Bakgrund: Den första januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ändamål var att jämställa konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsägarna och de allmännyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade främst på att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affärsmässigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som ägare var bland annat tvungen att ställa tydligare krav på bolagen genom att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och låneräntor samt ställa marknadsmässiga avkastningskrav. Frågan är nu hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrån dessa nya förutsättningar sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna på bostadshyresmarknaden. Målet med uppsatsen är att klarlägga konsekvenserna av lagen för aktörerna på bostadshyresmarknaden, tydliggöra dess implikationer för beslutsfattare i de kommunala bostadsaktiebolagen samt kunna ge kommunerna bättre underlag i besluten rörande sina bolag. Metod: Enkätstudie där vd:ar från allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har tillfrågats angående bolagets och kommunens agerande och inställning sedan lagen ikraftträdde. Avgränsning: Enkätstudien har avgränsats till att omfatta vd:ar på kommunala bostadsaktiebolag i Sverige, rörande händelser som inträffat sedan den 1 januari 2011. Vd:ar på bolag belägna i Stockholms Län, Uppsala län, Södermanlands Län, Östergötlands Län, Jönköpings Län samt Västra Götalands Län har medverkat i enkäten. Resultat och slutsats: De kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen instämmer allmänt i att de agerar mer affärsmässigt sedan den nya lagen introducerades. Avkastningskraven i ägardirektiven har setts över, och de kommunala borgens– och ränteavgifterna har generellt sett ökat sedan lagen trädde i kraft.

Sedan en tid tillbaka har det uppmärksammats att flera svenska kommuner ställer högre krav på byggnadsverks tekniska egenskaper än Boverket när de tecknar markanvisningsavtal, det vill säga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalägd mark. Detta torde i princip vara tillåtet då kommunerna i dessa fall agerar som markägare och inte som myndighet, men däremot är det inte möjligt att ställa sådana krav vid exploatering av privatägd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit många påståenden om att sådana krav, så kallade särkrav, likväl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stämmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits någon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen ställer. Denna uppsats är avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av särkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m. som tagits fram de senaste åren av 15 av de kommuner i Sverige där det har byggts mest under denna tid. Vidare beskriver också uppsatsen den lagstiftning som reglerar kravställande på byggande och redogör för några av de eventuella konsekvenser som tillämpning av särkrav kan ge upphov till. Förhoppningsvis kommer detta ge en tydligare bild av kommunernas kravställande samt ge underlag inför framtida studier om hur särkrav bör hanteras.

Syftet med examensarbetet var att se på skillnader mellan kommunala och privata bostadsföretags upphandlingsprocess och om dessa kan kopplas till LOU. Ett annat syfte med arbetet var att undersöka om lagens syften uppfylls. Examensarbetet bygger på 10 intervjuer med fem kommunala bostadsbolag och fem privata bostadsbolag. Vidare gjordes en litteraturstudie kring områden som framkom vid intervjuerna. En genomgång och sammankoppling till lagen har utförts. De två hypoteserna som undersökts var om: det finns skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar som är direkt uppkomna på grund av LOU att LOUs syften inte uppfylls genom dess tillämpning Resultatet av arbetet är att det finns stora skillnader mellan kommunala och privata upphandlingar. Upphandlingsprocessens delar är lika men hur de olika delarna utförs är olika. LOUs syften uppfylls till viss del genom att priset konkurrensutsätts på ett relativt effektivt sätt men att det är svårt att uppfylla affärsmässigheten på grund av transparensen samt regelverkets stelbenthet. Lagen om offentlig upphandling, LOU, detaljstyr den offentliga sektorns upphandlingar. Regelverket upplevs av både upphandlare och anbudsgivare som komplext och gammalmodigt. Syftet med LOU är att upphandlingen ska konkurrensutsättas på en öppen och icke-diskriminerande marknad samt ska utföras enligt affärsmässiga principer. Affärsmässigheten hänvisar till att upphandlingen ska bli kostnadseffektiv genom att göra en så "bra affär som möjligt".

Unga vuxna som varken arbetar eller studerar är en utsatt grupp, vilket ger konsekvenser för individen och samhället. Enligt en lagändring i skollagen har kommunerna sedan år 2015 ett ansvar, att identifiera denna målgrupp och att erbjuda lämpliga åtgärder, där utgångspunkten är att i första hand motivera individen till studier. Studiens syfte är att undersöka hur vägledare inom det kommunala aktivitetsansavaret omsätter sin syn på motivation i praktiskt arbete i syfte att i första hand motivera deltagare mot studier. Studiens frågeställningar är: 1. Hur definieras begreppet motivation av vägledarna inom det kommunala aktivitetsansvaret? 2. Hur talar vägledarna om att de arbetar med motivation inom det kommunala aktivitetsansvaret? Studien utgår ifrån vägledarnas perspektiv genom kvalitativa intervjuer, som har analyserats genom innehållsanalys. Resultatet analyseras utifrån teorin Careership, vilket innefattar begreppen habitus, handlingshorisont, kapital och brytpunkter. Utifrån studien har det identifierats att informanterna har olika uppfattning om begreppet motivation men att det finns två gemensamma aspekter, att vilja och att kunna det man vill, som även kan skildras i deras arbete med motivation. Det har även framkommit att vägledarna försöker främja studiemotivationen hos deltagarna genom att skapa ett bra bemötande, inte ställa några krav, individanpassa arbetet utifrån individens viljor och förmågor, där personens intressen ofta spelar en stor roll. För att motivera deltagare mot studier erbjuder de även olika typer av aktiviteter och låter dem testa på nya saker, samt hjälper individerna att upprätta genomförbara planer. I resultatet framkommer det även en del upplevda brister och begränsningar som försvårar vägledarnas arbete med motivation, inom både aktivitetsansvaret och i samhället.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare aspekt att beakta inom näringslivet, där fastighetsbranschen påverkar omvärlden genom sina betydande avtryck inom ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Den svenska allmännyttan ska genomsyras av de tre hållbarhetsdimensionerna och förutsätts integrera det i daglig som långsiktig verksamhet, där förvaltning ska ske utefter bästa möjliga förutsättningar. Uppsatsens syfte rör huruvida kommunala fastighetsbolag involverar hållbarhet i förvaltningen och på vilket sätt, med utgångspunkt i Sveriges allmännyttas idéprogram för ekologiskt hållbar utveckling. En kvalitativ ansats har valts, där empirin baseras på dokumentstudier av dels material från bransch- och intresseorganisationen Sveriges allmännytta, dels tre kommunala bostadsföretags hållbarhetsredovisningar. Samtliga företag anser sig arbeta med ekologisk hållbarhet, men det saknas direkta kopplingar till idéprogrammet i fråga. Dessutom skiljer sig resultatet åt mellan företagen, vilket kan bero på att olika hållbarhetsredovisningsformer har valts. Helsingborgshem uttrycker att den ekologiska hållbarheten är i fokus, men saknar ofta konkret information om hur det involveras i verksamheten. Lunds kommuns fastighets har i sin tur ett väl integrerat ekologiskt hållbarhetsarbete som indirekt ställs i förhållande till idéprogrammet. MKB fastighets har inte följt idéprogrammets riktlinjer fullt ut samt listar förhållandevis få konkreta åtgärder på vad som åstadkommits. Det går därmed att konstatera att de tre företagen verkar för, men skiljer sig åt markant gällande den ekologiska hållbarheten – trots att samtliga verkar inom allmännyttan och har samma riktlinjer och lagkrav att förhålla sig till. / Sustainability has become an increasingly important aspect to consider in business, where the real estate industry has a big impact through its significant imprints in ecological, economic, and social sustainability. Sweden’s municipal housing associations is to be permeated by the three sustainability dimensions and is expected to integrate it into daily and long-term operations, where management should be done according to the best possible conditions. The purpose of the thesis concerns whether municipal real estate companies involve sustainability in the administration and in what way, based on Sveriges allmännyttas idea program for environmentally sustainable development. A qualitative approach has been chosen, where the empiricism is based on document studies of material from the organization Sveriges allmännytta and three municipal housing companies' sustainability reports. All companies consider themselves to work with ecological sustainability, but there are no direct links to the idea program in question. In addition, the results differ between the companies, which may be due to the choice of different sustainability accounting forms. Helsingborgshem expresses its focus on ecological sustainability, but often lacks concrete information on how it is involved in the business. Lund kommuns fastighets has a well-integrated ecological sustainability work that they indirectly place in relation to the idea program. MKB fastighets has not followed the idea program's guidelines fully and lists relatively few concrete measures on what has been achieved. It is thus possible to note that the three companies differ markedly in terms of ecological sustainability - even though all operate within the municipal housing association and have the same guidelines and legal requirements to adhere to.

Forskning visar att skolmat fyller en viktig funktion för elevers prestationer. I Sverige har kostnadsfri skolmat serverats under många år och skolmaten anses ha en viktig roll inom skolverksamheten enligt Livsmedelsverket. Kommunerna bestämmer vilken mat som serveras i skolorna och hur mycket den ska kosta, vilket är en budgetpost som varierar mycket mellan kommuner. I denna undersökning vill vi därför undersöka hur kostnader för skolmåltider kommer att påverka elevernas prestationer i skolan. Vi utgår från att det kan kosta mer att tillaga kvalitativ mat som eleverna uppskattar och att eleverna har bättre förutsättningar för att prestera om de äter tillräckligt av skolmaten. Paneldata från samtliga 290 kommuner under tidsperioden 2013-2019 används. Vi skattar sambandet mellan kostnader för skolmåltider och elevers betyg genom en regressionsanalys med fixa effekter. Resultatet vi finner är att det inte finns något samband mellan kostnader för skolmåltider och betyg. Dock är resultatet inte statistiskt signifikant.

In recent decades, municipal investments in citizen dialogues and other types of civicparticipation in politics have increased significantly. This is because they want to involvetheir citizens in the development of society more than every four years when there areelections. One of the municipalities that in recent years has made a major investment incitizen dialogues is the municipality of Örnsköldsvik. With their investment in theTillsammanskontraktet, they want to involve the municipality's citizens in the futuredevelopment of society and together with the municipality shape the guidelines fordevelopment and thereby strengthen local democracy. However, there is criticism of citizendialogues and in how municipalities choose to shape the design of it. According to many, thedesign is crucial if the citizen dialogue will strengthen democracy or, on the contrary, evenhave a negative effect on it. Other researchers also believe that the municipalities'investments in citizen dialogues often does not lead to any major changes in the design andthus do not have any major impact at all on democracy.That study examines one of the citizen dialogues that Örnsköldsvik's municipality hasinvested in designing a new design for, the municipal pensioners' council. The aim of thestudy was to identify how the new design is designed, how it differs from the previous designand also what the design of the citizen dialogue can have on the impact on democracy. Toanswer these questions, the study uses Archon Fung's democracy cube and its threedimensions of who participates, how they communicate and make decisions and the degree ofinfluence to identify the new design, its change and its impact on democracy. By conductinginterviews with both representatives from the municipality and participants, the results of thestudy show that the municipal pension council's new design has increased the democraticpotential in the municipality by mainly making changes in the dimensions of how theycommunicate and make decisions and the degree of influence where participants have agreater chance to bring forward their perspectives and thus a greater chance of indirectlyinfluencing. However, the dimension of who participates has not changed since before andthere is a problem with including low-resource citizens, this part can thus have a negativeeffect on democracy in the municipality.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård är en komplicerad och krävande del av vården, både för vård- och omsorgspersonal och för de som är närstående till patienten, därför behövs ökad förståelse för vad palliativ vård innebär, hur bemötandet upplevs och vilka problem som kan uppstå mellan närstående och sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande i samband med den palliativa vården inom den kommunala sektorn i Sverige.  Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ ansats baserad på fjorton vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell.  Resultat: Arbetet har delats upp i tre huvudkategorier och åtta kopplade underkategorier: Att inte bli involverad; upplevd brist på information, bristande information kring ny teknik, bristande kommunikation. Brist i sjuksköterskans kunskap och det viktiga stödet; emotionellt stöd, delaktighetens betydelse, skapandet av en trygghet och involvering, upplevd tacksamhet och estetiskt bemötande. Resultatet påvisade både negativa och positiva aspekter på sjuksköterskans bemötande i samband med den palliativa vården inom den kommunala sektorn. Slutsats: Palliativ vård är ett mycket diffust och svårt område att sätta sig in i. Närstående behöver bli bättre informerade och sjuksköterskan behöver vara noga med att involvera närstående i omvårdnaden runt den sjuka personen. Sjuksköterskan bör även vara väl påläst om palliativ vård och tillhörande specifika sjukdomar samt vara noga med att kommunicera med de närstående. Dessa fynd anses vara av vikt för sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård, då det kan vara avgörande för kvalitén på det viktiga omvårdnadsarbete som de gör.