SAMMANFATTNING Bakgrund  En marknadsstyrd arbetsmarknad för sjuksköterskor riskerar att få effekt på patientsäkerhet eftersom kontinuiteten i bemanningen i vården förändras och kompetensförsörjningen riskeras. Det är brist på sjuksköterskor i stora delar av världen idag, vilket medför att arbetsgivare har ett ansvar att attrahera och ge förutsättningar för att fler ska vilja studera och arbeta som sjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor kan tillsammans med kompetensförsörjning och nya förutsättningar i bemanningen innebära negativa effekter på vårdkvalitet och patientsäkerhet. Syfte Syftet var att beskriva hur kompetensförsörjning och bemanning inverkar på patientsäkerhet i slutenvården ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och Cinahl, vilket resulterade i 16 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet. En modifierad variant av integrerad analys har använts för att analysera artiklarna.   Resultat Resultatet sammanfattades i tre kategorier; patientsäkerhet och sjuksköterskans kompetens, hur sjuksköterskans förmåga att utföra patientsäker vård påverkas av arbetsmiljön samt bemanning och kompetensförsörjning i slutenvården. Resultatet visar på att en ökad kompetens bland sjuksköterskor minskar risken för vårdskador. Rätt bemanning och en god arbetsmiljö är också faktorer som ger förutsättningar för att leverera en patientsäker och god kvalitet i vården samt bidrar en hållbar arbetsplats för sjuksköterskor.   Slutsats Resultatet visar att patientsäkerhet och vårdlidande påverkas av brister i bemanning och kompetensförsörjning. Rätt bemanning, kontinuitet, erfarenhet, kompetensmix och arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten positivt. Det påverkar även sjuksköterskors säkerhet och hållbarheten i sjuksköterskans uppdrag. De patientskador som orsakas av brister i kompetens och bemanning är till största del lindriga skador, men medför ändå ett lidande för patienter. Det är svårt att dra några slutsatser om beprövade system eller tydliga handlingsalternativ för att lösa problematiken inom bemanning och kompetensförsörjning. Det är dock tydligt att övertid och hög personalomsättning får direkta effekter såsom ökat antal vårdskador och därmed riskerad patientsäkerhet.

Bakgrund: Tidigare internationella studier visade att nyexaminerade arbetsterapeuter upplevde en chock vid arbetsstart. De upplevde en praktisk kunskapslucka mellan vad som undervisas på universitet och färdigheter som krävs på en arbetsplats. Stöd och utbyte av erfarenheter från mer erfarna kollegor har visat sig vara av betydelse för nyexaminerade arbetsterapeuter. Syfte: Studiens syfte är att beskriva nyexaminerade arbetsterapeuters upplevelser och erfarenheter av yrkesrollen. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats med intervjuer för att inhämta deltagarnas upplevelser och erfarenheter. Totalt deltog tio nyexaminerade arbetsterapeuter. Kvalitativ innehållsanalys utfördes där meningsbärande enheter plockades ut, kondenserades och kodades för att slutligen kategoriseras. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, dessa var Den nya yrkesrollen - utmaning, Betydelsen av kollegialt stöd som nyexaminerad, Utbildningens innehåll i relation till verkligheten och Andras förväntningar och syn på arbetsterapeuten. Slutsats: Deltagarna upplevde utmaningar i yrkesrollen och att de besitter kompetens som inte nyttjas. Det kollegiala stödet var mycket betydelsefullt för de nyexaminerade arbetsterapeuterna. Det behövs mer forskning kring betydelsen av introduktion på arbetsplatsen, olika verksamheters påverkan på upplevelser och erfarenheter i yrkesrollen samt vilket kollegialt stöd som behövs vid en nyanställning.

Denna uppsats syftar till att studera fritidspedagogens yrkesroll i förhållande till skolan, hur den uppkommit samt vilken framtida roll en fritidspedagog skulle kunna ha i detta avseende. Forskningsbakgrunden ger en bild av fritidspedagogsyrket i historisk belysning, hur denne integrerades i skolan och integreringens inverkan på yrket. Forskningsbakgrunden tydliggör även den fritidspedagogiska yrkesrollen, samt skolledningens betydelse för yrket. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra (4) fritidspedagoger och tre (3) rektorer fick vi fram vårt empiriska material. Resultatet diskuteras och problematiseras i förhållande till forskningsbakgrunden och egna slutsatser dras. Resultatet vittnar om, i enlighet med forskningsbakgrunden, att fritidspedagogens kompetens och roll under skoltid upplevs som relativt otydlig och ”luddig”. Generellt upptäckte vi dock att fritidspedagogerna spelar en viktig roll i barns utveckling och lärande, då respondenterna uttryckte att lärarna skulle få det svårt att uppfylla läroplanens mål om inte fritidspedagogerna kompletterade dem med sina särskilda kompetenser. Våra slutsatser är att fritidspedagogen har flera unika kompetenser som kan främja barns utveckling och lärande, vilket gör denne till en av lärarna i skolan. Dock behöver den fritidspedagogiska yrkesrollen förtydligas, vilket vi hoppas att denna uppsats bidrar till.

Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse av lärares förhållningssätt till och erfarenhet av digitala verktyg. I studien deltog fem behöriga F-3 lärare i en kvalitativ undersökning. Insamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer via digitala möten och empirin analyserades tematiskt. Studien utgår utifrån teorierna TPACK-ramverket och sociokulturella perspektivet. Lärarna i vår studie har uttryckt sig utifrån skärningspunkterna TCK, TPK och TPACK. Sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv har samtliga lärare approprierat digitala verktyg och även använt verktyget som ett medierande redskap i undervisningen. De resultat som var mest framträdande var att alla lärare hade en positiv inställning till digitala verktyg även om de har olika personliga erfarenheter. De ansåg att det var viktigt att appropriera digitala verktyg i undervisningen i och med att de är en del av samhället och att eleverna behöver utveckla en digital kompetens. I vår studie påvisade även att samtliga lärare integrerar digitala verktyg som en pedagogisk resurs i undervisningen i syfte att stödja elevers kunskapsutveckling. Lärarna lyfte möjligheter och utmaningar i samband med digitala verktyg i undervisningen, i och med att lärarna hade positiva inställningar till digitala verktyg ansåg de att utmaningarna inte hade en negativ påverkan i undervisningen. Det lärarna lyfter är deras pedagogiska aspekter av digitala verktyg, vilket är en faktor som har en betydelsefull roll i samband med integration av digitala verktyg i undervisningen.

Studiens syfte är att undersöka ett urval av pedagogers olika upplevelse om huruvida restriktionerna och förhållningsreglerna i samband med coronapandemin har påverkat förskolebarns sociala lekkompetens och deras lek i förhållande till hur det var innan coronapandemin, samt om pedagoger upplever att betydelsen av deras roll har förändrats sedan innan pandemin. Relationell pedagogik samt utvecklingspsykologi används som teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer används som metod. Resultatet visar att vissa pedagoger upplever barns sociala lekkompetens som oförändrad, samtidigt som den av andra pedagoger upplevs ha försämrats. Resultatet visar även att coronapandemins påverkan borde ha visat sig mer i barnens lek, att coronapandemin haft påverkan i leken i form av sjukhuslek, att barn är mer måna om varandra, samt att leken har moderniserats och influerats av mobilspel. En majoritet av pedagogerna upplever att betydelsen av deras roll har förstärkts då de upplever att de har fått ge mer stöttning åt barnen sedan coronapandemin. Pedagogerna återger att de stöttar barnens sociala lekkompetens genom att medverka i leken. Slutsatsen är att pedagogerna upplever att coronapandemin har i viss mån påverkat barns sociala lekförmåga och att pedagogerna upplever att de har en betydande roll för att ge stöttning åt barnen in i lek och i leken.

Bakgrund: Med ökad migration världen över ökar sannolikheten för sjuksköterskor att fåvårda patienter från en annan kultur än deras egna. Det finns riktlinjer och lagar somsäkerställer att dessa patienter ska få rättvis, personcentrerad vård. Patienters erfarenheterav att vårdas i en annan kultur visar att patienter kan uppleva obehag, oförståelse ochkommunikationssvårigheter. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskorserfarenheter av att vårda patienter från en annan kultur. Metod: Allmän litteraturöversiktmed tolv artiklar, två kvantitativa och tio kvalitativa, som analyserats. Resultat: Trekategorier kunde urskiljas i resultatet, dessa var kulturella skillnader, språkbarriärer ochkunskapens betydelse. Slutsats: Att ha erfarenhet av att vårda patienter från andra kulturerter sig skapa säkra och kompetenta sjuksköterskor som en följd av den inhämtadekunskapen.

This study has its purpose in examining teachers' perception about digital tools and their competence development in using the tools in their teaching. The method for collecting data about this chosen subject has been by using both quantitative and qualitative methods in forms of surveys and interviews. The teachers in this study are all in elementary school. The main questions in this study have been formed in regards to how teachers view their competence in/about digital tools corresponds to which competence they consider themselves needed, and also which difficulties they see in using digital tools based on their digital competence. The results from the study have been analyzed based on the socio-cultural perspective. The main terms used in the analysis are tools, artefact and mediation in order to interpret the result. The result of the study shows that the majority of the teachers witness that they lack enough digital competence to use digital tools. Several teachers share that they constantly have to ask for help from other teachers. Many teachers also wish to gain more competence in digital tools so they can learn how to use them and also be able to handle any problems that might occur by themselves. Furthermore the results show that every teacher who participated in the study is positive about the use of digital tools in their teaching. Both when used in the classroom and as a planning tool. In conclusion the study shows that teachers wish to get more digital competence in order to more easily and in a more efficient way use digital tools in their teaching.

Syftet med denna fenomenografiska studie är att undersöka skillnader och variationer i lärares uppfattningar om social kompetens hos elever i skolan och hur lärare upplever att det kommer till uttryck i deras arbete. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv sker lärande genom socialt samspel mellan individer och grupper (Säljö, 2000). De förväntningar som finns i olika sociala kontexterpåverkar ofta individens sätt att agera, men den enskilda individen utgör även en del av den sociala kontexten och kan genom sina handlingar i sin tur påverka de sociala sammanhang den befinner sig i (Säljö,2000).Sammanlagt åtta låg- och mellanstadielärare på två olika skolor intervjuades med en semistrukturerad intervjuform. I resultatet har jag kodat svaren i tre kategorier av uppfattningar: “kunskap, inlärning och tillämpning”, ”förhållningssätt till mig själv och min omgivning” och “lärande i en social kontext”. I kategorin “kunskap, inlärning och tillämpning” framkommer två olika grupper av utsagor kring vad social kompetens är och hur pedagogerna uppger att de arbetar för att lära eleverna social kompetens. I underkategorin ”att agera utifrån förväntningar” beskrivs social kompetens som förmågan att anpassa sig utifrån de förväntningar som finns i olika sammanhang. Läraren beskrivs som förmedlare av dessa förväntningar i form av regler och normer. I den andra underkategorin: ”ett dynamiskt samspel” beskrivs social kompetens utifrån olika sociala färdigheter som till exempel kommunikation och samarbete. Gemensamt för dessa färdigheter är att de syftar till att uppnå ett socialt samspel med andra. I denna underkategori beskriver pedagogerna hur de genom enskilda samtal och gruppdiskussioner stöttar eleverna i perspektivtagning för att de ska hitta och analysera olika sociala strategier. I undersökningen framkommer även uppfattningar som beskriver social kompetens som inre egenskaper och kognitiva processer vilka återfinns i kategorin ”förhållningssätt till mig själv och min omgivning”. En socialt kompetent individ beskrivs här som en person som aktivt försöker ta in och förstå sin omgivning och sig själv. Genom självkontroll och empati kan individen aktivt välja sitt förhållningssätt till andra. I ”lärande i en social kontext” framkommer att lärarnas uppfattning är att social kompetens hos eleverna leder till en tryggare lärmiljö med färre distraktioner och störande moment i undervisningen.

Skolverket har från och med 2017 gjort digital kompetens till en obligatorisk del av grundskolan. I denna studie observeras vilka uppgifter och ändringar två läromedel har tillämpat med avseende på digital kompetens i matematikämnet. En innehållsanalys av de reviderade böckerna gentemot sina tidigare upplagor har tillämpats för att se hur digital kompetens har implementerats i läroböckerna. Undersökningen indikerar att de två läromedlen tydligt visualiserar ett antal uppgifter för att utveckla elevers förståelse för programmering enligt den reviderade läroplanen. I resultatet av undersökningen framkommer att uppgifterna i de senare upplagorna av läromedlen tydligt tematiserar hur eleverna i f-3 ska arbeta med programmering och digital kompetens.

Studiens syfte har varit att få en ökad insikt i hur verksamhetschefer, inom HVB, ser på socialpedagogers kompetens i arbetet och i relation till utbildning, arbetsuppgifter och kunskap. Studien tar sin metodologiska utgångspunkt i hermeneutiken och fenomenologin då avsikten varit att söka förståelse i hur den socialpedagogiska kompetensen förstås och tolkas av verksamhetschefer inom HVB. Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts vid insamlandet av empirin. Fyra intervjuer har genomförts med fyra olika verksamhetschefer inom HVB-hem. I vår studie har vi utgått från Andrew Abbott och Thomas Brantes tolkning av professionsteorin. I studiens resultat går det att tyda att universitetsutbildade socialpedagoger besitter kompetens som folkhögskoleutbildade saknar, exempelvis högre teoretisk förankring, mer analytisk förmåga samt ett mer kritiskt tänkande. Resultatet framhåller att juridik är den kompetens som saknas för socialpedagoger oavsett utbildningsnivå. Majoriteten av verksamheterna i studien har krav på sig från IVO och Socialstyrelsen att en större andel av personalen ska inneha en minst treårig universitetsutbildning. Det framgår i resultatet att det finns en tro på att behandlingsinsatser kommer att öka i form av öppenvård. Detta framhålls som gynnsamt men att det också finns farhågor i relation till öppenvårdens öppettider. Slutsatser som kan dras är att det finns en god kunskap kring skillnaderna mellan en folkhögskoleutbildad socialpedagog och en universitetsutbildad. Avsaknaden av juridiken är av mindre relevans för socialpedagogers anställbarhet. En annan slutsats som kan tydas är att verksamhetschefer inom HVB värdesätter att ha en blandning av professioner i personalgruppen, detta ses som gynnsamt för verksamheten. En sista slutsats är att socialpedagogens mest betydande bidrag i sitt yrkesutförande inom HVB är det klientnära fokuset, oavsett utbildningsnivå.