Syftet med den här studien har varit att ge några elever med behov av särskilt stöd och, eller extra anpassningar en möjlighet att förmedla sina upplevelser och erfarenheter av inkludering. Det gjordes genom att de deltagande eleverna fick diskutera den egna upplevelsen av att inkluderas i ämnena musik och svenska. Utifrån syftet togs tre frågeställningar fram: Vad säger eleverna bidrar till deras upplevelse av inkludering i ämnena musik och svenska? Vad säger eleverna om undervisande lärares, klasskamraters och den sociala kontextens betydelse för upplevelsen av inkludering i musik och svenska? Vilka eventuella metoder och hjälpmedel säger eleverna bidrar till upplevelsen av inkludering i musik och svenska? Datainsamlingsmetoden har varit kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsamtal. Den typen av samtal är en form av gruppintervjuer som ger möjligheter att få fram fler svar på en fråga. Urvalet har bestått av nio elever i årskurs 7-9 med behov av särskilt stöd och, eller extra anpassningar från olika skolor i Sverige.  Studiens resultat har analyserats utifrån tre definitionerna för inkludering: den placeringsorienterade definitionen, den individorienterade definitionen och den gemenskapsorienterade definitionen. Även en undersökning av det svenska skolsystemet ur ett inkluderingsperspektiv har använts vid analys. Resultatet och analysen har sedan diskuterats utifrån det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av denna studie visar att en placering i stor grupp inte är nödvändig för att känna sig inkluderad i musik och svenska. Gemenskap och anpassningar är å andra sidan något som gör att eleverna upplever att de är inkluderade i undervisningen. Anpassningarna får gärna göras enligt elevernas egna önskemål. Ett gott klassrumsklimat är också en bidragande faktor till inkluderande undervisning i musik och svenska. Läraren behöver också se till att material anpassas utifrån elevernas individuella förutsättningar. Alla delar hänger ihop och ingen enskild metod eller anpassning leder till upplevelsen av en inkluderande undervisning i musik och svenska.

The purpose and aim of this study are to examine a hitherto poorly understood aspect of the influence of relative age in the school environment – the correlation between relative age and the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes. This correlation is also checked for gender-based differences. The material used for the empirical study is the Swedish dataset from IEA’s CIVED research project. The study applies a theoretical framework inspired by the theory of cumulative (dis)advantages, coupled with existing research findings related to relative age and schooling, which tends to focus on cognitive, academic, psychological, and socioemotional aspects. Building on this framework, two hypotheses regarding the correlation between relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes, with potential gender differences in mind, are formed. The hypotheses are tested using crosstabulations and analyses of variance (ANOVA) to determine the type of correlation, its statistical significance and strength. In stark contrast with the formed hypotheses no significant correlations of any noteworthy strength are found for relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes. The study also fails to identify any gender differences in these correlations. The findings could be taken as evidence for the fine workings of the levelling aspect of the Swedish school system. Another conclusion could be that the ability of schools to influence students’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes is so limited that differences in relative age simply does not matter since no student, regardless of relative age, is impacted by the school in this regard. Although unexpected, the findings are in line with parts of the previous research regarding relative age and schooling. The findings are also in keeping with some aspects of the theoretical foundations, suggesting the effect of relative age to be dependent upon the institutional framework and specific conditions of different countries and school systems. The didactic implications of the study are limited. However, based on previous research, an awareness of the potential relative age effects in different aspects of education is suggested. Further research seems to be needed to properly understand the effects of relative age on the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes, as well as on the effects of relative age in the Swedish school system.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att ta reda på ifall skilda socioekonomiska bakgrunder har en påverkan på vilket betyg enskilda elever har möjlighet att nå i skolan. Vi ville även undersöka vilka åtgärder skolorna tar för att kompensera de eventuella orättvisorna mellan olika socioekonomiska klasser. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställning:“Vilken betydelse har skilda socioekonomiska bakgrunder på elevers betyg i skolan och vilka åtgärder tar skolan för att motverka de eventuella orättvisorna?”. Metoden vi använde för att kunna besvara denna frågeställning bestod av sökningar efter forskning i diverse databaser, relevanta delar från Skolverkets styrdokument och andra rapporter eller undersökningar.  Forskningen vi använt oss av är avgränsat till Sverige med några få internationella jämförelser för att kunskapsöversikten med större säkerhet ska vara mer konkret och applicerbar till just Sverige. Vi kom fram till att segregation, fria skolvalet och föräldrars studiebakgrund som ingår i individens socioekonomiska bakgrund har stor betydelse för vilket betyg man har möjlighet att nå i skolan. Vad som också beskrivs ha stor påverkan är huruvida skolor uppfyller det kompensatoriska uppdraget. För att uppfylla de centrala delarna i detta uppdrag krävs bland annat föräldrainvolvering, en heterogen mångkulturell skola samt ett effektivt ledarskap. Dessa åtgärder är dock inte helt lätta att applicera eftersom det svenska skolsystemet är en viktig politisk fråga som ständigt förändras.

Med anledning av att extra anpassningar ingår i varje lärares vardag har arbetet undersökt vilka extra anpassningar som förekommer i den naturvetenskapliga ämnesundervisningen på gymnasiet utifrån lärarnas perspektiv för att öka medvetenheten i och till världens viktigaste yrke. Med hjälp av det kompensatoriska perspektivet och det språkinriktade arbetssättet har jag hermeneutiskt kunnat genomföra min enkätundersökning med några gymnasieskolor i en stad i södra Sverige som respondentgrund. Resultatet visar ett axplock av extra anpassningar där den gemensamma nämnaren är språket. Om det är att förklara ett kunskapsområde på ett annat sätt, hjälpa eleverna att sammanfatta en text eller hänvisa till ett youtubeklipp som förklarar kunskapsområdet annorlunda så är som sagt språket och det språkinriktade arbetssättet ett rimligt interpretativistiskt resultat. / Due to the fact that additional adjustment is included in every high school science teacher´s daily practice, this thesis has investigated what additional adjustment are found in the science subjects. The study is from the teachers' perspective and aims to raise awareness of and into the world's most important profession. With the help of the compensatory perspective and the language-oriented way of working, I have hermeneutically been able to conduct my survey with some high schools in a town in the south of Sweden, as a foundation. The result shows a selection of additional adjustment where the common denominator is language. These results include explaining a field of knowledge in a different way, helping students to summarize a text or refer to a YouTube clip that explains the area of knowledge differently, the language and the language-oriented way of working is a reasonable interpretative result.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlärningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära sig en text utantill kräver både förmåga att tekniskt kunna avkoda texten och förståelse av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielärare i Teater skall man kunna tillmötesgå de enskilda elevernas behov och ge dem rätt verktyg för att klara av det grundläggande textarbetet som krävs inom teatern. Förhoppningen är att resultatet även skall kunna appliceras och vara användbart för flertalet elever.Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skådespelare om vilka metoder de använder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlärare intervjuades för att erhålla en bild av vilka metoder man använder sig av i undervisningen på gymnasiet. Utifrån insamlade data identifierades tretton olika metoder som sedan placerades under fem kategorier som har betydelse för själva inlärningen. Dessa kategorier var följande: metakognitiva metoder, muskelminnet, kompensatoriska resurser, fysisk aktivitet och analytiska metoder.

No description available.

This study aims to examine the regard paid to the use of Assistive Technology (AT) when assessing the knowledge of Year 9 pupils with dyslexia in the subject Swedish. A starting point was to examine the knowledge of a group of teachers in the areas of dyslexia and AT. The issues then developed as to which AT a dyslexic pupil is allowed to use in an assessment situation and how the use of these tools affects the assessment. There was an examination of the guidelines that the teacher group can use as support when assessing the knowledge of dyslexic pupils on the basis of AT. The method used was qualitative semi-structured interviews. The group examined was made up of four subject teachers in Swedish. The results showed that the teacher group had limited knowledge of both dyslexia and AT. It also emerged that computers were the most common form of compensatory aid in assessment situations. The use of AT did not affect the assessments. The curriculum contained no guidelines for assessing knowledge on the basis of AT and left a lot of room for interpretation by individual teachers. The conclusions drawn were that there is a need for teacher training to include courses on dyslexia and the areas of application of AT. Greater knowledge would better ensure that the correct compensatory aid is chosen for each pupil in each assessment situation. Clear guidelines are also needed so that assessments can be regarded as fair and of equivalent value.

Problemområdet som det här examensarbetet undersöker är frekvensen av överbelastningsskador inom ishockey genom en casestudie med ishockeyklubben ’Malmö Redhawks’. Tidigare forskning har visat att det finns en samband mellan asymmetrisk effektutveckling och överbelastningsskador i andra sporter och den nuvarande studien avser att förtydliga dess roll inom ishockey. Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan asymmetrisk effektutveckling vid tävlingsprestation och frekvensen av överbelastningsskador inom ishockey, och föreslå strategier gällande hur man kan minska skadefrekvensen genom preventivt arbete. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien är: ”Hur har asymmetrisk effektutveckling påverkat de överbelastningsskador som inträffat under säsongen?”; och ”Vilka fysiologiska faktorer är relevanta när man utvecklar riktlinjer för skadepreventivt arbetet med överbelastningsskador inom ishockey?”. För att undersöka syftet genomfördes en sammanställning av tillgänglig empiri från säsongens matcher genom kvantitativ metod som sedan analyserades statistiskt i SPSS genom variansanalysen ’ANOVA’. Resultaten visar att det på gruppnivå inte finns en signifikant korrelation mellan effektutveckling (F=2,554, sig.=0,11), asymmetri (F=0,003, sig.=0,96) och överbelastningsskador. Det finns inte heller någon påvisbar trend när man undersöker skadetillfällena på matchnivå, och en mer komplett förklaringsmodell behöver undersökas i framtida forskningsprojekt med större omfattning. Slutsatsen är att det inte går att använda de generella riktlinjerna för att uppskatta atleters risk för överbelastningsskador. Det finns dock underlag i den tidigare forskningen för att anta att individuella riktlinjer har en relevans vid skadepreventivt arbete inom ishockey som en atlets nuläge kan jämföras med för att belysa avvikelser. Mer forskning krävs för att fastställa vilka fysiologiska faktorer som är relevanta för ishockey och hur idrotten förhåller sig till den tidigare forskningen inom området. / There has been speculations in the scientific community that the frequency of overuse injuries in ice hockey can be attributed in part to asymmetrical power development. Research has shown a correlation between more than ten percent asymmetrical power development and increased injury frequency in several other sports. This phenomenon will be examined through a case study with the elite ice hockey team ‘Malmö Redhawks’. The purpose of this study is to examine if there is a significant correlation between the occurrence of asymmetrical differences and the frequency of overuse injuries in ice hockey, and propose strategies for injury prevention. A quantitative method was used to summarize the empirical data from the previous season, which was then analysed through an ‘ANOVA’ test of variance. The results of the study shows that there is no significant correlation between power development (F=2,554, sig.=0,11), asymmetry (F=0,003, sig.=0,96) and injury frequency at the group level. There is no clear tendencies when examining the individual games either. The conclusion is that general guidelines are rough instruments for assessing an athletes risk of overuse injury in ice hockey. There is some basis in the scientific community for assuming that individual guidelines could be effective as injury prevention, but more research is needed to determine its correlations and which physiological variables that are relevant.

Den här uppsatsen undersöker socialsekreteraren uppfattning av det egna arbetet med risk- och skyddsfaktorer kring unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Vidare undersöker denna uppsats socialsekreterarens uppfattningar kring hur både denne själv och kollegiet utför arbetet med dessa skydds- och riskfaktorer bland unga och unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Det är vanligt att det förekommer flera riskfaktorer vid samma tillfälle hos en ungdom vilket ökar risken för normbrytande beteende. Socialtjänsten arbetar för att ge stöd och tillgodose de behov som ungdomen har för att främja en positiv utveckling och minska riskerna som riskfaktorerna medför. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har vi intervjuat sex socialsekreterare på ungdomsenheten i Malmö för att besvara frågeställningarna (1)Hur beskriver socialsekreterare sitt arbete med att identifiera och hantera risk- och skyddsfaktorer i utredningar med ungdomar? (2) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar? (3) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar i riskzon för narkotikaanvändning? Vid undersökningen av den första frågeställningen fanns det återkommande utsagor som beskrev upplevelsen av en gemensam förståelse och samsyn kring allt som relateras till risk- och skyddsfaktorer. Trots denna gemensamma förståelse visade resultatet att upplevelsen kring om arbetet med bedömning och/eller analys sker kollektivt eller individuellt tycks bero på ärendets omständigheter. Vid nästa frågeställning var det varierande uppfattningar kring arbetet men många tenderar att tro att uppfattningarna är gemensamma. Sista frågeställningen visade att uppfattningen och åsikterna påverkades beroende på ärendets omständigheter, ungdomens helhetssituation och faktorer såsom typ av substans, narkotikaanvändningens tidsram och vilka andra framträdande riskfaktorer som finns. / This essay examines the social worker's perception of their own work with risk and protective factors around youths in risk zones of using narcotics. Furthermore, this essay investigates the social worker's perceptions regarding how both they themself and other coworkes carry out the work with protective and risk factors among youths in risk zones of using narcotics. It is common for a young person to have several risk factors at the same time, which increases the risk of norm-breaking behaviour. Social services work to provide support and meet the needs of adolescents in order to promote positive development and reduce the risks that the risk factors entail. Using semi-structured interviews, we have interviewed six social workers at the youth unit in Malmö to answer the following questions (1) How do social workers describe their work with identifying and managing risk and protective factors in investigations with youths?(2) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths? (3) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths in risk zones of using narcotics? When examining the first question, there were recurring statements that described the experience of a common understanding and consensus regarding everything related to risk and protective factors. Despite this common understanding, the results showed that the experience of whether the work with assessment and/or analysis is done collectively or individually seems to depend on the circumstances of the case. In the next question, there were varying perceptions about the work, but many tended to believe that there is a common consensus of the perceptions.The last question showed that the perceptions and opinions were affected depending on the circumstances of the case, the young person’s overall situation and factors such as the type if substance, the time frame if the narcotic use and what other prominent risk factors exist.

Satsningar på en-till-en, det vill säga en dator eller pekplatta per elev, blir allt vanligare i svensk skola, men det finns begränsad forskning om hur detta påverkar elever med funktionsnedsättning och/eller i behov av stöd. I en inkluderande skola behöver tekniken vara tillgänglig för alla och användas i ett meningsfullt sammanhang. Studiens syfte var att undersöka hur en-till-en-satsningar kan påverka elevers möjligheter i skolan,alla elever oavsett funktionsförmåga inräknade. I detta ingick att identifiera såväl positiva som negativa aspekter av att ha ständig tillgång till en dator per elev i undervisningssituationen och hur detta förhåller sig till den inkluderande skolan. Metoder som användes i insamlingen var fallstudien som metod, deltagande semistrukturerade observationer på två skolor samt semistrukturerade elevintervjuer på en av dessa skolor. Som stöd för analysen av materialet användes en modell för undervisning och lärandeprocesser som bygger på ett didaktiskt designperspektiv. Resultatet visar att en-till-en, om tekniken används inom ramen för en medveten pedagogisk tanke hos läraren, ger många möjligheter i form av anpassningar utifrån varje elevs behov. Eleverna är ofta positiva till datorn och kan komma runt sina svårigheter utan att sticka ut i klassrummet. Dessutom ökar möjligheten för läraren att kommunicera enskilt och i grupp med eleverna, vilket ger rikliga tillfällen till formativ bedömning och ytterligare individanpassning. Samtidigt identifieras stora svårigheter med IKT i klassrummet, bland annat att vissa elever får väldigt lite skolarbete gjort på grund av att de inte kan motstå sociala medier, spel och annat som en Internetuppkopplad dator ständigt erbjuder. Med andra ord finns en risk för att lärmiljön blir otillgänglig och exkluderande, särskilt för elever med koncentrationssvårigheter. Allt detta behöver pedagoger vara medvetna om för att genom kollegialt lärande kunna utveckla fungerande strategier som gynnar alla elevers lärande. / Investing in one-to-one computing (1:1), i.e. a computer or tablet per student, is increasingly common in Swedish schools, but there is limited research on how this affects students with disabilities or with special educational needs. The purpose of the study was to investigate how 1:1 may affect students with disabilities or special educational needs. The purpose included identification of positive and negative aspects related to the constant access to personal devices in the classroom, as well as an analysis of how that relates to the concept of inclusive education. The methods used in the case study were semi-structured observations in two schools and semi-structured interviews with students at one of these schools. The analysis of the research material was made with the support of a model for teaching and learning processes based on a didactic design perspective. The results show that 1:1 can provide many possibilities in the form of adjustments based on each student’s needs, providing the technology is used in accordance with the teacher’s intentions with her or his teaching. Many students enjoy their computers and can overcome personal difficulties without showing it to their classmates. The use of personal devices also leaves more time for teachers to communicate individually or in small groups with their students, i.e. opportunities for formative assessment and further individualization. However, the study also identifies major difficulties with ICT in the classroom. Some students perform poorly as they cannot resist the social media, computer games and other issues that Internet connected devices can offer. In other words, there is a risk that the learning environment becomes inaccessible and excluding, especially for pupils with special needs. Teachers need to be aware of these possibilities as well as limitations with one-to-one computing in order to find strategies that benefit all pupils.