinder för kommunerna att åstadkomma uppnående av miljömålen däribland ingen övergödning och attkretslopp av näringsämnen från de enskilda avloppen sluts i kretslopp. Syftet med studien var att få en lägetsrapport, upptäcka utmaningar ochmöjligheter som informanterna i respektive kommun upplever förelåg för att det ytterst ska etableras än fler fungerande kretsloppssystem för deenskilda avloppen.Denna studie fokuserar på Östergötlands län och dess kommuner, genom kvalitativa intervjuer undersöktes avloppssituationen i kommunerna,utmaningarna och lösningar på att åstadkomma ökad kretsloppsanpassningen hos de enskilda avloppen. Detta ställt i relation ti ll Trudgillsbarriärsteori för att kartlägga vilka barriärer som behöver övervinnas för ett lyckat arbete med förbättrad reningsgrad och kretsloppsanpassning avenskilda avlopp. Ett av de främsta problemen som identifierats var att kommunerna har svårt att själva styra över avloppssituationen eftersom deinte får ge vissa avloppslösningar favörer, t.ex. genom ekonomiska fördelar. Miljökontorens tjänstemän har svårt att neka en avloppsansökanunder förutsättningar att den uppfyller bland annat konstaterad skyddsnivå, inspektörens uppdrag är att avgöra om kraven uppfylls inte primärtstyra utvecklingen i kommunen.Generellt saknar även de i studien ingående östgötska kommunerna en policy för innebörden av kretsloppsavlopp. Något annat som varåterkommande vid intervjuerna var att generellt är fastighetsägarintresset för det egna avloppet svalt. Möjliga vägar till ökat kretslopp anses varabland annat att inkludera en fastighetsavloppsstandard i fastighetsskatten och att på andra sätt aktivera och främja fastighetsägares intresse föravlopp och kretsloppslösningar.Andra vägar fram till ökat kretslopp skulle kunna vara att kommunen skapar en policy för vad ett kretsloppsanpassat avlopp är, vilket anses kunnage både fastighetsägare och kommuntjänstemän en tydlighet kring vilka kommunens intentioner är på längre sikt med de enskilda avloppen

Valet att utbilda sig kan förklaras utifrån humankapitalteorin där människor antas göra ekonomiskt-rationella val och utbildning ses som en investering med förväntad avkastning i form av ett arbete med högre lön eller status. Tidigare studier har konstaterat arbetsmarknadsläget påverkar hur många som vill studera. Denna studie bidrar till en vidare förståelse sambandet mellan arbetslöshet och studiedeltagande samt hur det skiljer sig beroende på kön och typ av kommun. Frågeställningen som undersöks är: Hur påverkar en ökad arbetslöshet män och kvinnors studiedeltagande på universitet och högskolor i Sveriges kommuner? Resultatet visar att det både finns negativa och positiva samband mellan arbetslöshet och studiedeltagande beroende på vilken grupp som undersöks. Män påverkas generellt mer än kvinnor när arbetslösheten stiger och effekten på studiedeltagande är starkare i storstadskommuner. Några av de faktorer som kan förklara resultaten är olika regionala förutsättningar och att män och kvinnor representerar olika yrkesgrupper. det finns skillnader mellan olika typer av kommuner. I diskussionen analyseras vilka faktorer som kan förklara skillnaden mellan de olika grupperna.

Studiens syfte är att ta reda på vilken syn Sigtuna kommuns grundskolelärare har på användandet av digitala verktyg i undervisningen. Studiens grund är baserat på de förstärkningar som gjorts i skolans styrdokument rörande digitalisering i skolan. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes till denna studie för att få en djupare förståelse för Sigtuna kommuns grundskollärares åsikter kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Det var totalt fyra grundskollärare från Sigtuna kommun som ställde upp och deltog i denna studie. Lärarna som intervjuades arbetade på olika skolor, vilket ledde till en mer övergripande bild. I resultatet framgår det att grundskollärarna i Sigtuna kommun generellt har en positiv inställning till de revideringar som har skett i skolans styrdokument angående digitalisering. Tidigare studier visar att det inte finns några bevis för att digitala verktyg påverkar elevers lärande positivt. Trots detta visar denna studies resultat att grundskolelärare i Sigtuna kommun har en generellt positiv inställning till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Samtliga lärare upplevde att de digitala verktygen haft en positiv effekt på elevernas studiemotivation och lärande, samt deras eget arbete som lärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunalt anställdas arbetsrelaterade hälsa påverkas av nedskärningar. De teoretiska utgångspunkterna är att nedskärningar i kommunal sektor riskerar att leda till att kommunalt anställda får mer att göra med mindre resurser och att detta leder till ökade krav och stress som kan leda till arbetsrelaterad ohälsa. Metoden som används är differences in differences regression, en typ av regressionsanalys som möjliggör jämförelser mellan olika grupper över tid utan att ha en slumpmässig tilldelning av förklaringsvariabeln. Avvikelser från de gemensamma trenderna som etableras i materialet ger en bild av hur orsakssambandet ser ut. Materialet som analyseras är offentlig statistik över 288 svenska kommuners bruttokostnader och nettokostnader för verksamheten samt sjukfrånvaro och personalomsättning. Resultatet av regressionsanalyserna visar att lägre bruttokostnader har ett samband med högre sjukfrånvaro samt högre personalomsättning. Sambandet för sjukfrånvaro är statistiskt signifikant, sambandet för personalomsättning är inte det. Dessa resultat tolkas som ett tecken på att anställda i kommuner som skär ned får mer att göra med mindre resurser, att de i större utsträckning drabbas av överkrav och högre psykologisk press som leder till att fler drabbas av arbetsrelaterad ohälsa och blir sjukskrivna eller säger upp sig. Studien bidrar till en förståelse för vilka konsekvenser nedskärningar kan få för anställda i kommunal sektor så länge kraven fortfarande är desamma. Mer forskning på området är dock nödvändig för att få en klarare bild av vilka mekanismer som ligger bakom orsakssambandet samt ge en mer detaljerad beskrivning av vilka typer av resurser som påverkar arbetstagare på olika sätt.

The purpose of this paper is to research how the results control is constructed within Swedish intermediate sized municipalities regarding what formal control means are primarily employed and the reasoning behind why these control means are in use within the results control system. Since municipalities carry a complex function and an important role within the society, they are found to be of interest to research closer. Results control systems within municipalities differ somewhat to the systems within private companies as the purpose of these companies commonly is to be profitable, whereas municipalities have a greater amount of qualitative purposes, which the traditional results control systems fail to include. The starting point of this study is the budgeting as it is statutory for municipalities to constitute budgets. The paper further investigate what control means are implemented to compliment budgeting. The study implements a qualitative abductive approach where the data has been gathered from semi-structured interviews with nine municipal officials within seven municipalities. The study concludes that budgeting remains the prime control mean within the municipalities results control system and that budgeting often acts as the basis for the rest of the results control system, which means that the control system employs a cost-focused approach. As well as budgeting, benchmarking is a control mean that is heavily in use within the municipalities, and especially performance benchmarking. Multidimensional control means are employed to complement budgeting in qualitative performance measure. It is however evident that the balanced scorecard, which is a multidimensional control mean, is not used too much in the municipalities results control systems. The reason being that the balanced scorecard requires an excessive number of indicators to be produced. Internal transfer pricing is another formal control mean that is used relatively moderately with the reason being that the administrative costs are greater in relation to the control effect. / Syftet med denna studie är att undersöka hur resultatstyrningen inom svenska medelstora kommuner är utformad beträffande vilka formella styrmedel som främst tillämpas och varför styrsystemet består av dessa styrmedel. Eftersom kommunernas verksamheter är komplexa och samhällsbärande anses kommuner vara av intresse att studera närmre. Ekonomi- och resultatstyrning inom kommunala verksamheter skiljer sig åt en del från det privata näringslivet då kommunernas syfte inte är att gå med vinst, utan syftet kan snarare hänföras till kvalitativa aspekter som den traditionella resultatstyrningen inte tar hänsyn till. Studien tar utgångspunkt i den lagstadgade budgeteringen och undersöker vidare vilka kompletterande styrmedel som används tillsammans med budgetering inom kommunernas resultatstyrning. Studien tillämpar en kvalitativ abduktiv ansats där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nio kommunala tjänstemän från sju svenska medelstora kommuner. Studien fastslår att budgetering alltjämt är det styrmedel som tillämpas främst inom kommunerna och att budgetering i många fall ligger till grund för den resterande resultatstyrningen, vilket innebär att det ofta förekommer en kostnadsfokuserad resultatstyrning. Utöver budgetering används benchmarking i hög utsträckning inom kommunerna, och framförallt prestationsbenchmarking. Flerdimensionell styrning används inom flera kommuner för att komplettera budgeteringen i kvalitativ resultatmätning. Det är emellertid tydligt att balanserat styrkort, som är en form av flerdimensionell styrning, inte tillämpas i speciellt hög omfattning då det kräver att för många indikatorer och nyckeltal ska tas fram. Internprissättning är ett annat styrmedel som tillämpas i låg omfattning i kommunerna. Anledningen förefaller vara att styreffekterna anses ringa i förhållande till de administrativa kostnader som upprätthållandet av styrmedlet innebär.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur personer på olika positioner och avdelningar responderar inför en organisationsförändring i Örnsköldsviks kommun 2022. Med ett kulturanalytiskt perspektiv på organisationsförändring granskas material från intervjuer och observationer. Studien visar hur organisationsförändringen som ska företas av tjänstemän leder till engagemang, ambivalens och motstånd. Resultatet visar dessutom på skillnader i synen på verkligheten och ledarnormativitet, samt hur byråkratiska ordningar och identiteter färgar organisationsförändringens processer när skillnader och indelningar mellan positioner (re)produceras och befästs.