• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 90
  • Tagged with
  • 90
  • 51
  • 40
  • 39
  • 28
  • 25
  • 22
  • 19
  • 19
  • 17
  • 14
  • 12
  • 11
  • 11
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv : En jämförande studie på grund och gymnasieskola

Broman, Tina, Plantin, Linda January 2009 (has links)
Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ. Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.
22

"Färgglatt och lekfullt" : En studie om förskolans kompensatoriska uppdrag och barns möjligheter till kunskap om goda hälsovanor utifrån pedagogernas perspektiv / ”Colorful and playful” : A study of the preschool´s compensatory mission and children´sopportunities to gain knowledge of good health habits from theeducator´s perspective

Carlberg, Ellinor January 2021 (has links)
Denna studie syftar till att utveckla kunskaper om hur förskolan arbetar med detkompensatoriska uppdraget för god hälsa, samt synliggöra hur barnen får möjlighet att utvecklakunskaper om goda hälsovanor med inriktning på kost i verksamheten utifrån pedagogernasperspektiv. Utifrån syftet skapades frågeställningarna; Hur arbetar förskolan för att främja barnskunskaper om goda hälsovanor, samt; På vilket sätt formas måltiderna för att möta barnensolika behov? Syfte och frågeställningar besvarades utifrån en kvalitativ ansats med enkät ochintervju som metod. För att undersöka detta kontaktades förskolor i olika kommuner iNorrbotten. Datainsamlingen genomfördes genom att respondenterna fick svara på en enkät ochnågra utvalda (4 förskollärare, 2 rektorer och 2 från kökspersonalen) deltog i enskildaintervjuer. Studien baseras på ett sociokulturellt perspektiv. I studiens resultat är det tydligt attrespondenterna är införstådda med vad förskolans kompensatoriska uppdrag innebär samtvikten av att ge barnen kunskaper om goda hälsovanor redan i förskolan. Resultatet svarade påstudiens syfte och frågeställningar utifrån det insamlade datamaterialet.
23

Det kompensatoriska uppdragets utmaningar i undervisningen : Det kompensatoriska uppdragets utmaningar kopplat till elever med sämre socioekonomisk bakgrund / The compensatory assignments challenges in teaching

Peci, Mimoza January 2021 (has links)
No description available.
24

Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter?

Cederhag, Christine, Svensson, Malin January 2009 (has links)
Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter? / Which methods and tools are useful for students in reading and writing difficulties?
25

Specialpedagogiskt arbete vid matematiksvårigheter

Svegerud Regnér, Bodil January 2008 (has links)
Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning – aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen.Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig. Kartläggning sker genom tester och samtal mellan pedagoger och specialpedagogen. Både normerade och icke normerade tester användes. Specialpedagogerna hade stort inflytande på hur det specialpedagogiska arbetet organiserades. De flesta uppger att de specialpedagogiska insatserna på deras skolor är exkluderande, men de anser att om man kan ordna åtgärder inne i klassrummet, ett inkluderande arbetssätt, så kommer det att ge bättre resultat än några få tillfällen med specialundervisning i veckan. Kompensatoriska hjälpmedel är alla positivt inställda till, det används också på alla de undersökta skolorna. Specialpedagogerna som ingår i undersökningen kopplar sitt arbetssätt till aktuell forskning, de får tillgång till aktuell forskning och fortbildning genom att läsa böcker och artiklar. De har även möjlighet att gå en del kurser eller på någon föreläsning. / Difficulties in mathematics from a special education perspective
26

Kompensatoriska hjälpmedel i en skola för alla - Specialpedagogers kunskap om och inställning till tekniska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter

Hård, Anneli January 2008 (has links)
Hård, Anneli (2007). Kompensatoriska hjälpmedel i en skola för alla – Specialpedagogers kunskap om och inställning till tekniska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. (Adaptive and assistive technologies in a school for all- special educators knowledge of and view on technical assistant means for students in reading- and writingdifficulties ) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte är att undersöka specialpedagogers kunskap om och inställning till kompensatoriska hjälpmedel samt att i ljuset av målet ”en skola för alla” analysera användandet av dessa hjälpmedel. Studien bygger på sex halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. Litteraturgenomgången och resultatet av intervjuerna ligger till grund för analysen och diskussionen. Sammanfattningsvis visar min studie att specialpedagoger är mycket positiva till att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få använda kompensatoriska hjälpmedel. De ser att hjälpmedlen kan göra att elever i läs- och skrivsvårigheter kan inkluderas i undervisningen i klassrummet. De anser dock att de har för lite kunskap för att på ett bra sätt tillgodose elevernas behov av hjälpmedel. De efterfrågar mer fortbildning. Kompensatoriska hjälpmedel kan användas som medel för att nå målet en skola för alla detta kräver dock att undervisnings-situationerna också ses över samt att kunskapen om kompensatoriska hjälpmedel ökar.
27

Datorstöd som åtgärd för elever i läs- och skrivsvårigheter - Vilka faktorer är avgörande?

Wendick, Gunnel January 2006 (has links)
AbstraktStudiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för om elever iläs- och skrivsvårigheter får hjälp i form av datorstöd. Detta speglas motbakgrund av pedagogernas rektorsområde, undervisningsnivå, kön, ålder, egendatoranvändning, antal undervisningsår, fortbildningsbenägenhet och eventuellITiS-utbildning.Studien bygger på en enkätundersökning av alla vuxna som arbetar medelever i den pedagogiska verksamheten i grund- och särskolan, år 1-9, i en helkommun. Enkätfrågorna begränsas till frågor om den egna användningen avdatorn, tillgänglighet till olika programvaror och behärskandet av dessa,inställning till datorstöd och åtgärder i form av träningsprogram, talböcker,talsynteser, scanner, OCR-program, anpassning av dokument samt eget fortbildningsbehovi aktuella programvaror.Sammanfattningsvis visar resultaten i undersökningen att såväl tillgänglighetsom behärskande och användande av datorstöd till elever i läs- och skrivsvårigheterär lågt bland personalen. Däremot finns en mycket positiv attityd ochtilltro till datorstöd av olika slag som hjälp för elever i läs- och skrivsvårigheter.Dessutom är en stor del av personalen intresserad av att fortbilda sig inomaktuella programvaror.
28

Dyslexi - Att öka barnens studiemöjligheter i klassrummet

Arvidson, Petra, Leckius, Teresa January 2011 (has links)
Syftet med detta arbete var att ta reda på vad de tio lärarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi är, samt vad de anser att det innebär att ha dyslexi. Det vi vill få kunskap om, är hur barn med dyslexi kan erhålla adekvat hjälp i klassrummet. Dessa frågor önskar vi få besvarade av våra informanter genom denna kvalitativa studie.Under intervjutillfällena har vi samtalat utifrån ett kvalitativt förhållningssätt, eftersom vi önskade ta reda hur lärarna upplever barnens situation. Vi har använt den kvalitativa metoden då vi anser att den bäst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet är en självklarhet, därför har vi valt att ge dem nya namn.Under denna studie har vi utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet. Vygotskijs sociokulturella teori passar bra eftersom dyslektiska barn har behov av extra stöd och samtal för att utveckla sin proximala utvecklingszon. Vi har även valt att undersöka om lärarna arbetar utifrån ett kategoriskt eller relationellt perspektiv. Dessa perspektiv innebär att i det kategoriska ser lärarna barn med svårigheter. Medan i det relationella perspektivet ser läraren att barnen är i svårigheter.Våra resultat visade att barnen på de besökta skolorna gavs möjlighet att använda kompensatoriska hjälpmedel, samt få stöd av specialläraren. En ställd diagnos var inte behövlig för att kunna erhålla denna hjälp. Det var lärarna som avgjorde när de ansåg att hjälp erfordrades. Vår slutsats är att merparten av lärarna anser att dyslexi har en genetisk grund. Något entydigt begrepp om vad dyslexi är, framkom inte under våra intervjusamtal. Ytterligare en slutsats var att lärarna ansåg att kompensatoriska hjälpmedel var till stor nytta för barnen. Barnens användning av dessa hjälpmedel, var inte en förutsättning för att få tillgång till hjälp i klassrummet. Här är det endast lärarnas egen inställning till att inkludera samtliga barn som är av avgörande betydelse. / The purpose of this work was to find out what the ten teachers we interviewed had the perception of what dyslexia is, and what they think it means to have dyslexia. What we want to find out about, is how children with dyslexia can receive adequate help in the classroom. These questions, we have answered by our informants in this study.During the interview sessions, we talked on the basis of a qualitative approach because we wished to determine how teachers perceive the situation of children. We have used the qualitative method because we believe that the best possible for the in-depth conversations we desire. Informants absolute anonymity is a given, therefore we have decided to give them new names.In this study we have relied on Vygotsky's sociocultural theory, the relational and categorical perspective. Vygotsky's sociocultural theory fits well because dyslexic children need extra support and calls for the development of the proximal development zone. We have also chosen to investigate if teachers are working from a categorical or relational perspective. These perspectives means that in the categorical see teachers children with difficulties. While in the relational perspective, the teacher to the children is in difficulty.Our results showed that children in the schools visited were able to use compensatory aids, and support of special education teacher. A diagnosis was not necessary to obtain this help. It was the teachers who decided when they felt that assistance were required. Our conclusion is that the majority of teachers believe that dyslexia has a genetic basis. No clear concept of what dyslexia is, were not revealed during our interview calls. Another conclusion was that teachers felt that compensatory aid was of great benefit to the children. Children's use of these tools, do not be a prerequisite for gaining access to help in the classroom. Here, only the teachers' own attitudes towards the inclusion of all children is essential.
29

En förskola för alla barn? : En kvalitativ studie om hur förskollärare inkluderar barn i behov av särskilt stöd, och inte, i förskolan

Anja, Winberg January 2022 (has links)
Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan. För att uppnå syftet med studien formulerades tre frågeställningar som handlade om hur förskollärare definierar inkludering och hur de inkluderar alla barn i förskolan. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys.  I studien användes de tre teoretiska perspektiven kompensatoriska-, kritiska- och  dilemmaperspektivet.  Resultatet visar att samtliga förskollärare strävar efter att inkludera alla barn i förskolan.  Inkludering definierades av förskollärarna på fyra olika sätt: inkludering innebär att barnen får vara med utifrån sin egen förmåga; barnen inkluderas om det skapas en acceptans att olikheter finns och att alla har olika behov; inkludering innebär en medvetenhet hos förskollärarna, exempelvis hur de ska inkludera barnen i miljön; inkludering innebär gemenskap. Resultatet visar att det ges möjligheter att inkludera alla barn när förskollärarna skapar en acceptans hos barnen för allas olikheter och behov och att det är stärkande för barnens självkänsla samt att inkludering av alla barn skapar en gemenskap. Resultatet visar bland annat att det finns svårigheter att definiera vad som utgör barn i behov av särskilt stöd samt att skapa acceptansen för alla barns olikheter.  En slutsats är att alla förskollärarna strävade efter att inkludera alla barn i förskolan, dock  visade det sig inte alltid vara enkelt.
30

Vad kompenserar vi för? : En studie av ämneslärares uppfattningar om skolans kompensatoriska uppdrag i socioekonomiskt utsatta skolor / What do we compensate for?

Armstrong, Lin, Bajramovic, Selma January 2024 (has links)
Armstrong, L. & Bajramovic, S. (2024). Vad kompenserar vi för? En studie om ämneslärares uppfattningar om skolans kompensatoriska uppdrag i socioekonomiskt utsatta skolor. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Skolverkets (2023) och Skolinspektionens (2021) senaste granskningar visar att grundskolor och gymnasieskolor runt om i landet har allt svårare att klara skolans kompensatoriska uppdrag och möjligheten att erbjuda utbildning av likvärdig kvalité (Skolverket, 2023). Skolans kompensatoriska uppdrag syftar till att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” (Skollagen, 1 § 4). Skolverkets lägesrapport 2023 belyser särskilt den ojämna fördelningen av resurser för skolor att fullgöra sitt kompensatoriska uppdrag, det vill säga att utjämna skillnader i elevernas bakgrund och förutsättningar. Rapporten framhåller särskilt de utmaningar på skolor där en större andel av eleverna kommer från hem med lägre utbildningsnivå hos föräldrarna, i kontrast till skolor där föräldrarna har en högre utbildningsbakgrund. Vidare lyfts att betydelsen av elevers sociala bakgrund har ökat det senaste decenniet. Rapporten har identifierat bland annat pedagogisk segregation och socioekonomisk bakgrund som orsaker, vilket innebär att elever ur mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund får mindre lärarstöd pga att det är svårt att rekrytera behöriga lärare till dessa skolor, till skillnad från skolor med mer socioekonomiskt gynnsamma förhållanden. 2010 och 2023 genomförs två skollagsändringar som har i syfte att stärka elevhälsans roll i skolans löpande arbete, bland annat genom att göra elevhälsan (EHT) mer tillgänglig och praktiknära. Detta innebär att specialpedagoger och övrig EHT personal ska involveras i ett tidigt skede för att stötta lärare i deras övergripande arbete vare sig det gäller undervisningen eller elever i svårigheter. Skolledare och huvudmän får också en tydligare roll eftersom det är de som behöver se till att förutsättningarna finns för att kunna genomföra intentionerna i skollagen (Skott, 2023). Utifrån denna bakgrund ville vi undersöka hur ämneslärare på socioekonomiskt utsatta skolor uppfattar skolans kompensatoriska uppdrag och hur de arbetar med uppdraget i relation till styrdokumenten samt hur samarbetet mellan specialpedagog och skolledning ser ut.Som metod har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer baserat på en intervjuguide, med ett flertal öppna frågor. I analysen har vi utgått från ett organisationsteoretiskt ramverk för att undersöka lärarnas uppfattningar av skolans kompensatoriska uppdrag. Vi har även valt attutgå från ett fenomenografiskt förhållningssätt i vår metod. Fenomenografi undersöker människors olika sätt att uppfatta ett fenomen. Studiens resultat visar att majoriteten av lärarna, fem av sex respodenter, upplever svårigheter i att känna sig framgångsrika och tillräckliga i sitt arbete med skolans kompensatoriska uppdrag. Detta trots att de har tillgång till extra resurser och högre löner. Respondenterna lyfter att samarbetet med specialpedagog inte är tillräckligt bra för att de ska känna av stödet i sitt fortlöpande arbete. Dessutom visar studien att skolledarna saknar struktur och tydlighet i sina riktlinjer för hur lärarna ska organisera och arbeta med skolans kompensatoriska uppdrag. Vi hoppas att föreliggande studie ska kunna bidra till att öka förståelsen för skolans kompensatoriska uppdrag ur lärarnas perspektiv. Resultatet visar att arbetet med skolans kompensatoriska uppdrag kräver hänsyn till flera aspekter från lärare som arbetar på socioekonomiskt utsatta skolor; bland annat ett relationellt förhållningssätt, organisatoriskt stöd och ett bättre samarbete med EHT, i synnerhet specialpedagogen. Styrdokumenten behöver även förtydligas för att omvandla arbetet i praktiken på ett likvärdigt sätt. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är det viktigt att förstå den här komplexiteten och kunna bidra med specialpedagogisk kompetens, handledning och analys så att stödet blir lokalt anpassat till den berörda elevgruppen.

Page generated in 0.0852 seconds