Det är ingen hemlighet att den svenska specialpedagogiken i skrivandets stund upplever stora förändringar. Den allt mer digitaliserade svenska skolan skapar möjligheter till särskilda anpassningar som för 10 år sedan specialpedagogerna bara kunde drömma om. Digitala verktyg som datorer och iPads möjliggör helt andra typer av det man kallar för ”särskilt stöd”. Plötsligt kan dyslektiker både läsa och skriva och elever med koncentrationssvårigheter kan arbeta hela lektioner i sträck. Samtidigt så måste ju någon veta hur de kompensatoriska verktygen skall användas för att gynna elevernas lärande. Denna någon måste vara en specialpedagog. Trots att en hel del forskning redan gjorts på hur elever påverkas av att arbeta med digitala verktyg så är det tydligt att det i den tidigare forskningen också finns ett stort tomrum: Ingen har frågat sig hur specialpedagogerna upplever att skolans digitalisering påverkat deras profession? Denna studie vill försöka bidra till att fylla just detta tomrum. Hur påverkas den specialpedagogiska professionen av skolans digitalisering? Och på vilka sätt förändrar digitaliseringen specialpedagogernas möjligheter att bidra till elevers lärande? Det är dessa frågor studien försöker besvara genom att kvalitativt intervjua sex specialpedagoger om deras upplevelser av digitaliseringen. Explicit kan studiens frågeställningar uttryckas enligt följande: På vilka sätt anser verksamma specialpedagoger att deras yrkesutövning påverkats av digitaliseringen av skolan och användningen av ikt-verktyg i undervisningen? På vilka sätt förändrar digitaliseringen av skolan och användandet av ikt-verktyg i undervisningen verksamma specialpedagogers möjligheter att bidra till elevers lärande och utveckling? Studiens resultat visar på stora förändringar inom den specialpedagogiska professionen. Många upplever att yrket fått en mer handledande roll, att det är lättare att individualisera och anpassa undervisningen efter elevernas behov, att kommunikationen på arbetsplatsen förändrats till det bättre och att det är lättare att skapa engagemang kring olika uppgifter med hjälp av ikt-verktyg. Specialpedagogerna har också lyft att man arbetar mer i team kring lever och att det är lättare för all personal på skolan att sätta sig in i en elevs specifika behov.

Våren 2020 tömdes svenska gymnasiums skolbyggnader och klassrum på både lärare och elever på grund av coronapandemin. Sveriges gymnasielärare skulle nu undervisa sina elever på distans och syftet med denna studie är att studera hur samhällskunskapslärare på två olika Stockholmsskolor upplevde möjligheterna att via denna distansundervisning utföra två av den svenska skolans viktigaste uppdrag: det kompensatoriska och det demokratifostrande. Svensk skola misslyckas sedan tidigare med sitt kompensatoriska uppdrag, då elevers sociala klasstillhörighet spelar allt större roll för deras möjligheter att klara skolan. Detta är ett faktum som också visat sig spilla över på samhällskunskapsämnets demokratifostrande uppdrag. Svenska elevers demokratikunskaper har nämligen också visat sig tätt kopplade till deras socioekonomiska bakgrundsfaktorer, där elever från högre social klass är mycket bättre demokratiskt »fostrade«. Samtidigt pressas denna svenska skola av besparingskrav och en konstant jakt på effektiviseringar, där just en ökad digitalisering ofta ses som en nyckel för att kunna genomföra dessa effektiviseringar i framtiden. Under våren 2020 öppnades en lucka i tiden där jag i detta examensarbete tilläts studera hur svenska samhällskunskapslärare upplevde hur det fungerade att utföra det kompensatoriska och demokratifostrande uppdraget via deras helt digitala distansdidaktik. Genom att undersöka två olika gymnasieskolor i Stockholm, med väldigt olika elevunderlag vad gäller social klass, når denna studie slutsatsen att såväl det kompensatoriska uppdraget som det demokratifostrande uppdraget upplevs försvårat under perioden med distansundervisning. Samhällskunskapslärarna på skolan med elever som har svårare att nå målen upplever att deras möjligheter att nå ut till dessa elever försämrats och att det kompensatoriska uppdraget kommit i kläm. På båda skolorna har lärarna upplevt tydliga problem med att utföra de delar som de brukar prioritera i det demokratifostrande uppdraget, vilket lär kunna förstärka skillnaderna i demokratikunskaper mellan elever från olika sociala klasser, enligt min analys. För att placera in studien i sin skolpolitiska nutidskontext lyfts också lärarnas upplevda arbetssituation in i studien, då det i relativt stor mån påverkat deras val av didaktik. Arbetssituationen upplevs försämrad för de lärare som försökt arbeta på ett kompensatoriskt sätt under distansperioden.

Sverige är ett mångkulturellt land med människor från olika kulturer, religioner, etnicite- ter och språk. På senare år har migrationen ökat i Sverige och detta har lett till att det nu finns fler elever i skolan som har svaga kunskaper i det svenska språket. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att alla elever ska ges samma förutsättningar att lyckas i skolan oavsett bakgrund. Syftet med studien är att belysa hur lärare arbetar språk- utvecklande i ämnet samhällskunskap och vilka eventuella hinder det kan finnas. Sam- hällskunskapsämnet upplevs som ett ämne som ställer höga språkliga krav för eleverna, detta eftersom många begrepp anses vara abstrakta. Teorierna i studien är hämtade från fyra olika forskare. Deras forskning har en grund i den sociokulturella teorin. I teoridelen lyfts skillnaden mellan vardagsspråk och skolspråk, språklig stöttning och Cummins (2000, 2017) fyrfältsmodell som har en grund i genrepedagogiken. Studiens material är insamlat via semistrukturerade intervjuer med fem samhällskunskapslärare som är verk- samma på fyra olika skolor. Resultatet i studien tyder på att de flesta lärarna försöker arbeta språkutvecklande. Det finns däremot brister i skolans verksamhet som gör det svårt för lärarna att utveckla den språkinriktade undervisningen.  Språkutvecklingen bör ta en större plats i skolorna, rektorer bör ge lärarna det de behöver för att bedriva en språkutvecklande undervisning. Om lärarna får mer resurser, mer pla- neringstid och kompetensutveckling kan de lyckas kompensera för elevers olika språkliga brister. Slutligen så krävs det även att läraren är motiverad för att effektivisera sin under- visning.

Fritidshemmets samverkan med föreningslivet är trots sin plats i läroplanen inte särskilt prioriterat. I samverkan med föreningslivet kan fritidshemmets kompensatoriska uppdrag lyftas fram. Beroende på fritidshemmets geografiska plats och elevernas olika förutsättningar kan fokus för det kompensatoriska uppdraget skifta. Den teoretiska utgångspunkten bygger på socialt kapital och överbryggning. Barns sociala kapital skapas på olika platser. Det sociala kapitalet byggs av förtroende, normer och nätverk. Det överbryggande sociala kapitalet ger positiva effekter i form av ökad trygghet och demokratisk delaktighet. Syftet med studien är att beskriva regionala skillnader och likheter i fritidshemmets samverkan med föreningslivet. Studien genomfördes kvalitativt genom sex intervjuer jämnt fördelat mellan SKRs tre kommungrupper. Resultatet analyserades tematiskt och visade att en strävan efter att erbjuda en aktiv fritid och mångfald av rörelseformer var gemensamt för respondenterna. Slutsatsen var att särskilda insatser främst riktades mot skolor i områden med låg socioekonomisk status. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Vi lever i en skriftspråklig kultur, där det är en demokratisk rättighet att kunna uttrycka sig skriftligt. Människor förmedlar sig med varandra genom sociala medier men det är också fler arbeten än tidigare som kräver en skriftspråklig kunskap, för att utföra uppgifter både inom landet och globalt. Detta är en kvalitativ studie som genomförts ur ett sociokulturellt perspektiv. Den har som syfte att undersöka hur lärare på lågstadiet i den kommun där jag arbetar, beskriver sitt arbete med faktatextskrivande i sin undervisning. Lärarna beskriver också hur de stöttar elever i läs-och skrivsvårigheter i sitt skrivande av faktatexter. Det är sex lärare på fyra olika skolor som blivit intervjuade med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Skolorna har valts i möjligaste mån utifrån höga resultat på nationella provet i faktatextskrivande våren 2016. Den tidigare forskning som jag hittat i min undersökning, handlar om hur lärare ser på skrivundervisningen i Sverige, USA, Nya Zeeland och Australien.  De transkriberade intervjuerna har analyserats genom tematisk analys. Resultatet har redovisats under huvudtemana Innan skrivandet börjar, När skrivandet håller på och Efter skrivandet. Det som framkommit i undersökningen är att lärarna arbetar målmedvetet med att skriva faktatexter redan från årskurs 1. Alla börjar med att lära eleverna skillnaden mellan en faktatext och berättande text. Fem av de sex lärarna börjar sedan modellera hur en faktatext ser ut, nästa moment är att lärare och elever skriver en text gemensamt innan eleverna börjar skriva själva. Den sjätte läraren arbetar utifrån en tankekarta, för att lära eleverna att hitta underrubriker, som de ska skriva om.

Det övergripande syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur lärare i fritidshem upplever att samverkan med föreningslivet fungerar, samt lärarnas erfarenheter av hur en sådan samverkan kan vara en del i undervisningen och det kompensatoriska uppdraget. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med sammanlagt fem lärare i fritidshem från fyra olika fritidshem. Resultatet visar att samverkan med föreningslivet har en positiv inverkan på eleverna. Särskilt på de elever som kommer från familjer med en lägre socio-ekonomisk status. Där spelar fritidshemmets kompensatoriska uppdrag en viktig roll, ett uppdrag som resultatet visar är viktigt. De möjligheter och hinder för samverkan som resultatet visar är att tiden, fritidshemmets geografiska plats och engagemanget från lärare och föreningsengagerade spelar stor roll.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för hur några speciallärare arbetar med olika typer av kompensatoriska hjälpmedel och den pedagogiska organisationen kring elever som möter hinder i sin språk-, skriv- och läsutveckling. Studien inleds med en introduktion som sätter in läsaren i fokusområdet med tidigare forskning i ämnet samt genom aktuella styrdokument. Metodvalet är en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer genomförts med 14 olika speciallärare från fyra olika län i Mellansverige. Informanter från både grund- och särskolan finns representerade. Studien visar att det används ett stort antal kompensatoriska hjälpmedel i både grund- och särskolan och inga större skillnader fanns mellan skolformerna. Speciallärararbetet mellan skolformerna skiljer sig däremot åt. I grundskolan arbetar speciallärarna i större utsträckning med enskilda elever i separata undervisningssituationer utanför den ordinarie undervisningsmiljön med att utveckla de språkliga förmågorna. I särskolans regi har speciallärarna en roll som innebär att de undervisar eleverna i alla teoretiska ämnen vilket gör deras språk-, skriv- och lästräning mer integrerad i det dagliga arbetet. Studien visar även att ett nära samarbete mellan speciallärarna och andra intressenter såsom klasslärare, ämneslärare, elevhälsoteamets personal och vårdnadshavare är av största vikt för att elever som mött hinder i sin språk-, skriv- och läsutveckling ska fortsätta utveckla de språkliga förmågorna. En helhetssyn runt eleven samt att som speciallärare utgå ifrån det relationella perspektivet är andra faktorer som skapar förutsättningar för dessa elever att vända hinder till möjligheter.

Sammanfattning/AbstractLarsen, Katarina (2019). “Här kan ju alla göra det” Digitala lärverktyg som specialpedagogiska hjälpmedel. “Here everyone can do it” Digital learning tools within special needs education. Specialpedagogprogrammet, 90 hp, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragI detta examensarbete undersöks vad det kan bero på att elever i läs- och skrivsvårigheter ibland väljer att överge sina digitala kompensatoriska hjälpmedel. Studien tar även upp vilken inverkan de digitala lärverktygen har på inlärningen för elever i läs- och skrivsvårigheter.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att beskriva och analysera ett antal specialpedagogers, lärares och elevers syn på användningen av digitala lärverktyg generellt samt i vilken utsträckning verktygen används efter introducering av elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter.TeoriTeorierna som ligger till grund för detta arbete är systemteori och även då Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt det sociokulturella perspektivet. I den teoretiska tolkningen har det använts både nationell och internationell forskning.MetodMetoden som använts vid denna studie är intervjuer vilka är kvalitativa och semistrukturerade. Studien genomfördes på tre f-6 skolor i två olika kommuner där den ena kommunen har en 1:1 satsning och alla elever där har en egen Ipad. Efter att empirin analyserats tematiserades materialet utifrån systemteorin och det sociokulturella perspektivet.ResultatResultatet av detta arbete visar att anledningar som kan göra att elever väljer att överge sina digitala lärverktyg kan vara att de känner sig utpekade, att de tycker att verktygen är svåra att använda, att tekniken inte fungerar eller att de inte ser nyttan av att använda dem. Det kan även bero på att lärarna inte är tillräckligt förtrogna i hur verktygen fungerar och därför inte kan stödja eleverna på rätt sätt. Pedagogerna på alla skolorna var överens om att de behövde bli bättre på att följa upp i vilken grad de digitala lärverktygen användes av eleverna. De intervjuade pedagogerna upplevde att för elever som befann sig i läs- och skrivsvårigheter ökade deras motivation och självkänsla när de använde digitala lärverktyg. De fick också bättre förutsättningar att delta i undervisningen på samma villkor som sina klasskamrater.Specialpedagogiska implikationerUtifrån resultatet av denna studie framträder vikten av att regelbundet utvärdera hur elever i läs- och skrivsvårigheter upplever sina digitala lärverktyg. Det är också av stor vikt att både lärare och specialpedagoger får utbildning i hur verktygen fungerar för att på så sätt kunna stötta eleverna och visa på vikten av att använda de digitala lärverktygen.Nyckelorddigitala lärverktyg, kompensatoriska hjälpmedel, läs- och skrivsvårigheter, sociokulturella perspektivet, systemteori

I detta arbete problematiserar vi hur fritidspedagoger i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö uppfattar likvärdighet utifrån skolans uppdrag att väga upp för skillnader i elevers olika förutsättningar. Vi inriktar oss på vad fritidspedagogerna anser om kulturella utflykter utanför bostadsområdet som ett kompenserande verktyg.Vårt empiriska material består av kvalitativ metod med intervjuer av pedagoger som arbetar ute i fritidsverksamheter i socioekonomiskt utsatta områden. Materialet har bearbetats och analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Robert D. Putnams teorier om socialt och kulturellt kapital. Det sociala kapitalet innebär de nätverk och kontakter en person har, till exempel genom familj, släkt, kompisar med mera. Det kulturella kapitalet innebär den bekantskap man har med exempelvis finkultur, utbildning, allmänbildning, kunskap, språk och så vidare. Resultatet av studien visar för det första att pedagoger som arbetar ute i fritidshemsverksamheterna i socioekonomiskt utsatta områden uppfattar elevernas rörelsemönster som begränsat. Därmed ser pedagogerna ett stort behov i barngrupperna av att göra utflykter utanför deras bostadsområde. För det andra har vi utifrån pedagogernas svar fått reda på att valet av utflykter snarare baseras på språkutveckling än att ge elever kulturella erfarenheter i form av konst och kultur. Slutligen visar det insamlade materialet att syftet för de planerade utflykterna oftast riktar sig mot att eleverna överhuvudtaget ska komma utanför sitt bostadsområde.

Sverige har under 1900-talets senare halva prioriterat inkludering och att alla elever skulle få en chans att nå så långt som möjligt, oberoende av dess ekonomiska eller sociala bakgrund. 1990-talet förde dock med sig en mängd reformer som drastiskt förändrade skolans förutsättningar. Elever har idag större möjlighet till egna val gällande deras skolgång. Denna valfrihet, tillsammans med friskolereformen, har ökat utbudet och variationen av skolor. Skillnaderna mellan skolorna, i form av elevunderlag och likvärdighet, har i sin tur också ökat. Denna studie har parat ihop samtliga elevers slutbetyg med deras föräldrars inkomstnivå. Detta underlag har använts för att genomföra statistisk analys av hur föräldrars inkomstnivå påverkar elevers slutbetyg i årskurs 9 vid en högstadieskola i Ängelholm. Resultaten visar att en högre inkomst, hos elevens bäst tjänande förälder, i genomsnitt leder till högre betyg. Ungefär 17% av elevers slutbetyg kan förklaras av deras föräldrars inkomst. Dock med en relativt tidig övre gräns på 450 000 kr per år och bara upp till strax över betyget C i genomsnitt, ett resultat som är lägre än i andra nationella studier. Föräldrars inkomstnivå påverkar också ämnen olika med svenska i topp. Matematik är det ämne med lägst betygsgenomsnitt men även det ämne som minst påverkas av förälders inkomstnivå. En delförklaring till resultatskillnaderna finns troligen att finna i att Ängelholms skolor är relativt heterogena i sitt elevunderlag, dvs relativt osegregerade och det finns enbart en gymnasieskola inom kommunen att välja. Tillsammans med att avståndet mellan rik och fattig i kommunen är mindre än riksgenomsnittet skapar det förutsättningar som minskar effekten av föräldrars inkomst på elevers skolresultat.