Syftet med studien var att utreda hur matematiklärare i årskurs 4-6 kan arbeta kompensatoriskt i sin undervisning med hjälp av digitala matematikspel och plattformar, då de påverkas av ramfaktorer. För att utforska syftet undersökte vi hur digitala matematikspel och plattformar kan stödja matematiklärare i deras kompensatoriska uppdrag samt hur lärarens kompetens påverkar deras förmåga att arbeta kompensatoriskt med digitala matematikspel och plattformar. Dessutom ville vi få reda på hur digitala matematikspel och plattformar kan användas gentemot elever som har olika typer av funktionsnedsättningar och matematikångest i ett kompensatoriskt syfte.  Utifrån syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fem deltagande respondenter, alla verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Empirin från intervjuerna analyserades med en tematisk analys där vi utifrån ramfaktorerna personramar, tidsramar, fysiska ramar och ekonomiska resurser och citaten från lärarna identifierade fem teman. De teman vi fann var lärares kompetens, individuella lösningar, ständigt tillgänglig assistent, brister och tillgångar.  Resultaten från studien visade att ramfaktorer spelade en dubbel roll genom att belysa både fördelar och utmaningar för lärare när de arbetar med digitala matematikspel och plattformar i kompensatoriskt syfte. Det visade sig att digitala matematikspel och plattformar kan assistera lärare på flera sätt, till exempel genom att på individnivå anpassa hur elever arbetar i matematikämnet. Lärarens kompetens var en avgörande faktor för hur det utnyttjas i undervisningen då flera lärare flaggade för att deras kunskap om digitala matematikspel och plattformar var begränsande. Studien nådde också slutsatsen att elever med funktionsnedsättningar och matematikångest kan gynnas av att använda digitala matematikspel och plattformar men att det inte alltid förhåller sig så.

I detta examensarbete har vi undersökt vilket område klasslärare ansåg att det krävdes mest kompetens inom. Vi har även undersökt vad som är den största utmaningen och inom vilket område klasslärarna önskar mer utbildning då de har en elev med NPS-diagnos i klassrummet som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. Då tidigare forskning pekar på att pedagoger har brister på kompetens inom IT, ville vi undersöka om det fortfarande var så med tanke på att den digitala utvecklingen är snabb. Vi har med hjälp av deltagande klasslärare i en enkätundersökning och tre korta semistrukturerade intervjuer analyserat och presenterat resultatet samt satt det i relation till forskningsbakgrunden i vårt arbete. Resultatet från vår undersökning pekar på att klasslärarna anser att lärarrollens betydelse för relationer och motivation är det område det krävs störst komptens inom då de har en NPS-diagnostiserad elev som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. De anser även att det relationella perspektivet är den största utmaningen då man har dessa elever i klassrummet. Motiveringen till dessa två svar var i stort sett desamma. Klasslärarna menade att om man inte har någon god relation så spelar det digitala kompensatoriska hjälpmedlet ingen roll. Vi fick även en indikation på att klasslärarna trots detta, önskade utbildning inom IT.

No description available.

Syftet med den här studien var att beskriva, analysera och problematisera den digitala satsningen 1:1 på högstadiet i en mindre kommun. Vidare fokuserade studien på hur datorsatsningen kunde bidra till att skapa tillgängligt lärande för alla elever och vilken roll specialpedagogen hade i detta. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer användes för att kartlägga tjänstepersoners, specialpedagogers och lärares tankar inför satsningen, syn på implementeringen, hur de digitala verktygen användes och vilka utvecklingsbehov som fanns för att skapa tillgängliga lärmiljöer med 1:1. Ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv analyserades resultatet. Även en teori om förändringsprocesser användes för analysen. Resultatet visade att satsningen delvis får ses som framgångsrik då det framkom flera lyckade exempel på hur datorsatsningen 1:1 användes i undervisningen och hur den bidrog till inkludering och ökat lärande. Detta framkom bland annat genom att informanterna berättade om spelbaserade plattformar som skapade ökad motivation hos eleverna, förenklade metoder att ge återkoppling och en ökad tillgång till alternativa lärverktyg för elever i behov av särskilt stöd. Det blev dock tydligt att det fanns brister i förändringsprocessen då viktiga aspekter, som exempelvis tydlig plan och utvärderingsbara mål saknades. Övervägande del av både specialpedagoger och lärare ansåg sig sakna tillräcklig kompetens för att kunna nyttja de digitala verktygens fulla potential. Det framkom också att specialpedagogernas kompetens att leda utvecklingsarbeten inte användes. En slutsats av studien var att de intervjuade tjänstepersonerna, specialpedagogerna och lärarna alla var positiva till datorsatsningen. En annan slutsats var att det fanns behov av fortbildning för att ytterligare kunna utveckla den pedagogiska användningen av de digitala verktygen.

No description available.

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre – fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar. Pedagogerna är mycket medvetna om de brister som finns när det gäller användandet av kompensatoriska hjälpmedel då eleverna för närvarande endast har talböcker att tillgå.

This research focus on key groups; students with dyslexia, librarians and teachers, and interaction between these two professional groups regarding students with dyslexia. In searching for the exchange of knowledge and experience to meet dyslexic students needs, I have in this study turned the attention to librarians and their experiences with students with dyslexia.The purpose of the research has been through semi-structured qualitative interviews with four librarians, to explore and describe how they experience their work, in working with pupils with severe reading and writing problems, dyslexia, and interaction with teachers on this user group. The qualitative approach in the gathering of the empirical evidence is based on a desire to have an indepth and thoroughly understanding of the librarians experience.All informants in this study indicate that they see it as a natural part of their duty to keep themselves updated about dyslexia and what materials to suit the dyslexic user group. The informants have knowledge of dyslexia and have great knowledge and keep abreast on the latest technology of compensatory aids - alternative tools.The informants have primary a consulting and supply function for teachers and dyslexic students, where they are consulted on  suitable material in both fiction and facts in various disciplines. The informants highlights the importance of planning and preparation time to find suitable material, as audio books or easy read, so students who have a need for this also can be provided. They also have a major role in seeking information, then todays school is very demanding on the students to seek information themselves. The informants experience is that this requirement pose serious difficulties for dyslexic students.There is some discrepancy in the informants role depending on the library that they are employed at, where assignments and resources are of importance. Interaction between teacher and librarian occurred in a greater proportion with the secondary scool librarians than with the municipal and city librarian. Secondary school libraries are direct target at school activities and assignments and secondary school librarians are situated in school. They have transparency and participation in school activities, facilitating the work to catch up and assist the dyslexic students needs, as well as interaction with teachers and school staff.The informants desire greater interaction and requested guidance to specify their work both on their own behalf, but above all to be clear externally. Since their experience is that teachers have little knowledge of what the library and the librarian may contribute with as resource in general and in particular for students with dyslexia and compensatory aids. This was particular the teachers who are referred to the municipal and city library, ie. those teachers who do not have the librarian in their immediate vicinity. The informants request more knowledge from the teachers regarding librarian skills to utilise the libraries potential as a collaboration partner.

Sweden is getting an aging population and with this comes an increase in neurodegenerative diseases such as Alzheimer’s disease (AD). Bilingualism is also on the rise and this may result in an increase of bilingual people suffering from AD. Due to the linguistic deterioration associated with the illness people with AD, bilingual and monolingual, will be an increasing patient group with speech and language pathologists (SLPs). Word retrieval difficulty is an early symptom of the disease and several strategies to compensate for this have been observed (e.g. fillers, circumlocutions and semantic parafasias). The effectiveness of these strategies has not yet been established. With this background this study attempts to investigate which strategies are used by monolingual and bilingual people with AD to compensate for word retrieval difficulties. A case study was performed on four participants with AD, two of which were monolingual and two were bilingual. Spontaneous speech was collected by means of a semi-structured conversation and a short story was produced with picture support. The results showed that there were individual differences in terms of the compensatory strategies. The results indicated that the strategies’ effectiveness depended on the progression of the disease in each individual. No differences between the bilingual participants’ first and second language were observed with exception to the usage of code switching. The picture support seemed to be of some help for the participants to achieve better fluency of speech since word retrieval difficulties seemed to decrease. The conclusion is that SLPs could make their patients aware of several different strategies to compensate for word retrieval difficulties to discover what is the most effective for each individual; furthermore pictures can be used to help clients’ narratives. / Sverige får en allt äldre befolkning. Detta för med sig ökande antal personer med Alzheimers sjukdom (AD). Då sjukdomen innebär stor språklig påverkan kan denna patientgrupp förväntas öka inom den logopediska vården. Även andelen flerspråkiga i samhället växer, vilket gör att logopeder kommer att ta emot allt fler flerspråkiga äldre patienter. Ordmobiliseringssvårigheter har setts vara ett tidigt symtom vid sjukdomen både hos enspråkiga och flerspråkiga personer. Tidigare forskning har visat att ett flertal kompensatoriska strategier (t.ex. utfyllnader, omskrivningar och utbyten) används för att hantera dessa svårigheter men det är inte klarlagt hur väl dessa strategier fungerar. Därför undersöks i denna studie vilka kompensatoriska strategier som förekommer både hos enspråkiga och flerspråkiga personer med AD. En fallstudie genomfördes på fyra deltagare med AD, varav två enspråkiga och två flerspråkiga. Spontantal samlades in genom ett semistrukturerat samtal och en kortare berättelse genomfördes med hjälp av bildstöd. Resultaten visade att effektiviteten i de använda strategierna skiljer sig mellan individer. Hur långt deltagarna kommit i sjukdomsförloppet verkade dock ha betydelse. Ingen större skillnad mellan de flerspråkiga deltagarnas båda språk observerades förutom gällande användning av kodväxling. Deltagarna verkade i viss mån vara hjälpta av bildstöd för att uppnå bättre talflyt eftersom ordmobiliseringsproblematiken tycktes minska. Slutsatser som drogs är att logopeder kan medvetandegöra patienter och närstående om ett flertal olika strategier för att hitta den strategi som fungerar bäst för den individuella patienten samt att bildstöd kan användas för att underlätta berättande.

Vår intention är att få ökad förståelse för hur samhällsundervisningens form och innehåll varierar i relation till elevers olika socioekonomiska bakgrunder. Därför blir det också viktigt att undersöka hur elevers olika socioekonomiska bakgrunder påverkar deras skolframgång. Vidare vill vi även få ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar samhällslärarna möter i samhällsundervisningen med en elevsammansättning som har varierande socioekonomiska bakgrunder. Vi har därför valt att utgå från följande frågeställningar:  - Hur skiljer sig formen och innehållet i samhällskunskapsundervisningen utifrån elevers socioekonomiska bakgrund? - På vilket sätt arbetar lärare kompensatoriskt i samhällskunskapsundervisningen? - Hur påverkar den socioekonomiska bakgrunden elevers möjligheter att uppnå skolframgång?  Följaktligen har vi sammanställt den tidigare forskningen som bland annat visar att skolframgången påverkas av elevers socioekonomiska bakgrund. Dessutom kan en lärares  förhållningssätt och förväntningar påverkas utifrån vilken socioekonomisk bakgrund en elev har. Det finns däremot avsaknad av material kring studiens resterande frågeställningar, vilket har inneburit att kvalitativ forskningsstrategi har använts som tillvägagångssätt för att samla in ytterligare information om ämnet. Genom semistrukturerade intervjuer upplystes vi av andra orsaker som påverkar samhällsundervisningens form och innehåll. Vi kom fram till att lärare i samhällskunskap har olika förväntningar på elever baserat på elevernas socioekonomiska bakgrunder. Vårt resultat visar också att elevers socioekonomiska bakgrunder är den starkaste faktorn jämsides med språket, för att uppnå skolframgång. Elevernas föräldrar och deras utbildningsbakgrund har en stor inverkan på både möjligheter och utmaningar för eleverna i svensk skolkontext.

Studiens syfte var att undersöka hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan samt vilka dilemman/utmaningar som förskollärare möter. Vi jämför förskollärares arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd utifrån tre kommuners förskoleverksamheter i syfte att se huruvida det påvisas några skillnader och/eller likheter utifrån studiens frågeställningar. Studien innehåller två delstudier som utgår från varsin tematisk analys.  Det kompensatoriska-, det kritiska- och dilemmaperspektivet används för att analysera resultatet. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det var åtta medverkande förskollärare från tre kommuner. Resultatet visade att samtliga kommuner har en samsyn kring definitionen av begreppen barn i behov av särskilt stöd och inkludering. Samtliga kommuner anser att mindre barngrupper gör det möjlig att se alla barn. Samsyn mellan hem och förskola beskrivs vara viktigt. Kommunernas skillnader var att kommun (a) belyser fingertoppskänsla, att inkludering uppstår i kamratskap, att tysta barn behöver uppmärksammas och att samsyn inom arbetslaget är viktigt. Kommun (b) framhäver barns intresse, litteratur och tillitsfull relation. Kommun (c) belyser stöd i leken.