Syftet med det självständiga arbetet är att få fördjupade kunskaper i hur förskollärare resonerar om musikaktiviteter i förskolans verksamhet. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar har vi intervjuat åtta förskollärare om deras resonemang om musikaktiviteter i förskolan. I resultatet framkommer det att förskollärarna upplever glädje med musik och generellt upplever att de har kompetens till att utföra musikaktiviteter. Samtidigt visar resultatet att förskollärare i mindre utsträckning väljer att praktisera musikaktiviteter i verksamheten. En slutsats som dras är att förskollärarna skulle behöva mer kompetensutveckling i musik för att öka sin musikkunskap till att praktisera musikaktiviteter ytterligare. Det kan bidra till en vilja hos förskollärarna att praktisera musikaktiviteter mer i förskolans verksamhet.

No description available.

<p> </p><p>Forskning inom området efterlyser nya sätt att möta anställdas behov av kompetensutveckling på en mer föränderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn på utvecklingssamtal som de håller med anställda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att syftet med utvecklingssamtal i första hand är att få en effektivare verksamhet. Utvecklingssamtalet antas leda till det genom att medarbetarna får en chans att samtala med chefen i lugn och ro. Kompetensutveckling uppfattas som viktigt och något som skall diskuteras i utvecklingssamtalet men svårt att verkligen genomföra i det dagliga arbetet. Utvecklingssamtalet ses inte som rätt arena för att tillgodose individens behov av samtal kring sin egen karriärutveckling.</p> / <p> </p><p>Research in this area calls for new ways to meet employees' needs in competence development in a more changeable labour market. The report aims to examine manager's experiences with, and view on the performance appraisal dialogues held with employees. This is done to study the performance appraisal in connection to competence development of employees. Five managers with performance appraisal responsibilities have been interviewed. The study is done with a qualitative method by semi-structured interviews. The study shows that the main purpose with performance appraisals is to achieve a more efficient work place. It is assumed to lead to this by giving the employee a chance to talk to the manager under calm and private circumstances. The competence development is seen as important and as something that should be discussed in the performance appraisal, though difficult to accomplish in the daily work. The performance appraisal is not perceived as the right arena to meet the individuals need for dialogue regarding their own career developments.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap kring vilka för- respektive nackdelarna det finns med e-utbildning. En kvalitativ studieansats valdes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av sex medarbetare med varierande befattningar och tjänster inom en koncern. Resultatet visar att användarna upplever att det finns både fördelar och nackdelar med att använda e-utbildning som metod för kompetensutveckling. Den största fördelen är att kursdeltagarna ges möjlighet till att själva kunna styra, kontrollera och påverka den egna läroprocessen. Detta kan främja ett mer utvecklingsinriktat lärande. Samtliga respondenter upplever avsaknaden av det personliga mötet som en av de största nackdelarna med e-utbildning. E-utbildning kan då i vissa situationer ses som ett hinder för att ett lärande blir möjligt. Studien visar även att användarna av e-utbildning upplever undervisningsformen och innehållet som viktiga faktorer. När innehållet är av mer generellt fungerar e-utbildning bra, men när det är mer specifikt fungerar det mindre bra. Ett och samma innehåll kan ge helt olika resultat i slutänden beroende på hur undervisningen utförs.</p>

<p>Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa. Att kompetensen nyttjas och synliggörs är en mycket viktig faktor för om respondenterna väljer att stanna kvar på en arbetsplats eller inte. Däremot anser några respondenter att det inte alltid är önskvärt att all kompetens tas tillvara. Ibland kan det vara skönt med rutinarbete. Företag och organisationer anses behöva satsa mer på implementering av nya kunskaper i arbetet.</p>

<p>The profit a company makes is dependant of its employees which means that their competence is important for the company to perform well. The middle manager has a central position in the organization and is expected to take on different roles. This probably puts a lot of demands on the middle managers and their competence. We want to contribute with a comprehension of how learning, competence and needs for competence can look at a middle management level. Furthermore we also want to find out what kind of strategy for competence development the middle managers want the company to use so their competence development can be facilitated. We used a qualitative method and got our result from nine different interviews. All the interviews were made at middle management level. Our study has showed that the organizational culture is offering the middle managers great opportunities for informal learning. The company also offers possibilities for formal learning, but a lack of clear strategy when it comes to this seems to be in the way of the competence development for the middle managers. These wishes for strategies could be obliged with, for example mentorship or creating a manual for the managers. The competencies that are demanded by the middle managers’ positions are for example social competence, competence in communication, leadership competence and the ability to build networks. We have found that there is a need for further competence development within these aspects of competencies.</p> / <p>Ett företags goda resultat är avhängt dess anställda och deras kompetens är en viktig del för att företaget skall kunna prestera väl. Mellanchefen utgör en central roll i organisationen och förväntas i sin tjänst att fylla flera olika roller. Detta torde ställa stora krav på mellanchefer och deras kompetens. Syftet med vår studie är därför att undersöka hur mellanchefer ser på sin kompetens. Vi vill bidra med en förståelse för hur lärande, kompetens och kompetensbehov kan se ut på mellanchefsnivå. Dessutom vill vi med denna uppsats ta reda på vad respondenterna anser att företaget skall ha för strategi för att främja deras kompetensutveckling. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har fått fram vårt resultat med hjälp av nio intervjuer. Alla intervjuer har genomförts på mellanchefsnivå. Vi har genom vår studie kommit fram till att organisationskulturen som mellancheferna befinner sig i erbjuder dem stora möjligheter till informellt lärande. Företaget erbjuder också ett formellt lärande, men avsaknaden av tydlig strategi när det kommer till denna anser vi försvåra kompetensutvecklingen för mellancheferna. Önskemål om strategier för kompetensutveckling skulle kunna tillgodoses genom exempelvis mentorskap eller en chefshandbok. Den kompetens som krävs av mellancheferna är exempelvis social kompetens, retorisk kompetens, ledarskapskompetens och förmågan att bygga nätverk. Inom dessa områden har det visat sig att det finns ett behov av fortsatt utveckling.</p>

<p>Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem.</p><p>Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetens</p><p>kommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För att</p><p>kunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftade</p><p>också till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnas</p><p>kompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är</p><p>uppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling och</p><p>användarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med</p><p>förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Den visade på att postimplementeringen inte var ett prioriterat område i verksamheten. Resultatet av huvudstudien visade att det många gånger finns brister i hur användarnas kompetens nyttjas och utvecklas under postimplementeringen. Resultatet visar också brister kring ledningens medvetenhet om betydelsen för fortsatt utveckling av systemet. Utifrån resultatet tog vi fram</p><p>ett antal riktlinjer som kan vara till hjälp för små och medelstora tillverkande företag att nyttja och utveckla användarnas kompetens.</p>

<p>I Skolverkets (2009) förslag till förtydligande av läroplanen för förskolan lyfts naturvetenskap och teknik fram som ämnen som ska tydliggöras. Samtidigt visar forskning och utvärderingar att kunskap och intresse inom dessa ämnen sviktar hos svenska ungdomar. Med anledning därav genomfördes denna studie med syftet att undersöka vilken kompetens som finns på förskolan inom ämnena naturvetenskap och teknik samt hur den synliggörs på förskolan i dag. Ytterligare forskningsfrågor som ställdes i denna studie är vad pedagoger själva anser behöver förbättras genom kompetensutveckling och om de upplever att det är någon skillnad på intresset för ämnena hos flickor respektive hos pojkar i förskolan och i så fall på vilket sätt?Denna studie genomfördes med dels en enkätundersökning i en kommun i mellansverige och dels med hjälp av en observationsstudie genomförd på en förskola som profilerar sig mot ämnena naturvetenskap och teknik. Pedagogerna på observationsförskolan deltog även i enkätundersökningen.Viktiga resultat i denna studie visar att en stor andel av pedagogerna anser sig sakna tillräckliga kunskaper i dessa ämnen och att de anser att behovet av kompetensutveckling är stort. Vidare visar studien att flertalet pedagoger anser att det absolut viktigaste med ett naturvetenskapligt arbetssätt är att låta barnen själva få undersöka och experimentera samt att utgå från barnens tankar och funderingar i planeringen av ämnena. Vad gäller genusaspekten så har det framkommit i denna studie att pedagoger på förskolan inte observerar någon skillnad på intresset för ämnet hos flickor respektive pojkar på förskolenivå.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området.</p><p>Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning. Vi läste och tolkade sedan, med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som ansats, åtta utvalda texter ur en fortbildningskatalog.</p><p>Vårt resultat visade att fortbildningen är situerad, omöjlig att kategorisera, och kan ha många olika innebörder. Vidare tolkade vi att talet om fortbildning i vårt analysmaterial kom till uttryck främst i form av individuell utveckling, behovsmättnad och muntration.</p>

No description available.