No description available.

Syftet med studien har varit att analysera valda delar av SOU:er för att undersöka hur fritidshemmets kompletterande uppdrag i relation till skolan konstrueras över tid samt för att urskilja governmentality i styrningen av fritidshemmet. Analysmetoden som använts i studien är en diskursanalys inspirerad av Foucault. Resultatet visar att diskursen kring det kompletterande uppdraget har förändrats genom åren och att uppdraget har gått från att vara omsorg och erbjuda fritidssysselsättningar för barn och ungdomar efter skoltid, till att bli ett komplement till lärandet inom skolan, och ge eleverna en meningsfull fritid med en kombination av lustfullhet och lärande. Resultatet av studien visar att talet om fritidshemmets kompletterande uppdrag har förändrats över tid, att diskursen ständigt har omvandlats. Fritidsdiskursens gränser har vidgats och intagit en ny sorts hybriddiskurs som inbegriper både utbildning/lärande och omsorg/fritid.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare upplever det kompletterande uppdraget och om fritidslärare påverkas av uppgifterna i det kompletterande uppdraget. Att studera vad deras arbetsuppgifter är under tiden för den obligatoriska delen av skolan. Om de hinner med att förverkliga innehållet på fritidshemmet i enlighet med kapitel 4 i läroplanen förgrundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 22, (Skolverket 2022a) samt hur deras kompetens används. Våra frågeställningar är: - Hur upplever fritidslärare sitt kompletterande uppdrag? - Hur påverkar det kompletterande uppdraget fritidslärares uppdrag i fritidshemmet? För att ta reda på hur fritidslärare upplever sitt pedagogiska arbete har vi genomfört en kvantitativ enkätstudie som fritidslärare från tre olika kommuner i Västsverige har besvarat. Studien undersöker fritidslärares pedagogiska arbete, därför har vi använt en fenomenologisk ansats där fritidslärarnas upplevelser av fenomenet det kompletterande uppdraget är det centrala. Resultatet av vår studie indikerar på att de flesta fritidslärare är tillfreds med sitt pedagogiska arbete och sitt kompletterande uppdrag. Resultatet visade vidare att en majoritet av fritidslärarna upplever att de ofta används som vikarier för den obligatoriska skolan men att detta inte är något som påverkar deras pedagogiska arbete i fritidshemmet.

Samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag är två skilda uppdrag under en gemensam skoldag, där samarbetet är huvudfokus. Syftet med studien är att utveckla kunskap om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag ur ett grund- och fritidslärarperspektiv inom skolans organisatoriska verksamhet. För att kunna svara på syftet ställdes frågan: “Vilken förståelse har grund- och fritidslärare av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag”. Utifrån frågeställningen utformades en enkätundersökning med kvantitativ och kvalitativ metod i bearbetning och analys av svaren. Enkäten publicerades online. Därefter mejlades den till yrkesverksamma fritids- och grundskollärare i två kommuner i Mellansverige. Med hjälp av medlemsregister från den fackliga organisationen Lärarförbundet i respektive kommun blev det totala antalet informanter för studien 34. Utifrån policy enactment teorin och professionsteorin har informanternas förståelse synliggjorts gällande yrkesgruppernas relation och samband, samt deras yrkesprofession i relation till läroplansuppdragen i verksamheterna. Utifrån det kvantitativa resultatet synliggörs att informanterna anser att fritidslärare samverkar i högre grad mellan verksamheterna till skillnad från grundskollärarna. Ytterligare visar resultatet att yrkesgruppernas inblick i respektive verksamhet är mer jämbördig till skillnad från informanternas ställningstaganden om verksamheternas samverkan. I det kvalitativa resultatet lyfts vikten av att delta i varandras verksamheter då det skapar möjligheter för samverkan under den gemensamma skoldagen. Dessutom visas att informanterna uppfattar varandras verksamheter utifrån de olika praktiska och teoretiska arbetssätt de tillämpar. Slutligen lyfts ett eftersträvansvärt helhetsperspektiv som gynnar elevernas lärande och utveckling utifrån läroplansuppdragen. Slutsatsen visar att yrkesgrupperna inte alltid arbetar utifrån läroplanens mål om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag, däremot kan det innebära att de har förståelse för vikten av det.

Föreliggande studie syftar till att utifrån begreppen det kompletterande uppdraget och kvalitet i fritidshemmet undersöka hur respektive fritidslärare upplever detta i sin verksamhet. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien bygger på intervjuer med tre fritidslärare med fokus på deras upplevelser av det kompletterande uppdraget, vilka möjligheter och hinder de upplever att uppdraget har samt inverkan på fritidshemmets kvalitet. Det kompletterande uppdraget står skrivet i skollagen (SFS 2010:800) och styrdokumenten (Skolverket 2014) för skolan, men hur detta arbete ser ut variera mellan olika skolor. Enligt styrdokumenten (Skolverket 2014) är kärnan i det kompletterande uppdraget att fritidshemmet ska komplettera skolan genom ett grupporienterat, laborativt och praktiskt lärande. Men enligt tidigare forskning är det ofta som fritidslärare kompletterar genom att arbeta som resurs i klassrummet.   Resultatet av studien visar att fritidslärarna upplever att det finns många möjligheter med det kompletterande uppdraget, men att det finns hinder gällande förutsättningarna för arbetet med uppdraget på ett önskvärt sätt. De hinder som har tagits upp är tidsbrist och elevgruppers storlek i förhållande till personalgruppens storlek. Det är även hinder om möjligheten till inflytande i samverkan med skolan. Resultatet visade också på en upplevd lägre status hos fritidslärarna och en upplevd okunskap från rektorer och lärare i den obligatoriska skolan om fritidshemmets uppdrag och funktion. Detta är i sin tur faktorer som inverkar på fritidshemmets kvalitet.

Fritidshemmets kompletterande uppdrag tas upp i både läroplanen och i skollagen. Vad uppdraget innebär och hur fritidshemmet ska komplettera skolan råder det däremot delade meningar om. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur fritidslärare och rektorer tolkar det kompletterande uppdraget och vad de upplever att det finns för hinder och möjligheter i arbetet. Det här arbetet bygger på en kvalitativ undersökning där empirin utgörs av sammanlagt åtta intervjuer varav fyra genomfördes med fritidslärare och fyra med rektorer. Datamaterialet analyserades med hjälp av Perselli och Hörnells (2019) modell om professionella identiteter, begreppet autonomi taget ur professionsteori samt kvalitetsbegreppet. Våra resultat visar att det finns flera olika tolkningar kring det kompletterande uppdraget bland fritidslärare och rektorer. Resultaten visade också att möjligheterna och hindren som de upplevde fanns i arbetet med uppdraget var associerade med förhållningsätt, synsätt och organisatoriska faktorer. Dessa tillsammans med de olika tolkningarna av uppdraget kan påverka fritidshemsverksamhetens utformning och fritidslärarens roll samt kvaliteten i verksamheten.