<p>Abstract</p><p>The use of standard agreements can hardly be overestimated in the society of today. The amount of standard agreements should barely decrease. One of the standard agreement’s main purposes, to make the concluding of the contract more effective, strongly agrees with the companies will to accomplish fast concluding of agreements using as small resources as possible A dispute that can arise in these contexts is that dissimilar standard agreements collide. Between nations this is called Battle of Forms. It is a situation of practice which is difficult to solve through the basic rules of contract law. The aim of the essay is to bring clarity into how the legal problems concerning Battle of Forms is solved in Sweden respectively Germany. Also CISG, Unidroit and PECL’s solutions of the same problem is going to be mentioned. A critical examining of the different solutions that the system of rules has in disposal will also be done. In the context of the situation an examination will show if there is any resistance towards these. If that is the case some parts of the critic will be presented. To be able to answer my questions at issue a traditional method of legal-dogmatism has been used together with comparative strains.</p><p>Sweden lacks a direct law-prescribed solution of Battle of Forms, nor is there a direct legal usage. Sweden has tried to apply the directions of 6 § AvtL on the problem, but this one suits the context badly. Besides the directions in AvtL some solution models are found which can build the foundation for a settlement. Consequently the problem remains unsolved in the Swedish legal system.</p><p>Neither does Germany have a legal rule which is directly applicable. Some guidance is however given from the German law. According to the German law the settlement should be settled with The knock-out doctrine as its foundation. When harmonising is not possible one should fall back on The Last shot or optional law, it depends on the occurrence of abwehrklauseln (protection clauses).</p><p>Neither has CISG directly pointed on how to solve the problem. CISG’s legal usage also advocates that The knock-out doctrine should build the foundation. What tool that should be used to fill the holes that the harmonising leaves behind is somewhat indistinct. It should be The last shot, optional law or an interpretation of article 7 about “good faith”.</p><p>Unidroit and PECL state that agreed terms shall be applied. Consequently the person applying the law should practise the Knock-out doctrine. However the rules give no guidance about how the arising holes should be filled after the harmonising.</p><p>Above all Swedish literature directs strong criticism towards the different solutions. The criticism is especially pointed at the lack of predictability and also at the risk of making arbitrary settlements. This of course depends on what kind of solution model that is discussed.</p><p>In Germany there has been, and still is, a solution which the person applying the law can use. In Germany protection clauses has an important role of the settlement. Even in these cases criticism is directed towards the solution. However the criticism is not as hardly directed towards the lack of predictability. Instead the criticism is pointed at the unsuitability of applying the optional law in some commercial relationships. And also that the applicability of the last shot results in a “ping pong” similar situation of passing terms back and force. Also in the international world of law some criticism has been delivered that agrees with both the Swedish and the German criticism.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Användningen av standardavtal kan knappast överskattas i dagens samhälle. Mängden standardavtal torde knappast avta. Ett av standardavtalets huvudsyftesyften, att effektivisera avtalsslutet, stämmer väl överens med företagens vilja att genomföra snabba avtalsslut med så liten resursåtgång som möjligt. En tvist som kan uppkomma i detta sammanhang är att olikartade standardavtal kolliderar. Detta kallas, internationellt sett, Battle of Forms. Det är en praktisk situation som med de grundläggande avtalsrättsliga reglerna är svårlöst. Syftet med uppsatsen är att bringa klarhet i hur den rättsliga problematiken kring Battle of Forms löses i Sverige respektive Tyskland. Även CISG, Unidroit och PECL’s lösningar på samma problem kommer att beröras. Det ska även göras en kritisk granskning av de olika lösningar som regelsystemen tillhandahåller. I sammanhanget ska det undersökas om det finns motstånd till dessa och om så är fallet ska delar av kritiken presenteras. För att kunna besvara mina frågeställningar, har det huvudsakligen, använts en traditionell rättsdogmatisk metod med komparativa inslag.</p><p>Sverige saknar en direkt lagstadgad lösning på Battle of Forms, inte heller finns någon direkt rättpraxis. Sverige har försökt applicera bestämmelserna i 6 § AvtL på problemet, men denna passar illa i sammanhanget. Utöver bestämmelsen i AvtL återfinns det ett antal lösningsmodeller som kan läggas till grund för ett avgörande. Problemet är således fortfarande olöst i svensk rätt.</p><p>Inte heller Tyskland har en rättsregel som är direkt tillämplig. Den tyska lagen ger dock viss vägledning. Avgörandet enligt tysk rätt ska ske med The knock-out doctrine som grund. När harmonisering inte är möjlig ska rättstillämparen falla tillbaka på The Last shot eller dispositiv rätt, det beror på förekomsten av abwehrklauseln (skyddsklausuler).</p><p>Inte heller CISG har direkt reglerat hur problemet ska lösas. Även rättspraxis i CISG förespråkar att The knock-out doctrine ska ligga till grund. Vilket redskap som ska hjälpa till att fylla de luckor som harmoniseringen efterlämnar är något oklart. Det torde vara The last shot, dipositiv rätt eller en tolkning av artikel 7 om ”good faith”.</p><p>Unidroit och PECL anger att överrensstämmande villkor ska tillämpas. Således ska rättstillämparen praktisera The knock-out doctrine. Reglerna ger dock ingen vägledning om hur luckorna som uppstår efter harmoniseringen ska fyllas.</p><p>Det finns speciellt i den svenska litteraturen en stark kritik mot de olika lösningarna. Framförallt riktas kritiken mot bristande förutsebarhet och även mot risken för godtyckliga avgöranden. Det beror givetvis på vilken lösningsmodell som diskuteras.</p><p>I Tyskland har det funnits och finns en lösning som rättstillämparen har att tillämpa. Skyddsklausuler har i Tyskland stor betydelse för avgörandet. Det finns även i dessa fall en kritik mot lösningen. Den riktar dock inte lika hård kritik mot bristande förutsebarhet. Kritiken riktas istället mot att tillämpningen av dispositiv rätt i vissa kommersiella förhållanden kan passa väldigt illa, samt att tillämpningen av The last shot leder till ett ”ping-pong” liknande översändande av villkor. Även i den internationella rättsvetenskapliga världen har viss kritik framkommit som stämmer överens med den svenska och tyska kritiken</p>

En komparativ uppsats som illustrerar tavlans inverkan och betydelse i Oscar Wildes The Picture of Dorian Gray (1891) och Donna Tartts The Goldfinch (2013). Fyra huvudteman utröns: tavlan som tidlöst objekt, undangömd, människans spegelbild och moraliskt korrumperande.

The study is based on three Swedish novels published in 1945,1956 and 1964, and three Swedish novels published in 1998, 2008and 2009. The aim has been to investigate how librarians are portrayed in Swedish literature, as well as a comparison between the older and the newer literature. What librarian images are portrayed in the analyzed literature? Is the portrayal mostly positive, negative or neutral? Are there any clear differences in how librarians portrayed in newer and older Swedish fiction? If so, what are they? The method used has been qualitative content analysis where relevant paragraphs have been coded and divided them into categories of appearance, personality, and professional identity. The conclusion is that the librarian is often portrayed as an intellectual and somewhat high-strung bibliophile. There has been examples of librarian as colorless, middle-aged, old fashioned, nervous, sensitive, high-strung, neurotic and condescending to library visitors. Overall, the picture is quite negative. However, there are exceptions; two of the portrayed librarians have been portrayed as attractive and, for its time, modern. The fictional librarian is often portrayed as a person who feels a great need to try to get other people to read. There is no clear difference in how the librarians are portrayed in the new or old literature. / Program: Bibliotekarie

<p>Unjustified enrichment is used as legal basis when a part claims compensation. Unjustified enrichment can be illustrated as: (A) made a profit on someone else’s loss (B) and if the profit is"unjustified"and has"no legal basis"it shall be returned, which then make it possible for B to claim compensation from A referring to the profit. B has in this case lost something that he owns. To be able to claim A for compensation must the loss of B also be a benefit for A. The purpose with this rule is to equalize the transaction between A and B with the benefit for A as basis. </p><p>This thesis takes German law as starting point to find out whether unjustified enrichment can be considered a general legal principal that also can be used in different branches of law and if it can not be considered a general legal principal to discuss if unjustified enrichment should be such a principle. Differences between unjustified enrichment in the Swedish and German legal system has been detected. Inter alia that the courts in Sweden are not bound to follow the properties transformation and fusion with other properties when they try a situation that is to be solved under the principle of unjustified enrichment. </p><p>The Swedish doctrine is doubtful to give unjustified enrichment validity in contract law. A conclusion that can be questioned because of the fact that Swedish case law uses unjustified enrichment as a general legal principle also in cases that includes contract law. Another fact that is important is that unjustified enrichment in other European Union memberstates have given unjustified enrichment validity also in contract law and when it has that status the EC-court can use it in cases, cases that have an impact on Sweden. Unjustified enrichment has in Sweden been considered diffuse and that it often occurs evidence difficulties. This problems are considered to hurt predictability and therefore also the rule of law. This also is questioned by the author because unjustified enrichment can be used when a mild form of compensation is suitable. With the profit as starting point will the winner not leave the dispute in a worse situation as if it never occurred.</p>

Unjustified enrichment is used as legal basis when a part claims compensation. Unjustified enrichment can be illustrated as: (A) made a profit on someone else’s loss (B) and if the profit is"unjustified"and has"no legal basis"it shall be returned, which then make it possible for B to claim compensation from A referring to the profit. B has in this case lost something that he owns. To be able to claim A for compensation must the loss of B also be a benefit for A. The purpose with this rule is to equalize the transaction between A and B with the benefit for A as basis. This thesis takes German law as starting point to find out whether unjustified enrichment can be considered a general legal principal that also can be used in different branches of law and if it can not be considered a general legal principal to discuss if unjustified enrichment should be such a principle. Differences between unjustified enrichment in the Swedish and German legal system has been detected. Inter alia that the courts in Sweden are not bound to follow the properties transformation and fusion with other properties when they try a situation that is to be solved under the principle of unjustified enrichment. The Swedish doctrine is doubtful to give unjustified enrichment validity in contract law. A conclusion that can be questioned because of the fact that Swedish case law uses unjustified enrichment as a general legal principle also in cases that includes contract law. Another fact that is important is that unjustified enrichment in other European Union memberstates have given unjustified enrichment validity also in contract law and when it has that status the EC-court can use it in cases, cases that have an impact on Sweden. Unjustified enrichment has in Sweden been considered diffuse and that it often occurs evidence difficulties. This problems are considered to hurt predictability and therefore also the rule of law. This also is questioned by the author because unjustified enrichment can be used when a mild form of compensation is suitable. With the profit as starting point will the winner not leave the dispute in a worse situation as if it never occurred.

Abstract The use of standard agreements can hardly be overestimated in the society of today. The amount of standard agreements should barely decrease. One of the standard agreement’s main purposes, to make the concluding of the contract more effective, strongly agrees with the companies will to accomplish fast concluding of agreements using as small resources as possible A dispute that can arise in these contexts is that dissimilar standard agreements collide. Between nations this is called Battle of Forms. It is a situation of practice which is difficult to solve through the basic rules of contract law. The aim of the essay is to bring clarity into how the legal problems concerning Battle of Forms is solved in Sweden respectively Germany. Also CISG, Unidroit and PECL’s solutions of the same problem is going to be mentioned. A critical examining of the different solutions that the system of rules has in disposal will also be done. In the context of the situation an examination will show if there is any resistance towards these. If that is the case some parts of the critic will be presented. To be able to answer my questions at issue a traditional method of legal-dogmatism has been used together with comparative strains. Sweden lacks a direct law-prescribed solution of Battle of Forms, nor is there a direct legal usage. Sweden has tried to apply the directions of 6 § AvtL on the problem, but this one suits the context badly. Besides the directions in AvtL some solution models are found which can build the foundation for a settlement. Consequently the problem remains unsolved in the Swedish legal system. Neither does Germany have a legal rule which is directly applicable. Some guidance is however given from the German law. According to the German law the settlement should be settled with The knock-out doctrine as its foundation. When harmonising is not possible one should fall back on The Last shot or optional law, it depends on the occurrence of abwehrklauseln (protection clauses). Neither has CISG directly pointed on how to solve the problem. CISG’s legal usage also advocates that The knock-out doctrine should build the foundation. What tool that should be used to fill the holes that the harmonising leaves behind is somewhat indistinct. It should be The last shot, optional law or an interpretation of article 7 about “good faith”. Unidroit and PECL state that agreed terms shall be applied. Consequently the person applying the law should practise the Knock-out doctrine. However the rules give no guidance about how the arising holes should be filled after the harmonising. Above all Swedish literature directs strong criticism towards the different solutions. The criticism is especially pointed at the lack of predictability and also at the risk of making arbitrary settlements. This of course depends on what kind of solution model that is discussed. In Germany there has been, and still is, a solution which the person applying the law can use. In Germany protection clauses has an important role of the settlement. Even in these cases criticism is directed towards the solution. However the criticism is not as hardly directed towards the lack of predictability. Instead the criticism is pointed at the unsuitability of applying the optional law in some commercial relationships. And also that the applicability of the last shot results in a “ping pong” similar situation of passing terms back and force. Also in the international world of law some criticism has been delivered that agrees with both the Swedish and the German criticism. / Sammanfattning Användningen av standardavtal kan knappast överskattas i dagens samhälle. Mängden standardavtal torde knappast avta. Ett av standardavtalets huvudsyftesyften, att effektivisera avtalsslutet, stämmer väl överens med företagens vilja att genomföra snabba avtalsslut med så liten resursåtgång som möjligt. En tvist som kan uppkomma i detta sammanhang är att olikartade standardavtal kolliderar. Detta kallas, internationellt sett, Battle of Forms. Det är en praktisk situation som med de grundläggande avtalsrättsliga reglerna är svårlöst. Syftet med uppsatsen är att bringa klarhet i hur den rättsliga problematiken kring Battle of Forms löses i Sverige respektive Tyskland. Även CISG, Unidroit och PECL’s lösningar på samma problem kommer att beröras. Det ska även göras en kritisk granskning av de olika lösningar som regelsystemen tillhandahåller. I sammanhanget ska det undersökas om det finns motstånd till dessa och om så är fallet ska delar av kritiken presenteras. För att kunna besvara mina frågeställningar, har det huvudsakligen, använts en traditionell rättsdogmatisk metod med komparativa inslag. Sverige saknar en direkt lagstadgad lösning på Battle of Forms, inte heller finns någon direkt rättpraxis. Sverige har försökt applicera bestämmelserna i 6 § AvtL på problemet, men denna passar illa i sammanhanget. Utöver bestämmelsen i AvtL återfinns det ett antal lösningsmodeller som kan läggas till grund för ett avgörande. Problemet är således fortfarande olöst i svensk rätt. Inte heller Tyskland har en rättsregel som är direkt tillämplig. Den tyska lagen ger dock viss vägledning. Avgörandet enligt tysk rätt ska ske med The knock-out doctrine som grund. När harmonisering inte är möjlig ska rättstillämparen falla tillbaka på The Last shot eller dispositiv rätt, det beror på förekomsten av abwehrklauseln (skyddsklausuler). Inte heller CISG har direkt reglerat hur problemet ska lösas. Även rättspraxis i CISG förespråkar att The knock-out doctrine ska ligga till grund. Vilket redskap som ska hjälpa till att fylla de luckor som harmoniseringen efterlämnar är något oklart. Det torde vara The last shot, dipositiv rätt eller en tolkning av artikel 7 om ”good faith”. Unidroit och PECL anger att överrensstämmande villkor ska tillämpas. Således ska rättstillämparen praktisera The knock-out doctrine. Reglerna ger dock ingen vägledning om hur luckorna som uppstår efter harmoniseringen ska fyllas. Det finns speciellt i den svenska litteraturen en stark kritik mot de olika lösningarna. Framförallt riktas kritiken mot bristande förutsebarhet och även mot risken för godtyckliga avgöranden. Det beror givetvis på vilken lösningsmodell som diskuteras. I Tyskland har det funnits och finns en lösning som rättstillämparen har att tillämpa. Skyddsklausuler har i Tyskland stor betydelse för avgörandet. Det finns även i dessa fall en kritik mot lösningen. Den riktar dock inte lika hård kritik mot bristande förutsebarhet. Kritiken riktas istället mot att tillämpningen av dispositiv rätt i vissa kommersiella förhållanden kan passa väldigt illa, samt att tillämpningen av The last shot leder till ett ”ping-pong” liknande översändande av villkor. Även i den internationella rättsvetenskapliga världen har viss kritik framkommit som stämmer överens med den svenska och tyska kritiken

Adjektiv kan kompareras på två olika sätt: antingen med suffixen -(a)re och -(a)st eller perifrastiskt med hjälp av gradadverben mer och mest. Forskning visar att det finns tendenser till ett mer frekvent användande av perifrastisk adjektivkomparering bland språkanvändare vilket tyder på att en eventuell språkförändring håller på att ske. Syftet med föreliggande studie är att undersöka andraspråkelevers användande av adjektivkomparationer och huruvida det har förändrats över tid. Analysmetoden är en kvantitativ variabelanalys där komparerade adjektiv i elevtexter beräknas och jämförs. Materialet består av 88 narrativa elevtexter hämtade från nationella proven i svenska som andraspråk åren 2003 och 2013. Resultatet visar att andraspråkseleverna i det undersökta materialet inte följer trenden mot mer perifrastiska konstruktioner utan att de, tvärtom, till övervägande del använder suffixkomparerade adjektiv. Slutsatsen är att därför att suffixkom-paration står stark i andraspråkselevernas texter samt att det är möjligt att ifrågasätta den potentiellt pågående språkförändringens framfart – åtminstone bland andraspråkselever.

Harry Potter-serien har kommit att bli en väldigt populär serie både hos barn och vuxna över hela världen. I både böckernas originalform och de adapterade filmerna har människor förälskat sig i berättelserna om Harry Potter och hans magiska värld. Det har gjorts flertalet studier om Harry Potter, där olika perspektiv behandlas utefter böckerna och/eller filmerna. I denna studie är syftet att jämföra den tredje boken respektive filmen i serien, Harry Potter och fången från Azkaban (2001; 2004), för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan boken och den adapterade filmen.Studien tar hjälp av två analysmetoder: narrativanalys och komparativ analys. Med hjälp av dessa analysmetoder har en resumé skrivits som behandlar både boken och filmen i sin helhet. Analysmetoderna har även använts till att redogöra för och jämföra bokens respektive filmens uppbyggnad och genre, men också tre av de viktigare karaktärerna i de olika medierna.Analysen visar att karaktärernas viktigare egenskaper inte påverkas i adaptionen, detsamma gäller för berättelsens handling och genre. Vissa händelser och egenskaper som finns med i boken finns inte med i den adapterade filmen, vilket kan förklaras av att filmskaparna var tvungna att göra flera val i produceringen av filmen för att behålla kärnan i berättelsen.Uppbyggnaden påverkas i adaptionen genom att de olika medierna för berättelsen vidare genom skilda sätt, men berättelsens kärna hålls intakt. I undervisningssyfte går det att dra slutsatsen att denna berättelse, både som bok och film, går att arbeta med i undervisningen i årskurs 1-3.

Detta arbete är en komparativ analys som jämför genrekonventioner i berättarstruktur och kulturellt inflytande i japanska och västerländska datorrollspel. De spel som analyseras är Xenoblade Chronicles X (2015) och The Witcher 3: Wild Hunt (2015). I studien konstateras att västerländska rollspel ofta bygger på att spelaren har valmöjligheter. Valet är en central del av upplevelsen, medan japanska rollspel ofta följer en förutbestämd berättelse som förmedlas genom mellansekvenser. Det konstateras även att japanska berättelser består av flera karaktärer som samarbetar medan huvudkaraktären i västerländska berättelser oftast är ensam. De flesta av de genrekonventioner som läggs fram stämmer in på de båda studerade spelen. Det enda undantaget är porträtteringen av huvudpersonen i Xenoblade Chronicles X (2015), som får skapa sin egen karaktär och att huvudpersonen i The Witcher 3: Wild Hunt (2015) får kontrollera den redan etablerade Geralt. Fortsatt arbete av denna analys skulle kunna innebära inkludering av fler spel och genrer, analys av andra aspekter, såsom grafik, spelmekanik och ljudbild samt en studie för att undersöka målgrupp för respektive subgenre.

I den här studien kommer jag att jämföra läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet ochförskoleklassen i Sverige och Grekland. Valet av länderna förefaller naturligt eftersom jag är engrekiska som lever i Sverige. Intresset väcktes av diskussioner om en gemensam europeiskarbetsmarknad, vilket var resultat av EU:s intentioner som vi har sett via bland annatbolognaprocessen. Syftet är att kartlägga de lik- och olikheterna som finns mellan de tvåläroplanerna. Fokus läggs på värdegrund och demokrati. Undersökningen är menad att besvarafrågan om huruvida det finns möjlighet för förskollärares mobilitet mellan de två länderna.Utfallet av undersökningen – hur lika och/eller olika läroplanerna är - kan vara avgörande för enförskollärares beslut att söka arbete i det andra landet. Metoden som används är dokumentanalys.Komparationen är tredelad. Först ges en allmän och kortfattad beskrivning av de två ländernasutbildningssystem där även läroplanernas struktur jämförs. Dessutom förklaras ett antal viktigabegrepp. Andra delen består av själva dokumentanalysen med vilken ett antal punkter från bådaläroplanerna jämförs genom att kopplas till kategorier som har den gemensamma nämnaresfunktion. Tredje och sista delen behandlar ett specifikt perspektiv, nämligen värdegrund ochdemokrati. Slutsatsen som har kommit fram visar att likheterna mellan de två läroplanerna är flerän olikheterna. Det kan innebära att de två länderna är ganska nära varandra i frågan om hurförskoleklassen bör fungera.