Introduction: The deficiency of operating theatre nurses´ has led to health professionals with lower competence being replaced and performs their duties in order to maintain the production of the occupation Aim: To describe operating theatre nurses´ experiences of being replaced by health professionals with lower competence. Method: A qualitative interview study, 14 operating theatres nurses´ were interviewed from three different regions. Result: A main category emerged: “Disparagement of the operating theatre nurses´s specialist competence”, which is described on the basis of subcategories that knowledge is not utilized, their responsibilities were not valued that could jeopardize the patient's safety. There was a risk that patients' dignity was not preserved within perioperative care. Conclusion: The operating theatre nurses felt that their specialist competence was disparage. They felt offended and described that their knowledge and responsibility was not utilized. The operating theatre nurses experienced a concern that the patient's safety would be compromised when the requirements for specialist expertise were ignored. Deficiency of specialist competence also causes difficulties in creating a holistic view of the patient's need for care and an increased risk that the patient's needs of care in not provided.

Digitaliseringen går snabbt framåt i det svenska samhället, vilket även blir synligt i förskolans läroplan där adekvat digital kompetens förtydligats och förstärkts. Studier visar dock att många förskollärare uttrycker osäkerhet om hur de ska hantera digitala verktyg tillsammans med barn i förskolan. Vårt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare tolkar sitt uppdrag att arbeta för att utveckla barns digitala kompetens i förskolan. För att nå vårt syfte har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med några verksamma förskollärare. Under intervjuerna har vi undersökt hur förskollärarna beskriver vad som är adekvat digital kompetens för barn i förskolan samt hur de beskriver sin egen respektive de digitala verktygens roll för att utveckla barns digitala kompetens. Vi har analyserat materialet utifrån fyra centrala aspekter av adekvat digital kompetens samt utifrån fyra begrepp ur den sociokulturella teorin. I resultatet framkommer att förskollärarnas uppfattning är att de digitala verktygen i sig inte räcker för att utveckla barns digitala kompetens, utan att förskolläraren på olika sätt behöver stötta barnen i utvecklandet av digital kompetens. Vidare framkommer att förskollärarna anser att yngre och äldre barn har olika behov av stöd av förskolläraren i arbete med digitala verktyg.

As today's classroom has transformed into a multicultural classroom, it brings with it both possibilities and challenges. We have asked ourselves the questions whether the application of an intercultural perspective in history education is possible and doable, and what obstacles and opportunities may present themselves if this perspective is applied. We have studied research regarding interculturality in a classroom specific context and through a wider theoretical framework. We did this to analyze how and if it is applicable to the subject of history education in a school context. The search engines used are: “ERC”, “ERIC”, and “SWEPUB”.     Our paper concludes that interculturality can be applied in history education without compromising eithers core ideas. Through the use of teacher discussion groups, together with introspection from the teachers’ regarding their own practice, we have found the implementation to be possible. Another aspect is that the use of historical empathy in exercises has an effect on students’ ability to construct the necessary perspective shifts needed to acquire an intercultural ability in history education. Further, we discovered that students and teachers share the view that interculturality needs to be implemented in school. However, we also note that some research regarding teachers' views are split between some deeming it to be unnecessary. Lastly, we have found that harnessing student’s emotional responses to historical issues can have positive results in regard to their acquisition of different perspectives. These perspectives lay the groundwork for the historical empathy that helps them acquire intercultural competence.      The main obstacles for applying an intercultural perspective in history education is suggested by our research to be mainly a lack of resources, time, and supporting structures.

Specialistutbildningen inom akutsjukvård grundades i ett led för att möta det ökande behovet av vidareutbildade sjuksköterskor som finns inom akutsjukvården idag. Den omvårdnad som bedrivs inom akutsjukvård är uppbyggd på att sjuksköterskan ska bedriva vård självständigt i den utsträckning att det krävs en specialistutbildning. Samtidigt ökar vårdtiden och med det omvårdnaden på landets akutmottagningar, likväl måste vården fortsätta ske personcentrerat och patientsäkert. Det finns studier som påvisar en okunskap hos vårdpersonal om varför vidareutbildning inom omvårdnad behövs. Det finns därför ett behov av att synliggöra betydelsen som specialistsjuksköterskan har för akutsjukvården. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Studien genomfördes som en litteraturstudie med inslag av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Materialet samlades in via databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av headings, MeSH-termer och fritext-sökord. Efter granskning baseras resultatet på 20 vetenskapliga artiklar. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Analysen av artikelmaterialet utfördes systematiskt och utrönte i fyra olika teman med flertalet subteman. Resultatet delas in i fyra teman: effektiv vård, ökad kompetens på arbetsplatsen, nöjda patienter och ökad patientsäkerhet. Under effektiv vård belyses hur specialistsjuksköterskan kan vara lika effektiv, och i vissa sammanhang effektivare än den sedvanliga vården. Den belyser också hur de innehar en diagnostisk säkerhet och att vårdtider/väntetider påverkas med deras kompetens på arbetsplatsen. Ökad kompetens på arbetsplatsen ger en bild av hur specialistsjuksköterskan påverkar annan vårdpersonal inom teamen framförallt inom kommunikation och kompetenshöjande effekt bland kollegor. Även patienten påverkas av specialistsjuksköterskan genom ökad patienttillfredsställelse. Detta påvisas genom att flertalet studier ger en övervägande positiv bild av hur patienten upplever sitt besök hos specialistsjuksköterskan. Slutligen ger resultatet en bild av ökad patientsäkerhet genom specialistsjuksköterskans närvaro och kompetens. Detta belyses genom att de finns på plats och ser patienterna och uppfattar försämring tidigare, men också genom att i flera fall reducera komplikationer inom trauma- och hjärtsjukvård. Slutsatsen var att flertalet positiva betydelser av specialistsjuksköterskan inom akutsjukvård påvisats. Studien påvisar inte enbart att specialistsjuksköterskan inom akutsjukvård kan vara lika effektiv som sedvanlig vård, men i vissa fall även bättre. Resultatet belyser tydligt hur specialistsjuksköterskan har effekt inom samtliga kärnkompetenser som ska genomsyra alla sjuksköterskor arbete.

Sepsis är ett tillstånd med hög mortalitet. Tidig identifiering och administrering av antibiotika i samband med adekvat omvårdnad är väsentligt angående bemötandet av patienter med sepsis. Det är därför viktigt att sjuksköterskan är uppmärksam samt visar god kompetens när det gäller omvårdnad vid sepsis. Noggrann och frekvent bedömning är också en viktig del hos sjuksköterskan, framför allt när det gäller att minska risken för komplikationer och försämring av tillståndet. Syftet var att belysa sjuksköterskans kompetens att identifiera riskfaktorer för sepsis samt att utföra omvårdnadshandlingar vid kliniska tecken på sepsis. Arbetet är en litteraturöversikt som inkluderar 15 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna hittades med hjälp av sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Dessa granskades sedan utefter en vetenskaplig kvalitetsbedömning och beskrivs närmre i arbetets matris. En tematisk analys gjordes för att urskilja artiklar som ansågs vara väsentliga för syftet. Ett huvudtema identifierades: sjuksköterskans kompetens. Utefter detta utvecklades tre subteman: utbildning och utveckling, sjuksköterskans egen upplevelse av kompetens samt riskfaktorer. Brist i kompetens gällande tidig identifiering av sepsis kunde urskiljas. Införande av riktlinjer och visade på förbättring gällande mortalitet vid sepsis samt kompetens hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor är inte medvetna om de tecken som är karaktäristiska för sepsis samt att SIRS-symtom är associerade med sepsis. Idag är kompetensen hos sjuksköterskor inte tillräcklig för att uppnå en god kvalitet gällande vård av patienter med sepsis. Utbildning samt tydligare rutiner om vad som gäller vid sepsis behöver utvecklas.

No description available.

Bakgrund till val av ämnet är min upplevelse efter många års arbete i förskolan att dilemmat i skolutvecklingsarbetet är att det upplevs som ”en läxa uppåt”. I Skollagens 4 kapitel poängteras det systematiska kvalitetsarbetet och i Läroplan för förskolan (Lpfö, 98/10) finns de nationella målen som inte har några kunskapskrav på det enskilda barnet utan måluppfyllelsen i förskolan innebär att förskolan ska bidragit till varje barns utveckling och lärande. Syftet med studien var att undersöka hur skolutveckling förstås på förskolepersonals-, förskolechefs- och verksamhetschefsnivå och hur personal och chefer på dessa nivåer såg på det systematiska kvalitetsarbetet i relation till skolutveckling samt hur specialpedagogens kompetens i skolutvecklingsfrågor togs tillvara i förskolan.- Hur beskrivs specialpedagogens uppdrag kring skolutveckling av förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef?- Hur beskriver förskolepersonal, förskolechef och verksamhetschef det systematiska kvalitetsarbetet?- Hur upplevs det systematiska kvalitetsarbetet i praktiken?Studien har genomförts med en hermeneutisk ansats med fokus på att tolka och reflektera kring andra människors känslor, förståelse och kunskap. Det teoretiska ramverket för studien är det systematiska perspektivet där systemtänkandet har tonvikt på det ömsesidiga beroendet mellan individ, grupp organisation och omvärld. Olika perspektiv på skolutveckling, relationer, det institutionella samt specialpedagogiskt perspektivet betonas. Studiens metod bygger på kvalitativ datainsamling av fyra intervjuer. En på förvaltningschefsnivå, en på förskolechefsnivå samt två gruppintervjuer på förskoleverksamhetsnivå. Resultat av studien visade ett behov av kunskapsutbyte i det systematiska kvalitetsarbetet mellan de tre nivåerna förvaltningschef, förskolechef och förskoleverksamhetsnivå. I praktiken, som jag tolkar det utifrån de förskolor som ingick i min studie håller det på att ske ett paradigmskifte där planeringsmöte är utbytt till reflektionsmöte och där mötenas innehåll inte längre bara upptar praktisk planering utan det sker reflektions utbyte mellan förskolepersonalen kring undervisning, bemötande och förhållningssätt. Specialpedagogens roll i skolutvecklingsfrågor lyfts genom sitt förhållningssätt att utmana verksamheten med nya perspektiv. Specialpedagogens implikationer blir att driva en kontinuerlig arbetsprocess genom att utmana och utveckla förskolepersonalen i sin relationskompetens samt att tydliggöra betydelsen av tidig upptäckt tidig insats som i förlängningen kan bli en ekonomisk besparing. Specialpedagogens nära samarbete med förskolechefen är en förutsättning för att specialpedagogens kompetens i skolutveckling ska tas till vara i förskolan.Genom detta arbete ville jag kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga användningen av den i skolutvecklingsfrågor. / Berg Knutsson, Helén (2015) Specialpedagogens kompetens i skolutveckling. Hur kan det se ut i förskolan. The special needs educator competence in school improvement. How does it work in the preschool. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.

Under våra praktikperioder har vi reflekterat över hur utbudet på utbildningar genom olika samordnare ser ut. Ringhals gjorde en förfrågan om någon eller några studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet var intresserade av att göra en kartläggning över hur de hittar sin framtida kompetens och vilka utbildningar de skall lägga sina resurser på. Då dessa frågor är relevanta för vår framtida profession ansåg vi att detta var ett intressant uppdrag, inom vår tidsram var arbetet för stort vilket gjorde att vi fick korta ner arbetet något. Således blev syftet med denna uppsats att utifrån ett ledningsperspektiv jämfört med ett medarbetarperspektiv göra en kartläggning över Ringhals framtida kompetensbehov. Undersökningarna gjordes inom två befattningsområden som för Ringhals anses vara kritiska på grund av bland annat pensionsavgångar. Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom enkäter inom två befattningsområden, kontrollrumspersonal och personal inom instrument underhåll. Det ingick 33 respektive 20 respondenter. Dessutom har vi gjort en intervjustudie med en rekryterare och två gruppchefer, en i respektive område.Vi redogör först för hur Ringhals historiskt har växt fram, hur deras rekryteringsstrategi ser ut och till sist redovisar vi och analyserar resultatet av vår studie. I analysen har vi använt oss av bland annat en organisationsteori och en analysmodell om beskriver människotyper och karaktärer. Vi har också använt litteratur och undersökningar som pekar på skillnader mellan under- och överutbildade samt värderingar som ändrat sig över tid, vilket vi anser ha varit intressanta och relevanta för vårt arbete.I stort kan vi konstatera att det inom befattningarna i vår studie ofta rekryteras överutbildad personal. Detta är både ledning och medarbetare överens om. Personalen får också en gedigen internutbildning som gör att de blir attraktiva inom andra områden, både internt och externt, detta tillsammans med framtida pensionsavgångar gör att befattningsområdena är känsliga för personalrörlighet. Utöver detta har Ringhals dessutom att hantera en strikt organisation med stor säkerhetskontroll som ska möta morgondagens arbetskraft med eventuellt andra värderingar. Efter analys och diskussion ger vi förslag på en eventuell framtida kompetensprofil.

Sammanfattning   Titel: Säljstjärnor i fastighetsmäklarbranschen: Kompetenser och egenskaper    Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi   Författare: Emma Skogsmark & Emma Svebilius   Handledare: Katarina Arbin   Datum: 2022 - Maj   Syfte: Studiens syfte är att ur en säljstjärnas perspektiv skapa förståelse för vilka kompetenser och egenskaper som besitts av säljstjärnorna inom fastighetsmäklarbranschen.    Metod: Denna studies metod är av kvalitativ karaktär med ett abduktivt tillvägagångssätt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer med högpresterande fastighetsmäklare i Stockholm och Uppsala. Materialet har transkriberats för att därefter kunna urskilja mönster och kopplingar till den valda teorin.   Resultat och slutsats: Studien visar att de högpresterande fastighetsmäklarna är duktiga på adaptiv försäljning och anpassning till kunder. Den visar även att det är av stor vikt att inneha en god självförmåga på sig själv som individ och på den enskilda affären. Studien visar även att en högpresterande fastighetsmäklare inte lägger lika stor vikt vid att besitta marknadskunskaper som litteraturen visar enligt Høgevold m.fl. (2021).    Examensarbetets bidrag: Uppsatsens teoretiska bidrag till det företagsekonomiska fältet är en adderad syn på hur en säljstjärna kan definieras. Det har exempelvis visat sig att en säljares tillgänglighet är av större betydelse för att nå en högpresterande nivå än vad teorin tidigare har visat. Med detta bidrar studien i praktiken till förenklade rekryteringar inom säljbranschen då cheferna som tar del av studien får en större förståelse för vilka egenskaper de bör kolla efter vid en rekrytering av en högpresterande säljare.   Förslag till vidare forskning: Studien har fokuserat på säljstjärnornas egenskaper och kompetenser inom fastighetsmäklarbranschen i Uppsala och Stockholmsområdet genom kvalitativa intervjuer med säljstjärnorna i fokus. Därmed skulle vidare forskning som behandlar andra säljande branscher och deras säljstjärnor vara relevant att studera för att få ökad bredd och djupare förståelse inom området. Vidare skulle det vara intressant att undersöka vilka egenskaper och kompetenser som högpresterande fastighetsmäklare besitter i andra delar av Sverige samt om det finns några skillnader på exempelvis högpresterande fastighetsmäklare i norr och söder.   Nyckelord: säljstjärna, egenskaper, kompetens, fastighetsmäklare

Syftet med studien är att se förskollärares uppfattning om sin kompetens och erfarenhet, samt betydelsen av tidiga insatser i förskolan. Tidigare forskning berörs, där brister i forskningen kring tidiga insatser och dess betydelse synliggörs. Vi ser även att tidigare forskning visar på att kompetensen hos förskollärares behöver utvecklas i många aspekter av specialpedagogik. Utifrån vår enkätstudie visar resultatet visar på att gruppen förskollärare upplever att deras kompetens inom specialpedagogik har utvecklingsmöjligheter, dock har förskollärarna en positiv inställning till tidiga insatser. I slutsatsen lyfts vikten av att förskollärare får en bred och grundläggande utbildning inom specialpedagogik, samt kompetensutveckling i sitt arbete. Slutsatsen visar även på att det är barnen i behov av särskilt stöd som får ta konsekvenserna av kompetensbristen.