Syftet med studien är att undersöka hur revisorer hanterar legitimitetsfrågan för att uppfattas som legitima av klienter och andra intressenter. Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer där urvalet respondenter utgjorts av nio auktoriserade eller godkända revisorer. För att analysera insamlade data har tematisk analys tillämpats.  Studien visar att revisorns legitimitet bygger på förtroende från allmänheten och klienterna. Detta förtroende påverkas av ett flertal faktorer som revisorerna kan arbeta med för att stärka legitimiteten. Kompetensen, kulturen på revisionsbyrån, revisor-klient-förhållandet och revisorns rykte utgör alla viktiga faktorer för legitimiteten. / The purpose of the study is to investigate how auditors handle the legitimacy issue in order to be perceived as legitimate by clients and other stakeholders. The study has applied a qualitative method with a deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews where the sample of respondents consisted of nine authorized or approved auditors. To analyze the collected data, thematic analysis has been applied.  The study shows that the auditor´s legitimacy is based in trust from the public and clients. This trust is influenced by several factors that auditors can work with to strengthen their legitimacy. The competence, the culture of the audit firm, auditor-client-relationship and the auditor´s reputation are all important factors for legitimacy.

Önskvärda ledarskapskompetenser är ett väl utforskat område, dock finns det relativt lite forskning som berör ämnet inom industrin i Sverige. Syftet med denna studie var därför att få en ökad förståelse för vad medarbetare som är verkande i en global industriorganisation upplever som viktiga kompetenser för ett optimalt ledarskap. Studien bygger på empiri från nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda från den globala industriorganisationen. Resultatet visar att chefer som besitter både generisk- och yrkeskompetens visar sig tillsammans uppnå det mest optimala ledarskapet. Slutsatsen som dras är att medarbetarna upplever en kombination av generisk- och yrkeskompetens som mest gynnsamt och att de ej går att styrka att den ena kompetensen är viktigare än den andra. Ytterligare en annan slutsats som denna studie kan bidra med är en ny synvinkel till teorin gällande uppdelningen mellan generisk- och yrkeskompetens. Empirin i studien har visat en sammanslagning av både generisk- och yrkeskompetens och menar att om dessa särskiljs helt åt kan det uppvisa en missvisande bild av kompetenserna. / Desirable leadership skills are a well-explored area, however, there is relatively little research on the subject within industry in Sweden. The purpose of this study was therefore to gain an increased understanding of what employees who are working in a global industrial organization experience as important competencies for optimal leadership. The study is based on empirical evidence from nine qualitative semi-structured interviews with employees from the global industrial organization. The result shows that managers who possess both generic and professional competence together achieve the most optimal leadership. The conclusion that is drawn is that the employees experience a combination of generic and professional competence as the most favorable and that they cannot prove that one competenceis more important than the other. Another conclusion that this study can contribute is a new point of view to the theory regarding the division between generic and professional competence. The experience in the study has shown an amalgamation of both generic and professional competences and believes that if these are separated completely, it can present a misleading picture of the competences.

Syftet med studien är att undersöka hur mellanchefer inom äldreomsorgen arbetar med kompetensutveckling för sina medarbetare. För att ta reda på detta hade studien en kvalitativ metod, med sex semistrukturerade intervjuer med mellanchefer. Resultatet visade att samtliga mellanchefer arbetade med kompetensutveckling i blandade former, genom stödfunktioner, samtal, utbildningar och uppföljningar. Upplevda svårigheter var medarbetarnas attityder och brist på tid och verksamhetens budget. Slutsatserna är att mellanchefer arbetar med kompetensutvecklingsinsatser i verksamheterna, som kan skilja sig åt i fokus. Dock tenderar samtliga att arbeta mestadels med utbildning såsom interna och externa utbildningar, kompetensutvecklingsdagar och webbaserade utbildningar.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken syn på kunskap, kompetens och arbetssätt pedagoger och lärare har när de arbetar med barn och elever med ett beteendeproblem. Dessutom är syftet att ta reda på vilken hjälp och stöd pedagoger och lärare anser att ledningen ger sina anställda. För att göra denna undersökning har vi läst in oss på och använt oss av tidigare forskning, samt nyttjat det material vi fått vid våra intervjutillfällen. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ metod, det vill säga att vi har intervjuat informanten genom en semistrukturerad intervju. Våra kvalitativa intervjuer är gjorda på två F-9 skolor och en förskola som vi sedan utifrån våra frågeställningar transkriberat, analyserat och sedan bevarat den information som var väsentlig för vår undersökning. Av våra resultat framkom det att det finns lärare och pedagoger som inte anser sig ha tillräcklig kunskap om hur de ska hantera barn med beteendeproblem i sitt dagliga arbete. Orsaken till detta ligger dels på deras utbildning och dels på att verksamhetens ekonomi styr deras möjligheter att få fortbildning och handledning i sitt arbete. Det framkom även att ledningens tillgänglighet och förståelse har stor betydelse för personalen i svåra situationer, som uppstår i följd av beteendeproblem.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagogerna ser på barn, barnens inflytande i förskolan, vad som påverkar barns inflytande enligt pedagogerna och hur deras syn på barn påverkar barnens inflytande i förskolan. Vår studies frågeställningar är:Hur ser pedagogerna på barn?Vad betyder inflytande enligt pedagogerna?Vad är det som påverkar barnens inflytande enligt pedagogerna?Vi använder oss av Sommers (2005) teorier om sätt att se på barns kompetens för att relatera till pedagogernas barnsyn. Vår studie är av kvalitativ art och vi intervjuade åtta pedagoger med målet att få deras syn på barns möjligheter till inflytande för att sedan jämföra svaren med hjälp av fenomenografi. Alla våra respondenter var överens om att det främst är pedagogen som ger och tar inflytande. Andra faktorer som påverkar barns inflytande är miljön och resurstillgång/brist. Vi kom fram till att barns inflytande mest verka bero på pedagogens inställning till hur mycket inflytande barn bör ha. Vi konstaterar också att pedagoger som är trygga i sin arbetsroll främjar inflytande och att det är viktigt för arbetslaget att diskutera sina tankar om inflytande och lösningar på hinder till inflytande.

Min uppsats handlar om Studie- och yrkesvägledarens eventuella samarbete med elevvården. En av anledningarna till att jag valt detta tema är att det finns så lite skrivet om Syv integrerat med elevvården. Jag ställer bland annat följande frågor: Hur kan ett eventuellt samarbete se ut? Hur ställer man sig som Syv till det elevvårdande arbetet? Svaren till dessa frågor har jag samanställt i denna uppsats. Det jag bland annat kommer fram till är att eleverna har en hel del förändringar framför sig som bör bejakas av relevant personal på skolan.

SammanfattningUndersökningen har syftat till att få en förståelse för hur personalchefer förhåller sig till begreppen anställningsbarhet och karriärutveckling under anställningsprocesser. Dessutom har vi även undersökt vad personalcheferna efterfrågar för att den sökande ska ses som anställningsbar. Vi har även studerat vad som kan känneteckna individer som eftersträvar karriärutveckling på arbetsplatsen. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med fem personalchefer verksamma inom olika företag i södra delarna av Sverige.Vi har använt oss av socialpsykologiska teorier för att analysera hur tankeprocesser och erfarenheter kan påverka en individ i mötet med arbetssökande. För att analysera personalchefernas syn på de anställdas karriärutveckling har vi använt oss av karriärterorier.Det resultat vi fått fram i studien visar på att det finns faktorer som är gemensamma för alla personalcheferna i förhållande till det de söker efter för att se en sökande som anställningsbar. Några av dessa gemensamma faktorer är entusiasm, samarbetsförmåga och ansvarstagande. Eftersom organisationer är i ständig förändring visar resultatet att det anses som en tillgång för företagen att ha personal som är villig till någon form av karriärutveckling. I resultatet kan vi finna att många personalchefer följer sin känsla och intuition när de ska anställa någon, det skall dock tilläggas att personalcheferna finner den formella kunskapen som en viktig komponent i anställningsprocessen.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagogens kompetens används i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lärare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragetsinnehåll och funktion.Metod: Litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lärare, verksamma på tre olika skolor, ligger till grund för vår studie.Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig åt på skolorna. Enligt specialpedagogerna är deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet både på individ- grupp- ochorganisationsnivå. Det stämmer väl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lärarna är emellertidden viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna på individnivå. Vår slutsats är att specialpedagogen kan ses som en viktig kugge i hjulet för att förbättra hela skolans lärmiljö, utifrån visionen om att skapa ”en skola för alla”.Nyckelord: lärare, kompetens, specialpedagog, yrkesfunktion / Purpose: The purpose of our study is to examine how special education skills are used in primary school. We intend to examine the similarities and differences in the way teachers and special education teachers perceive the content and function of the special education assignment.Method: Literature review and interviews with three special education teachers and six teachers, working in three different schools, represents the basis for our study.Results: The interviews show that the perception of special education assignments differ in the schools. According to special educators their main mission is to have an overall responsibility for the special education support at the individual, group and organizational level. This fits well with the curriculum of the Special Education Teacher program at Malmö University (2008). According to the teachers, however, the primary role of the special educator is to be available to help students on an individual level. Our conclusion is that the special educator can be seen as an important player in the effort to improve the school learning environment, based on the vision of creating a school for all.Keywords: teachers, skills, special education, vocational functioning

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på fritidspedagogers yrkesroll. För att undersöka hur yrkesrollen upplevs har vi intervjuat några verksamma fritidspedagoger och lärare. Vi har även undersökt yrket ur ett historiskt perspektiv och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att yrkesrollen och fritidspedagogernas arbetsuppgifter upplevs som otydliga, framförallt under skoltid. Det saknas riktlinjer för vad fritidspedagogens roll är, vilket gör att fritidspedagogen ofta själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån våra intervjuer har vi också kommit fram till att fritidspedagoger innehar vissa specifika kompetenser, som ibland bör utnyttjas mer.

Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om förskolepedagogernas kompetens om barns matematiska utveckling har stor betydelse när det gäller att arbeta medvetet med matematik. Jag vill också undersöka hur pedagogerna kan förebygga matematiksvårigheter i förskolan och vilken roll specialpedagogen har. I mitt arbete har jag gjort både enkät undersökning bland pedagoger från tre förskolor och intervjuer med processledarna på dessa förskolor. Jag har även intervjuat matematikutvecklaren i kommunen.Resultatet av min undersökning visade på att pedagogerna var medvetna om vad matematik i förskolan är och att den egna kompetensen har betydelse för vilket arbetssätt och tillvägagångssätt man har i sitt arbete med matematiken. Det kom fram i undersökningen att en del pedagoger hade svårt med att synliggöra matematiken för barnen fast de var medvetna om vad matematik var och det var inte många pedagoger som gjorde barnen medvetna om att det man gjorde var matematik. / Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool