Dyscalculia means that one has specific mathematical difficulties. Teachers meet students with difficulties in mathematics daily, which made it interesting to examine teachers' experiences with dyscalculia. The purpose of the study is to investigate how teachers describe their knowledge of dyscalculia and how they work with students in need of support to develop their mathematical skills. To investigate this, we have conducted a qualitative study where eight teachers were interviewed at different schools in different municipalities. The study rests on the compensatory perspective and the dilemma perspective in that the theories aim to understand the teachers' experiences around the concept of dyscalculia and how the teachers meet students with mathematical difficulties. The teachers describe that they have insufficient experience in dyscalculia but that they work a lot with concrete material. The national assessment support is used with students who are in or suspected to be in difficulties. The results show, among other things, that the teachers' experiences with dyscalculia may be because they have not been offered education or further training in dyscalculia. The teachers' perceptions are that there is more focus on reading and writing difficulties and therefore they have been offered more continuing education in that area than they received in dyscalculia.

Syftet med denna studie är att undersöka några elevers uppfattningar angående det stöd de fått under sin skoltid med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. De intervjuade eleverna i studien går i årskurs tre och årskurs fyra. Alla de intervjuade eleverna uppvisar läs- och skrivsvårigheter alternativt dyslexi. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är de tre specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån de specialpedagogiska perspektiven genom att försöka hitta ett mönster och tema i de intervjuade elevernas svar. I resultatet framkommer det att stödinsatserna som utformats för eleverna mestadels utgår ifrån det kompensatoriska perspektivet. Det framkommer även att elevernas uppfattningar av stöd i skolan ser olika ut. En gemensam uppfattning som de intervjuade eleverna har är att de får stöd både enskilt och i klass med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. Det visar sig dock i resultatet att det stöd som eleverna får inte alltid är välplanerat mellan specialläraren och läraren. Något som kommer fram i resultatet är att eleverna vill vara delaktiga i hur stödet ska se ut och var de ska få stödet. Det visar sig också i studien att stödet som ges till eleverna måste utgå ifrån varje enskild individ för att stödet ska gynna elevernas kunskapsutveckling. / The aim of this study is to examine how pupils in grades three and four perceive the support they receive with regards to their reading and writing difficulties. The theoretical framework for this study is based on the three perspectives connected to special education, namely the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. In order to collect data, interviews are used and the results are then categorized and analyzed by using the three perspectives connected to special education, as mentioned above. To begin with, the results indicate that the compensatory perspective was the predominant measure used when supporting pupils but it also becomes clear that pupils perceive the support they get in different ways. Moreover, all of the pupils state that they receive help connected to their reading and writing difficulties, both individually and in class. At the same time, though, it becomes clear that the collaboration between the special education teacher and the class teacher is sometimes lacking. Finally, this study shows that pupils wish to be more involved in the process of deciding the frames for the support they need. Another conclusion is that the support given has to focus on the demands and needs of each individual in order for the support to be beneficial to each pupil’s learning process.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka vilka hinder samt möjligheter som kan identifieras i elevers användande av talböcker samt att få en uppfattning om hur elever uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område. Den metod som jag använt är enkäter som besvarats av elever i åk 4-9 som har ett Legimuskonto. Resultatet av enkätsvaren redovisas som tabeller och diagram samt genom redovisning av ett representativt urval av citat från respondenternas svar. Resultatet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 2001) samt utifrån en teori om stigmatisering (Goffman, 2014). Sammanfattningsvis visar resultaten att respondenterna i denna studie till största delen är positivt inställda till att använda talböcker. De menar att talböcker gör det lättare att förstå texter och ger dem möjlighet att uppleva spännande böcker som de annars hade haft svårt att läsa. Att kunna läsa samma böcker som sina klasskamrater ansågs också som en viktig aspekt. Trots den i grunden positiva inställningen hos flertalet respondenter framkom ett antal negativa faktorer såsom bristen på inlevelse hos inläsaren, att det är pinsamt att använda talböcker samt att de uppfattar det som att deras lärare tycker att fysiska böcker är bättre. Då det gäller hur respondenterna uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område visar resultaten på stora variationer. / The purpose of this study is to analyze the obstacles and possibilities that can be identified in students’ use of Talking Books and to get a sense of how students perceive teachers' attitudes and skills in this area. The method I used was a questionnaire answered by students in grade 4-9 that has a Legimus account. The result of the questionnaire is presented in tables and diagrams as well as a representative selection of quotes from the respondents. The results are interpreted based on a socio-cultural perspective (Vygotskij, 2001) as well as a theory of stigmatization (Goffman, 2014). In summary, the results show that respondents in this study for the most part are in favour of using Talking Books. They allege that Talking Books make it easier to understand texts and give them the opportunity to experience exciting books that they otherwise would have difficulty reading. Being able to read the same books as their classmates was also considered an important aspect. Despite the positive attitude of the majority of respondents, a number of negative factors was identified, such as the lack of expression in the reciter, the feeling that it is embarrassing to use Talking Books and the sense that their teacher thinks printed books are a better option. When it comes to how respondents perceive teachers’ attitudes and skills within the field, the results show great variations.

Syftet är att undersöka hur förlängd tid och inläst material kan förbättra provresultatet i läsförståelse för en grupp andraspråkselever på gymnasiet, vilken typ av uppgifter som kan vara särskilt problematiska, samt hur eleverna själva ser på sin egen läsförståelse. Såväl på nationella prov som i internationella studier såsom PISA och PIRLS får andraspråkselever generellt sämre resultat än förstaspråkselever och därför är det viktigt att ta reda på vilka svårigheter som finns och hur de kan övervinnas. Urvalsgruppen i studien består av elva pojkar i kursen svenska som andraspråk 1. Samtliga elever studerar på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. Genom prov, enkäter och intervjuer togs materialet fram. Resultaten visade att de elever som hade varit i Sverige längre tid generellt inte hade bättre resultat än elever som kommit till Sverige för fem år sedan eller mindre. Eleverna själva bedömde sin läsförståelse som relativt god, trots att ingen nådde upp till ett godkänt resultat på det första läsförståelsetestet. Eleverna hade svårare för uppgifter som krävde att de använde sig av inferenser, medan uppgifter som gick ut på att hitta information eller dra enkla slutsatser var lättare. När eleverna hade längre provtid och tillgång till inläst material förbättrades elevernas resultat väsentligt. Just inläst material visade sig vara en stor framgångsfaktor för många elever. Såväl minnet, koncentrationen och ordförståelsen blev bättre när eleverna fick lyssna på texterna. Resultaten kan vara av vikt när vi planerar, genomför och utvärderar andraspråkselevers undervisning för att eleverna ska få en chans att ta till sig innehållet och få visa sina kunskaper.

<h1>Abstract</h1><p> </p><p>People who have problems with the written language will face serious difficulties in todays society. Our social structur is based on the criterium that every individual has to be able to read and write, and for this reason it is important that pupils with learning difficulties receive help. The purpose of my investigation is to examine how children with reading- and writing difficulties can benefit throught creative methods. Children with reading- and writing difficulties are in need of these creative methods that exist today. Amongst all of our public healht issues, dyslexia is one of the biggest problem we have today and children are therefor in need of these creative methods.</p><p> </p><p>Through  qualitative<strong> </strong>interviews with two educationalists there has been established thad the creative way of working benefits children in many ways if it is preformed correctly. The methodes and the course of action has to be suited to every individual pupil and his or her way of learning. The two intervjues has showen that a good way of working with children can be established when the educationalist selects the best parts of different methods and through these parts creates his of her own way of working.</p>

The education in Swedish schools today should be for all children. This means that even if a pupil has reading and writing disabilities the education should be in the classroom with the rest of the pupils. The education should include every one. The aim of my study was to investigate the education with pupils that have reading and writing disabilities. I wanted to get a deeper knowledge about working methods that are used for pupils with these problems. In my study I have used qualitative research methods. I have used group interviews and observational studies. In addition to this I have also used informal interviews during the observational studies. One class teacher and one special teacher was interviewed and observed in the study. My results showed that pupils with reading and writing disabilities often were excluded from the classroom during a few lessons per week. The results also showed that the working methods that the class teacher and the special teacher use are different. The class teacher worked with the same working methods for all the children in the class while the special teacher was using the computer as a compensatory aid. For pupils with reading and writing disabilities the work with a computer as a compensatory aid is a motivating working method. The result also showed that cooperation between the class teacher and the special teacher is of great importance.

Syftet med studien är att undersöka elever med läs- och skrivsvårigheters skilda sätt att uppfatta användandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans årskurs tre till nio. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats. I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om användandet av talsyntes. De sex kategorierna är: talsyntesen i användning, viktiga andra, autonomi och självständighet, lärande, delaktighet och förändring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever användandet av talsyntes positivt. Studien pekar på att talsyntesen ökar elevernas lärande, motivation och delaktighet hos de allra flesta av eleverna. Elever med läs- och skrivsvårigheter är en heterogen grupp med olika behov beroende av vad som orsakar deras svårigheter och talsyntesens betydelse och användningsområden kan därför variera.  Studien visar att det är viktigt att införandet av talsyntes sker i dialog med eleven och att hon eller han har stora möjligheter att själv bestämma över när, hur och var den ska användas. Resultatet visar också att det är viktigt att det finns en god stöttning i början av användandet. / The aim of the study is to examine students with reading and writing difficulties different ways of perceiving the use of text-to speech. Qualitative interviews were conducted with nine students in the primary grades three to nine. The study was based on a phenomenographic approach. The result shows six different views on the use of text-to-speech. The six description categories are: text-to-speech  in use, significant others, autonomy and independence,  learning, participation and change and commitment and attitude. The majority of students experience the use of text-to-speech positively. The study indicates that text-to-speech increases student learning, motivation and participation of the vast majority of students. Students with reading and writing difficulties are a heterogeneous group with different needs depending on what is causing their difficulties and the importance and use of text-to-speech may therefore vary. It is important that the introduction of text-to-speech through discussion with the student and that she or he has great opportunity to decide when, how and where to use it. The result also shows that it is important with scaffolding at the beginning of use.

The purpose of this qualitative interview based study is to investigate how seven teachers in elementary school look at the compensatory assignment and the responsibility to provide an equal school in relation to multilingual pupils whose knowledge of Swedish is not yet fully developed. The study also intends to investigate and get to know what methods the teachers state that they use to provide multilingual students with the same conditions as those who have Swedish as their first language. In summary, the study shows that the teachers take an intercultural perspective with a positive attitude towards bilingualism, and make use of many concrete methods that seem to be compensatory. The teachers see the multilingual pupils from a resource perspective and focus on what the pupils manage and carry with them, instead of looking at them from a lacking perspective focusing on what they cannot yet manage. However, the teachers express a frustration about not having enough knowledge of second language learning and language and knowledge developing work methods, and they wish for further training in this. They also call for a greater educator density with mother tongue skills, as well as for more time for conversation and co-planning, and an increased support from the management. / Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka hur sju lärare i grundskolan ser på det kompensatoriska uppdraget och ansvaret för en likvärdig skola i förhållande till flerspråkiga elever vars kunskaper i svenska ännu inte är fullt utvecklade. Studien avser även att undersöka och få svar på vilka metoder som lärarna uppger att de använder sig av för att flerspråkiga elever ska kunna ges lika goda förutsättningar som de elever som har svenska som modersmål. Sammanfattningsvis framträder i studien en bild av att lärarna intar ett interkulturellt resursperspektiv med en positiv inställning till tvåspråkighet, och med många konkreta arbetssätt som verkar kompensatoriskt. Lärarna ser de flerspråkiga eleverna ur ett resursperspektiv där de utgår ifrån vad eleverna kan och har med sig, istället för att se dem ur ett bristperspektiv med fokus på vad de inte kan ännu. Dock uttrycker lärarna en frustration över att inte ha tillräcklig kunskap om andraspråksinlärning och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, och önskar fortbildning i detta. De efterlyser också en större pedagogtäthet med modersmålskompetens, tid för samtal och samplanering samt ett ökat stöd från ledningen.

Abstract   People who have problems with the written language will face serious difficulties in todays society. Our social structur is based on the criterium that every individual has to be able to read and write, and for this reason it is important that pupils with learning difficulties receive help. The purpose of my investigation is to examine how children with reading- and writing difficulties can benefit throught creative methods. Children with reading- and writing difficulties are in need of these creative methods that exist today. Amongst all of our public healht issues, dyslexia is one of the biggest problem we have today and children are therefor in need of these creative methods.   Through  qualitative interviews with two educationalists there has been established thad the creative way of working benefits children in many ways if it is preformed correctly. The methodes and the course of action has to be suited to every individual pupil and his or her way of learning. The two intervjues has showen that a good way of working with children can be established when the educationalist selects the best parts of different methods and through these parts creates his of her own way of working.

Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete påverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. Frågor som belyses är hur kommunernas policydokument lyfter fram vägledningens betydelse för kompensatorisk vägledning och hur vägledarna uppfattar styrningens påverkan. Metod som använts är tredelad, datainsamling från kommunernas styrningsdokument, enkäter till vägledare på gymnasier och grundskolor och intervjuer med två vägledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvägledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark påverkan av vägledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I två av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska ändringar och visade på ökad fokus på vägledningen. En av tre kommuner hade begränsade resurser vilka hade en direkt inverkan på, och begränsade, möjligheterna till kompensatorisk vägledning. / The main purpose of this study is to investigate what effect the municipal governance have on study- and career counselors professional practice and on their compensatory work in three different municipalities. Research is made on how, and if, the municipality policy documents mention counseling practice in the compensatory work at schools and how the study- and career counselor perceive the effects of governance. The method used is triangular, data collection from municipal policy documents, using questionnaires to career- and study counselors at high and elementary schools and interviews with two counselors in each municipality. The results show differences between the municipalities and that study and career counseling is not specified in the municipal policy documents. It also shows that the governance has a strong influence on counselors’ opportunity to work compensatory. Two out of three municipalities show that steps had been taken for organizational changes and indicated an increased focus on career-and study counseling. One of the three municipalities had limited resources which had a direct impact on, and limited the practice, of compensatory work.