Studiens syfte är att undersöka praktiserande lärares syn på den läroplansförändring som skedde höstterminen 2018, där programmering införs som ett centralt innehåll i ämnena matematik och teknik.För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med fem aktiva lärare i grundskolan. Som underlag till intervjuerna kommer uppsatsen att behandla tidigare forskning om programmering i svenska skolan, samt implementeringen av programmering som skolämne i andra länder. Målet med intervjuerna var att synliggöra de hinder och möjligheter de fem lärarna såg med läroplansförändringen och vilken påverkan det i sin tur skulle ha på deras undervisningen. Resultatet av intervjuerna visar vilken syn de intervjuade lärarna har på Skolverket och kommunernas ansvar för implementationen av programmering, generationsklyftor i lärarkåren, upplevda fortbildningsbehov vid läroplansförändringar och synen på programmering.

I sjuksköterskans kompetens ingår bland annat kritiskt tänkande, kliniska och tekniska färdigheter och interaktion och kommunikation. Forskare inom området har tagit fram modeller för kunskapsutveckling inom yrket. Sjuksköterskestudenter på de flesta lärosäten i Sverige genomgår den kliniska slutexaminationen, NKSE under sin sista termin innan examen för att säkerställa examensmålen till sjuksköterska. Syftet med studien, var att genom en integrativ litteraturstudie utforska nyutexaminerade sjuksköterskors egenupplevda förmåga att använda sin nyförvärvade kompetens i praktiken. En analys av 10 artiklar genomfördes. En del nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg inte att de fått med sig tillräckligt med kunskap från utbildningen. Några av de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände en osäkerhet inför att exempelvis genomföra vissa omvårdnadsmoment. Det fanns dock de som tyckte att de kunde tillräckligt, och även de som hade en övertro på sin kunskapsnivå. Några nyutexaminerade sjuksköterskor såg ett glapp mellan den idealbild som presenterades under utbildningen och den verklighet man mötte på vårdavdelningarna. Genom att samla den befintliga forskningen kan kunskapen om nyutexaminerade sjuksköterskors egen syn på sin kompetens öka, vilket kan vara till nytta för studenter, lärosäten och vårdsektorn.

Uppsatsen är tänkt att ses som ett inlägg i en diskussion om polisens sätt att hantera konflikter och bedömningen av densamma, i detta fall i övningssammanhang. Diskussionen kring hur och vad som bedöms och på vilka grunder bedömningen vilar är ständigt aktuell och relevant. Det är av största vikt att poliser som övar konflikthantering får relevant och tydlig återkoppling på sitt agerande då en övnings utfall sannolikt kommer att ligga till grund för hur polisen kommer agera i en liknande skarp situation. Att instruktören har mod och kompetens att bedöma är alltså för samtliga inblandade högst relevant då bristen på dylikt kan få långtgående konsekvenser. För att söka svar på hur nyutbildade instruktörer reflekterar omkring deras bedömningar när poliser övar polisiär konflikt-hantering valdes en kvalitativ ansats. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med relativt nyutbildade instruktörer i polisiär konflikthantering. Resultatet visar att bedömningar i en så komplex situation som ett polisingripande i huvudsak utgår från instruktörens egen erfarenhet. Instruktörernas strävan är att stötta och stärka kollegorna och överlag görs det genom formativ bedömning. / This essay is meant to be seen as a post in a discussion about police conflict management and the assessment of the same, in this case in a training context. The discussion about how and what is assessed, and the grounds upon which the assessment is based, are always up to date and relevant. It is vital that police officers who practice conflict management get relevant and clear feedback on their actions though a practice outcome likely will be the basis for how the police will act in a similar real situation. That the instructor has the courage and skills to assess therefore are for all involved highly relevant since the lack of such may have far-reaching consequences. To seek answers to how newly trained instructors reflect on their assessments when police officers practice police conflict management a qualitative approach was chosen. Empirical evidence gathered through five semi-structured interviews with relatively newly trained instructors in police conflict management. The results show that the assessments in such a complex situation as a police intervention essentially emanates from the instructor's own experience. Instructors strive to support and strengthen their colleagues and, in General, this is done by means of formative assessment.

No description available.

Studien undersöker kompetensutvecklingens positiva effekter på medarbetares motivation för arbete, utifrån medarbetares perspektiv. Studien har genomförts med kvalitativ metod, intervjuer har som följd genomförts för insamling av empiri med fyra deltagande respondenter. Semistrukturerade intervjufrågor användes vid intervjuerna och därefter transkriberades och analyserades materialet med hjälp av en tematisk analysmetod. Detta skapade grunden för resultatet och med tidigare forskning även studiens diskussion. Resultatet visar på att medarbetare upplever att kompetensutveckling kan öka deras motivation för arbetet till hög grad. De huvudsakliga teman som framkommer i resultatet handlar om att medarbetarna uppfattar att kompetensutveckling motiverar dem till sitt arbete genom att ge förbättrade utvecklingsmöjligheter i arbetslivet, öka gruppens samverkan och bidra till personlig utveckling i arbetet. Ytterligare positiva effekter kan genom kompetensutveckling upplevas för både individen, gruppen och organisationen.  Studiens slutsats konstaterar att kompetensutveckling har visat sig kunna resultera i positiva effekter i form av ökad motivation till arbete för individen.

Syftet med vår studie är att ta reda på lärares synsätt på hur skolan bemöter flerspråkigaelever. Vår övergripande frågeställning är vad lärarna och skolan gör för att skapa godaförutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie där vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att uppnå vårt syfte. Denintervjumetod vi valt att använda oss av är en semistrukturerad intervjumetod där vi utformat en intervjuguide med öppna frågor. I vårt resultat lyfter vi fram de intervjuade lärarnas syn på deras och skolans bemötande av flerspråkiga elever. Resultatet pekar på att lärare idag kan känna en viss otillräcklighet när det kommer till att skapa goda förutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har sett att det finns en önskan hos pedagogerna att få kompetensutveckling i arbete med flerspråkiga elever. Vi har tittat närmare på de stödfunktioner som erbjuds för flerspråkiga elever och hur lärarna upplever att dessa stödfunktioner fungerar. Det framkommer då vissa brister, bland annat i samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare och ämneslärare. I vår studie har vi fokuserat på att ta reda på huruvida det interkulturella förhållningssättet genomsyrar skolverksamheten på de skolor vi besökt. Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att pedagoger till viss del anammat det interkulturella synsättet men att det inte genomsyrar hela verksamheten.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vårdnadshavares uppfattningar om vilka kompetenser som är betydelsefulla i en förskola som, enligt dem, kännetecknas av god kvalitet. Syftet bildar två frågeställningar: vad är enligt vårdnadshavare betydelsefulla kompetenser hos förskolepersonal samt hur kompetensen kan bidra till att verksamheten håller god kvalitet. Metoden för studien är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt val av tre vårdnadshavare utan pedagogisk utbildning.Det teoretiska ramverket utgår i huvudsak från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att få en förståelse för hur vårdnadshavarna konstruerat sin definition av begreppen kvalitet och kompetens. Principiella former av kvalitet används för att se vad vårdnadshavarna skapar mening kring samt vilken definition av kvalitet de beskriver. Med en kompetensmodell urskiljs vilken form av kompetens som framträder i vårdnadshavarnas uppfattningar. Studiens resultat visar att vårdnadshavarna har liknande upplevelser av kompetensens betydelse för god kvalitet i förskolan. Organisatoriska förutsättningar samt personalens förhållningssätt talar samtliga vårdnadshavare om som betydande kvalitetsfaktorer. Vårdnadshavarna framhåller bemötandet och relationsskapandet som indikationer på god kvalitet samt lyfter social kompetens och en fallenhet för yrket som mest betydelsefulla kompetenser. Vårdnadshavarna beskriver hur personliga egenskaper och en fallenhet för yrket kan kompensera en utbildning, men även att utbildning är betydelsefull.

Viktiga faktorer att ta hänsyn till för att utbilda kompetenta terapeuter är handledningsalliansen och att främja studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan. Forskning visar att handledningsallians och studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan delvis kan förklaras av handledares multikulturella kompetens och av upplevda mikroaggressioner, en subtil form av diskriminering. Syftet med denna studie var att undersöka detta på svenska psykologprogram och att bredda diskrimineringsgrunderna. Detta då inga likvärdiga studier har gjorts i svensk kontext och då tidigare studier framförallt tittat på diskriminering utifrån hudfärg. En webbenkät skickades ut och fullständiga svar inkom från 105 studentterapeuter, vars medelålder var 27 år och 75 uppgav att de var kvinnor. Enkäten omarbetades särskilt för denna studie och innehöll fyra skalor, Handledares multikulturella kompetens, Mikroaggressioner, Tilltro till den egna terapeutförmågan och Working Alliance Inventory - Short. Resultaten visade att studentterapeuterna upplevde mikroaggressioner i handledningen. Den kategori som nämndes mest var kön, därefter kom ålder, etnicitet och sexualitet. Hierarkiska regressionsanalyser visade att handledarens multikulturella kompetens kunde predicera handledningsallians såväl som studentterapeuters tilltro till den egna terapeutförmågan, samt att mikroaggressioner kunde predicera handledningsallians. En begränsning med studien var att det saknades validitetsstudier på flera skalor, vilket också belyser behovet av framtida forskning. Sammantaget utgjorde dessa resultat ytterligare stöd för att kulturella frågor i handledning är av betydelse för att säkerställa utbildningen av kompetenta terapeuter. / Important factors to consider when educating competent therapists are the supervisory working alliance and to support supervisees development of therapeutic self-efficacy. Research shows that the supervisory working alliance and supervisees self-efficacy can partly be explained by the supervisors multicultural competence and perceived microaggressions, which is a subtle form of discrimination. The aim of this paper was to study this at Swedish psychology programs and to make a wider definition regarding on which grounds supervisees could perceive discrimination. There’s a lack of previous Swedish studies on this subject and earlier studies have been done mainly on racial discrimination. A web survey was used and complete answers from 105 students were submitted, where the average age was 27, and 75 reported that they were women. The instrument was developed especially for this study, and consisted of four scales: Supervisory Multicultural Competence, Microaggressions, Therapeutic Self-efficacy and Working Alliance Inventory - Short. The results showed that supervisees had experienced microaggressions in supervision. The categories that were mentioned most often were gender, and after that came age, ethnicity and sexuality. Hierarchical regression analyses showed that the supervisors multicultural competence could predict supervisory working alliance and supervisees therapeutic self-efficacy, and that microaggressions could predict supervisory working alliance. One limitation regarding this study was that some of the scales had not been tested for validity, which also highlights the need for future research. In conclusion, these results showed that cultural issues in supervision are of importance when aspiring to educate competent therapists.

Syftet med studien är att genom fyra intervjuer få förståelse om hur förskollärare i musikinspirerade förskolor ser på sina förutsättningar, vilka mål de strävar efter och vilka kompetenser som behövs. De frågeställningar som besvaras är hur förskollärare beskriver sina mål och förutsättningar att arbeta med rytmikinstrument i sin musikinspirerade förskola samt hur de beskriver sin kompetens i arbetet med rytmikinstrument. Studien är kvalitativ och metoden som används är semistrukturerade intervjuer, som har transkriberats ordagrant. Urvalet bestod av utbildad personal på musikinspirerade förskolor för att kunna utgå från det goda exemplet. För att analysera resultat har vi utgått från Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Studiens resultat visar på att förskollärarnas främsta mål är att de genom rytmikinstrument vill förmedla upplevelser och känslor till barnen samt att de ska lära sig musikaliska färdigheter. Förskollärarna ser dock olika på vilka förutsättningar de har och vilken kompetens som behövs i arbetet med rytmikinstrument. Utifrån resultatet har svaren delats in i olika teman.