The aim of this study is to analyze how students notice and understand confessional and non-confessional teaching, and how they perceive Lived Religion in the classroom. This study uses a Qualitative research method by gathering data through interviews with informants and later analyzing the material by using Englund’s theory Offer of Meaning and McGuire’s concept Lived Religion. The result discloses a non-confessionalism Offer of Meaning, where the teacher has a secular view of religion and conveys that in the classroom. Whereas the students are generally open to the use of more confessional teaching, although the students will not be pressured or forced to do anything with religion.The study also reveals that the students require more Lived Religion in the classroom to observe different views of religion.

Syftet med detta examensarbete är att skapa större förståelse för de didaktiska metoder lärare använder för att forma en i deras mening icke-konfessionell, neutral och objektiv religionsundervisning. Materialet har varit skriftliga intervjuer med nio lärare, dessa intervjuer har undersökts utifrån tidigare forskning och teorier. De valda teorierna och tidigare studier har jag ansett behandla viktiga frågor såsom medborgarbildning då det är en del av skolans värdegrund och fungerar som en utgångspunkt i frågan om en objektiv och neutral undervisning.  Syftet med intervjufrågorna är att få reda på hur lärare tolkar och värderar styrdokumentens innehåll, samt hur det implementeras genom deras ämnesdidaktiska och pedagogiska förmåga. Att utgå från vissa lärares reflektioner kring en objektiv och neutral undervisning ger givetvis inte en helhetsbild av hur alla lärare arbetar, men det kan ge oss en uppfattning av hur den beprövade erfarenheten kan se ut. Som teoretisk utgångspunkt har jag funnit Johan Sandahls (2019) avhandling som intressant och relevant. I sin avhandling använder Sandahl Biestas tre dimensioner (subjektifikation, kvalifikation, socialisation), dessa tre dimensionerna kan beskrivas genom att säga att subjektifikation innebär de bestämda mål och förmågor som elever skall uppnå, socialisation innebär det ämnet bidrar med för att utveckla demokratiska värderingar och sist kvalifikation som innebär de förmågor och kunskaper som elever erövrar från undervisningen.  Resultatet visar att lärares tolkningar av icke-konfessionellt förhållningssätt skiljer sig mycket åt. Genom den här undersökningen kunde jag konstatera att lärare förknippade ateism med ett objektivt lärande,  även Kittelmann Flensner skriver i sin artikel att det har funnits tydliga spår av ateismen i den svenska religionsundervisningen. Detta är enligt Kittelmann Flensner problematiskt eftersom ateismen inte är ett neutralt perspektiv på religionskunskap. En lärare beskriver icke-konfessionellt förhållningssätt genom att säga att det är ett ateistiskt perspektiv, medan en annan beskriver det som ett utifrån-inifrån perspektiv på kristendom, detta har diskuterats i den här undersökningen och resultatet visade att det bör finnas en gemensam beskrivning av hur en icke-konfessionell undervisning skall formas. Beskrivningen i läroplanen om kristen tradition samtidigt som undervisningen skall vara opartiskt skapar stor skillnader på lärares tolkningssätt av läroplanen. För att utbildningen skall skapa ömsesidig respekt och förståelse bland och inom religioner och livsåskådningar krävs det att styrdokument styrs av ett mångkulturellt/globalt förhållningssätt (Aldrin, 2012 s.150) detta beskriver även Bates (2005) som en grund för att rädda samhället från de globala marknadernas negativa inflytande (Bates, 2005 s.98). För att ingen undervisning är möjlig utan pedagogik har denna undersökning diskuterat fler pedagogiska arbetssätt som kan vara mer eller mindre effektiva för en icke-konfessionell undervisning. Syftet med min undersökning är att den ska bidra med att skapa nya sätt för lärare att kunna värdera information kring objektiv, neutral och icke-konfessionell religionsundervisning, utveckla lärares didaktiska kunskaper, samtt arbeta förebyggande för en icke-konfessionell undervisning.

This study deals with religious independent schools and its impact on society. The purpose of this essay has been to examine what various teachers from both religious independent schools and public schools have for perception of religious independent schools. The questions highlighted in the study is the teachers´ general view to religious independent schools, teachers´ perception of the Education Act " a denominational education, but a non- denominational teaching", and what teachers believe to be segregated or inclusive. The study has consisted of five qualitative interviews with different teachers, where three of them work at religious independent schools, while the other two teachers work in public schools. The study shows that there are prominent differences of approach to religious independent schools. Teachers who work at religious independent schools avert criticism of religious independent schools and argue that teaching in religious independent schools do not differ appreciably from the public schools. Instead can religious independent schools serve as a good alternative to the public school. While teachers from public schools sharply criticizes the religious independent schools and argue that these are not for everyone, but only for a specific group which can result segregation of society.

Syftet med denna undersökning är att jämföra Svensk Läraretidnings tankar och idéer om kristendomens roll i folkskolan under 1880-talet samt 1910-talet. Till syftet formulerades följande frågeställningar; • Framträder konkurrerande nyanser och uppfattningar av kristendomen under de olika tidsperioderna? • Vilka argument anfördes för kristendomens roll i undervisningen? Hur ville man att den skulle utformas under de olika perioderna? Vilka likheter och skillnader framträder? • Hur förhöll sig 1919 års utbildningsplan till debatterna i Svensk Läraretidning? Undersökningen behandlar Svensk Läraretidning från åren 1882-1889 samt 1910-1919. Materialet har granskats enligt en kvalitativ textanalys. Denna undersökning synliggör, med hjälp av den kritik som riktas mot sekulariseringsteorin, olika konfessionaliteter av kristendomen och hur dessa stred om tolkningsföreträde för att få representera den nationella synen på kristendom. I resultatdelen presenteras svaret på de olika frågeställningarna och dessa diskuteras sedan i den efterföljande diskussionsdelen. Studien synliggör olika konkurrerande uppfattningar om hur kristendomsundervisningen i folkskolan borde organiseras. Vissa menade att den skulle var konfessionell, medan andra hävdade att den borde ha en icke-konfessionell och objektiv prägel. Detta debatterades i förhållande till religionsfrihet, åskådlighet samt det ökade kravet på medborgerlig/nationell fostran. Det framkommer tydligt, trots den massiva kritiken mot kristendomsundervisningen som bland annat anklagades att vara för abstrakt och själsdödande, att folkskollärarna ansåg att det var ett viktigt identitetsskapande ämne. Därför strävade de efter att omforma det i förhållande till det nya samhällets spelregler.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på konfessionalitet i utbildningen i svensk kommunal grundskola samt hur de tolkar det som står i skollagen med en icke-konfessionell skola. Med utgångspunkt i skolans styrdokument och forskning om icke-konfessionalitet, har vi utformat frågeformulär som aktiva lärare på grundskolan svarat på för att få fram empirin. Utifrån de 53 lärarnas svar har vi arbetat induktivt för att få fram kategorierna för analysen som sedan resultatet har bearbetats efter. Resultatet visar på lärares bristande kunskaper om vad icke-konfessionalitet innebär i den svenska kommunala grundskolan. Studien visar även på hur lärarnas arbetssätt skiljer sig åt både på monokulturella och mångkulturella skolor. Slutligen undersöker studien hur lärarnas fenomenologiska uppfattningar och det interkulturella pedagogiska perspektivet speglar sig i hur lärarna arbetar i verksamheten.

This essay searches to examine religious education (RE) in Swedish primary school through a comparison to the teaching of the same subject in Germany. The perspective used is the one of the teacher, and the methods and content of religious teaching have been investigated by interviews and a minor study of the curricula of RE in both nations. The three central concepts of teaching RE, defined by Michael Grimmit, operate as a mould for the findings to be organized after. The purpose is not to investigate the knowledge of religions among pupils, but to compare two different methods of RE, both being used in two secularized North European nations, and how they are practically performed by six teachers. The respondents’ experiences of their mission will be the focal point of the study, but didactics methods of RE have also been an important part of  the literary synthesis as well as of the interviews. A survey of which cathegories of methods were described in the interview will be presented in a chart. The synthesis of the respondents’ reflections suggests that the experience of the professional mission varies between the teachers teaching confessionally and those teaching unconfessionally. The first include in their charge to breed their pupils into the culture and heritage of their religion, and guide them into living within it. The second stress their target as objective founders of knowledge, responsible to offer varying views of the world and society. The collective opinion among the respondents was however that to be able to interact well in a society of multiple religions, the pupils need to reach substantial knowledge of the religions of the world, including other outlooks on life, and develop understanding and tolerance for their neighbours.

The aim of this paper was to investigate how the subject of religious studies was portrayed by teachers when it comes to selection and implementation of the subject in Christian confessional schools. Also how the schools and teachers depicted how religion permeated their daily activities. Another aspect which was investigated was how ethics within the religious subject was portrayed and how the work regarding the schools ethic values was executed. The questions raised were the following; what does a teacher at a Christian school incorporate into his/her teachings of the subject, and how does the teacher incorporate other religions into the subject? How do the teachers present Christianity during the religious studies classes and other activities? How does the confessional school work with values and ethics? The teachers who were interviewed were, Henrik, Oskar and Bertil. Henrik feels the need for a Christian school to exist because it provides a sanctuary for children with a certain faith and allows them to study and be part of a school which is permeated by Christian values. Oskar says that the reason they established the school in the first place was because of the atmosphere at the time. Christian confessional schools had just been permitted and there were strong protests throughout society that Christian studies had been removed from the curriculum in 1969. Bertil believes that a Christian school was needed to meet the specific demands at the time. When it comes to results, all of the above mentioned teachers say that they mainly work with the five world religions and alternative religions. Within Christianity and ethics/morals the three teachers focus on practically the same aspects and work in similar ways. The schools resemble each other when it comes to working with values, especially regarding the topics of bullying, equal rights and their methods of working. The only teacher who differed from the others was Oskar. This was because he taught Christianity to a much greater extent that the other two. The presence of Christianity in the schools was made apparent through morning assemblies which reminded of each other regarding content and length. The schools also each had an extra lesson of Christian studies. In addition to this, Broskolan also had a school service once a week.

Abstrakt Denna uppsats fokuserar främst på formuleringen i skolans läroplan att skolans etik ska förvaltas av kristna traditioner och västerländsk humanism samt att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Utifrån att jag har granskat och tolkat medias pressbild, de framlagda motionerna och olika vetenskapliga arbeten i ämnet så ställde jag mig följande frågor; vilken mediabild som kommer till uttryck och vilken kritik formuleringen får i motioner samt hur olika forskare tolkar formuleringen. Avslutningsvis så ställde jag frågan varför formuleringen av de kristna traditionerna och den västerländska humanismen anses komma i konflikt med formuleringen av att skolans undervisning ska vara icke-konfessionell. Som metod använde jag mig av den kritiska diskursmetoden där språket i läroplanen har granskats och tolkats samt vilka strukturer eller mönster som återfinns i texten för att göra en rättvis analys. Resultaten av undersökningen visade på att formuleringen är problematisk och till viss del motsägelsefull eftersom Sverige dels är ett sekulariserat land som i hög grad består av en stor mångkulturellt. Men som även förespråkar religionsfrihet i grundlagen och att undervisningen ska vara icke-konfessionell, därmed går det att fastställa att formuleringen har öppnat upp dörren för misstolkningar som vidare kan leda till att arbetet i skolan kan komma att påverkas. / <p>Peder Thalén är kursens examinator och den som attesterar betyget medan Jari Ristiniemi var uppsatsens examinator.</p>

<p>Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.</p><p>Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.</p><p>Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt.</p><p>Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?</p><p>Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare.</p>

Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel. Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad. Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt. Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system? Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare.