I en politisk styrd verksamhet jobbar HR-chefer i en föränderlig miljö där förutsättningarna kan komma att ändras utifrån den politiska agendan. Den moderna kommunen styrs genom visioner och mål som sätts av kommunfullmäktige för att sedan implementeras i hela organisationen. För att nå måluppfyllnad arbetar HR-funktionen fram aktiviteter och indikatorer inom det egna verksamhetsområdet. En svårighet i att nå måluppfyllnad kan vara att målen inom HR ofta är av mjukare karaktär och därmed svåra att mäta. Sett ur ett HR-perspektiv är tidigare forskning begränsad när det handlar om kommunala tjänstemäns relationer till förtroendevalda. Uppsatsen bygger på en fallstudie av Stockholms stad där fyra HR-chefer står i fokus. Syftet är att skapa en förståelse av hur dessa HR-chefer ser på sin egen roll och sin relation till de förtroendevalda politikerna i nämnden ovanför dem. Genom att titta på målstyrningens effekter på HR-chefernas roller och relationer till förtroendevalda politiker uppfylls uppsatsen syfte. Utifrån fyra semistrukturerade intervjuer har data samlats in för att sedan jämföra med tidigare forskning.Resultaten visar på att målstyrningen ger ett verktyg som öppnar upp för transparens inom organisationen vilket underlättar måluppfyllnaden och skapar legitimitet. Insynen i hela organisationen ger en bekräftelse i den egna rollen som HR-chef och fungerar även som en länk mellan kommunala tjänstemän och förtroendevalda politiker. Det går att se på relationen mellan HR-chefer och förtroendevalda politiker ur olika synvinklar beroende på var i organisationen HR-chefen befinner sig. HR-cheferna under förvaltningsnämnder har mer överlappande roller som innebär en högre delaktighet innan målen sätts. I jämförelse med HR-cheferna under kommunstyrelsen som har mer separata roller, vilket innebär att de arbetar med redan fastställda mål. En förklaring till skillnaden kan vara att förtroendevalda politiker ute på nämnderna är fritidspolitiker medan de förtroendevalda i kommunstyrelsen består av fler heltidsengagerade politiker.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad elever i klass 7 och klass 8 som läser spanska som andra språk ser som motiverande för sina spanskstudier. Jag ville även titta närmare vad som kan skapa motivation hos eleverna. I min undersökning ville jag också undersöka vilka strategier lärare har för att öka elevernas motivation för att läsa spanska. Som metod valde jag att göra en enkätundersökning bland i elever som går i Åk 7 och Åk 8 på två kommunala skolor och två friskolor. Dessutom har jag intervjuat två undervisade spansklärare. Studien visade att lärarna har mycket stor betydelse för elevernas motivation och de beskriver att de blir mest motiverade av ha en rolig, trevlig och kompetent lärare. Men även arbetsmiljön är viktig, för att kunna koncentrerar sig på undervisningen under lektionerna. Lärarna beskriver också vilka aktiviteter och metoder de använder för att höja motivation hos eleverna. Lärarna pekar bland annat på att de försöker välja intressant material för att kunna göra effektiva och givande lektioner. Lärarna ser också att elevernas motivation höjs om de får vara med och välja material som de ska arbeta med.

På 1800-talet var fattigvårdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och så är det fortfarande. I denna uppsats är det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jämföras med den frivilliga delen från 1800-talet, som ställs i fokus. Syftet har varit att undersöka vad paragrafen används till, om där är någon variation gällande demografiska variabler eller ändamål, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna. Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistånd uppgår till fem kommuner. När det gäller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information från 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skäl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer på internet. Resultatet av denna studie är att användningen av paragrafen inte är så omfattande och det finns indikation på att det finns en större variation när det gäller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav även en indikation på att det finns problem i det svenska samhället när det kommer till att få tillgång till ett ställe att vara på, både när man lever och när man dör.

Syftet med den här studien är att undersöka lärare i årskurs 4-6 reflektioner kring det laborativa arbetssättet. Studien innefattar en jämförelse mellan lärare som arbetar på kommunala skolor och lärare som arbetar på friskolor med Montessoripedagogik. Frågeställningarna som studien utgår ifrån behandlar vid vilka matematiska områden läraren väljer respektive väljer bort att använda laborativt material samt vilka möjligheter, fördelar, utmaningar och hinder lärare urskiljer med laborativt arbetssätt. En kvalitativ metod med intervjuer valdes för att undersöka lärares reflektioner. Resultatet visar att det finns somliga skillnader mellan hur lärare från kommunala skolor respektive friskolor med Montessoripedagogik förhåller sig till laborativt arbetssätt. Skillnader som bland annat uppkommer i resultatet är att lärare som arbetar med Montessoripedagogik har laborativt arbetssätt som en central del i matematikundervisningen och har materialen nära till hands i klassrummen. De kommunala lärarna arbetar för att det laborativa arbetssättet ska bli en naturlig del av undervisningen, vilket det ännu inte är på grund av brist på material och dess placering.

Syfte: Studiens syfte är att studera hur Göteborgs Stads och Staffanstorps kommuns kommunikation har sett ut för att förhindra att en förtroendekris uppstår i samband med Uppdrag gransknings avslöjanden om deras användningav skattepengar. Metod och Material: Textanalys med hjälp av dialogisk analys av transkriberingarna av två avsnitt av Uppdrag granskning och texter publicerade på kommunernas och inblandade bolags hemsidor. Teoretisk utgångspunkt i image repairtheory och situational crisis communication theory. Huvudresultat: Den vanligaste huvudstrategin i denna studie var att minska händelsens anstötlighet. Detta resultat överensstämmer inte med vad aktuell forskning inom området rekommenderar vid den typ av kris som är aktuell för denna studie.

Arbetets syfte är att belysa hur långt den kommunala sektorn i Skåne och Blekinge län har kommit med elektronisk handel. Uppsatsen baseras bl.a. på litteraturstudier om elektronisk handel i allmänhet, dess användningsområden, dess fördelar respektive nackdelar samt Toppledarforums och Svenska Kommunförbundets intresse av kommunernas arbete med denna handel. Jag har genomfört intervjuer med insatta personer från kommunerna i min målpopulation, om de respektive kommunernas ak-tiviteter kring elektronisk handel. I intervjuerna har respondenterna bl.a. berättat om de har implementerat elektronisk handel eller ej, redogjort för hur långt de har kommit med denna handel samt givit insyn i de framtida tankarna kring den elektroniska handeln. Slutsatserna i mitt arbete visar i huvudsak att 6 kommuner av totalt 35 tillfrågade har implementerat elektronisk handel någonstans i organisationen och att knappt 70% av de tillfrågade kommunerna har infört eller arbetar med ett införande av elektronisk handel. Procentsatsen (ca 70%) stämmer väl överens med Toppledarforums undersökning om den elektroniska handelns spridning inom den kommunala sektorn.

Utbildning i samband med systemimplementering är enligt tidigare forskning ett viktigt men åsidosatt ämne som behöver studeras mer i detalj. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som är väsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit från tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en användarutbildning bör se ut. Således presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation på hur en utbildning påverkar implementeringsresultat och hur en bra användarutbildning bör se ut.

Background and problem discussion: The concept of Lean Production comes from Toyota's way of building cars with higher quality and efficiency. The concept is that you want to create continuous improvements by rationalizing your work and trying to reduce waste. The Lean concept was founded in production, but Lean has recently begun to be used in other industries and operations, including Lean Administration. Lean has become more common in public activity, and can be a way to work more efficiently and provide citizens with better service. Purpose: The purpose of our study was to create a greater understanding of the extent to which Lean Administration is applied in the 10 largest municipalities in Sweden, how this application looks and what similarities and differences exist between the municipalities' way of working with Lean. Methods: We have conducted a survey, where the ten largest municipalities have been asked about their Lean work. We have used a combined method where the survey was based on multiple choice questions and open questions, ie both quantitative and qualitative approaches. Conclusion: Our study shows that half of the municipalities in question are working with Lean to some extent. The study also shows that three of the municipalities who answered no to the question of working with Lean use the Lean approach without naming it as Lean work. The municipalities are satisfied about their Lean improvements. / Bakgrund och problemdiskussion: Begreppet Lean Production kommer från Toyotas sätt att bygga bilar med högre kvalitet och effektivitet. Konceptet går ut på att man vill skapa ständiga förbättringar genom att rationalisera sitt arbete och försöka minska slöserier. Konceptet Lean grundades inom produktionen men på senare tid har Lean börjat användas inom andra branscher och verksamheter, bland annat Lean Administration. Lean har blivit allt vanligare i offentlig verksamhet, och kan vara ett sätt att arbeta mer effektivt och ge medborgarna en bättre service. Syfte: Syftet med vår studie var att skapa en större förståelse för i vilken utsträckning Lean Administration tillämpas i de 10 största kommunerna i Sverige, hur denna tillämpning ser ut och vilka likheter och skillnader som finns mellan kommunernas sätt att arbeta med Lean. Metod: Vi har genomfört en enkätundersökning där de tio största kommunerna har fått berätta om sitt Lean-arbete. Vi har genomfört en kombinerad metod där undersökningen byggde på flervalsfrågor och öppna frågor, dvs både kvantitativ och kvalitativ ansats. Slutsats: Vår studie visar att hälften av de tillfrågade kommunerna arbetar med Lean i någon form. Studien visar också att tre av de kommuner som svarade nej på frågan om de arbetar med Lean använder sig av Lean-synsättet utan att benämna det som Lean-arbete. Kommunerna är nöjda med förbättringarna som Lean-arbetet lett till.

Förtroendet för revisorn har varit ett debatterat område de senaste decennierna med anledning av flertalet revisionsskandaler som uppdagats. Dessa skandaler fortsätter att lösa av varandra trots lagstiftarnas försök till att återuppbygga detta förtroende genom regleringar i lag. Ett förtroende som tidigare har varit oantastbart är inte längre garanterat. Kommuner har i allt större utsträckning börjat använda sig av kommunala aktiebolag för sina verksamheter, även där återfinns dessa skandaler. Eftersom dessa bolag utgör en allt mer betydande ställning i samhällsekonomin ställer det ökade krav på redovisning och förvaltning. Med detta som bakgrund har denna uppsats som syfte att förklara hur kommunfullmäktige upplever förtroendet för revisorerna samt att klargöra kommunfullmäktiges syn på kommunala aktiebolag och dess verksamhet. I inledningen presenteras en bakgrund till ämnet, den historiska utvecklingen av förtroendet för revisorn, exempel på skandaler som har uppmärksammats samt syfte och diskussion kring problemet. Följer gör sedan en teori och referensram där lagregleringar och relevant akademisk forskning till ämnet presenteras. Sedan kommer ett metodavsnitt som presenterar processens gång, val som gjorts under arbetets gång och anledningar till att dessa val har tagits. Studien är baserad på en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer. Empirin följer sedan och visar vad kommunfullmäktige har för tankar och idéer kring problemområdet. Analysen tar sedan upp en jämförelse mellan teori och empiri, diskussioner kring dessa upptäckter och uppsatsen avslutas sedan med en slutsats som visar vad studien har kommit fram till efter genomförd undersökning. Slutsatsen är att kommunfullmäktige välkomnar kommunal verksamhet i aktiebolagsform, dock inte all verksamhet. För kommunfullmäktige är förtroendet för revisorn baserat på olika aspekter och detta förtroende skapas på olika sätt. Den gemensamma nämnaren för kommunfullmäktige och förtroendet för revisorn är att det är starkt till dess att motsatsen är bevisad. / The confidence in the auditor has been a well debated area over the last couple of decades. This because of the multiple audit scandals that has been revealed. These scandals continuously follow each other despite the efforts from the regulators of law to restore this confidence through regulations in law. A confidence that used to be untouchable are no longer the case. Municipal limited companies are something that municipalities are starting to use more frequently in their operations, audit scandals occur in these operations as well. These companies takes a larger and more important position in the economics of society, therefore demands on accounting and management increases. The background just mentioned leads this essay and its purpose to explain how the Municipal Council experiences confidence for the auditors and clarify the views of Municipal Councils on Municipal limited companies and their operations. The essay begins with background information in the subject, the historical development of confidence in the auditor, examples of scandals that has been revealed and the purpose of this essay followed by a problem discussion. Thereafter follows a chapter with theory and reference frame including law regulations, relevant theory and the meaning of these. After this comes a chapter that presents how the essay has been formed, by choices throughout the essay and the reasons behind these choices. The empirical part of the essay then shows what the municipal council thinks about confidence and what their ideas are about the problem at hand. The empirical part then compares theory in the following chapter named analysis. In this chapter discussions about these discoveries takes place and leads the essay into the final chapter, where the authors makes their conclusions made from this research. The conclusions are that the Municipal Council welcomes Municipal limited companies, but not in all their operations. For the Municipal Council are confidence in the auditor based on several different aspects and that confidence are created in many ways. The common factor for the Municipal Council and their confidence in the auditor are that it is strong until opposite proof are provided.

As a result of the significant increase of migrants coming to Sweden in 2015, the Swedish government has increased the strategies on integration within agencies and municipalities in the country. Integration through sports is one of these methods. To summarize, previous research on sports as an integration method shows that sports can be viewed as a field for meetings between differentiated ethnic groups. Integration in this matter measures by how well the migrants familiarize and adapt to Swedish society and the cultural norms and values within Sweden. The aim of this upcoming interview-study is to examine how a Swedish municipality explain their method of integration through sports, performed by non-profit sports associations. Municipality workers, viewed through previous sociological research and theories, tend to idealize the image of how they value their work. However this doesn’t necessarily add up with the actually performed work. Because non-profit associations form the integrative sports activities, one could argue that there is in fact a split opinion between what municipalities aims to do themselves, and what is achieved by external resources incorporated in the municipalities guidelines. This is therefor the subject that the upcoming study aims to examine. However, in contrast to previous research on the field, this study examines the question; how is integration through sports designed and what challenges has come with it?, rather than further investigating how well integration is achieved through sports.