Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan.

The aim of this paper is to study how school yoga in Östermalmsskolan is expressed in the texts consist of a notification to the Schools Inspectorate, an opinion to the Schools Inspectorate and a statement of the Schools Inspectorate. The method used for the investigation is a critical discourse analysis which study social and political processes in the society as created through language. The perspective of the critical discourse analysis is a social construction that considers that language is a social production created in a discursive way. It produces and reflects social process in the language. By using theories of different concepts such as yoga, religion, spirituality, non-denominational and freedom of religion, my aim is to investigate how yoga is expressed in the school inspectorate text. With this method I’m aiming to analyze the discourse of the investigation of document from 2012, of complaint against Östermalmsskolan teaching yoga. The conclusion of the study is that in the document to the Schools Inspectorate there are two different religion definitions, which are substantial and functional definition of religion. In the motivations of accepting yoga teaching in school, the school inspectorate is not incorporating the word, spiritual. Instead they use words as, self-awareness and increased ability to concentrate. I found it hard for the school inspectorate, to identify yoga as non-denominational. There’s a complexity in the school inspectorate document, because there’s indicates of trying to secularize yoga. In the document the problem of guaranty students and parents, a non- denominational yoga teaching, is exposed because the school principal have a responsibility that the performance of yoga teaching will not conflict with the Education Act provisions on denominational elements. The mantra “aum”, that students are exposed to during yoga, is considered without a non- denominational element even though it’s a central element in Hinduism and Buddhism, where it’s used to profess and invoke gods and spirits. In doing so, yoga teaching violates against the Education Act provision of non-denominational education.

In this study emphasis was on pupils’ expectations regarding beliefs and conceptions of life among teachers within the school subject of religion. Additionally this study also concentrated on the consequences of teachers’ beliefs on their legitimacy and teaching. The study’s method was qualitative including semi-structured interviews in two separate schools. These interviews consisted of six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were all aged 18 and selected mainly through a convenience sample. In this study the applied theory derived from four theoretical concepts legitimacy, discourse, stigma and secularization. These theoretical concepts were linked to create a theoretical model. This model was applied in analyzing the material from the interviews. The results showed that the majority of the pupils had expectations on teachers in the subject religion, regarding their beliefs. This meant that if a teacher had a religious belief this was regarded as a deviation from the norms that surrounded the pupils. Pupils were of the opinion that the teacher should keep his beliefs private in his class. The majority of pupils expected the teacher in the subject religion to be objective and neutral. If the teacher should fail to comply with the pupils’ expectations, it would have a negative effect concerning his legitimacy.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om undervisningen i religionskunskap är neutral eller inte. I arbetet ingår intervjuer med tre verksamma lärare om hur de arbetar med religionsundervisningen i sina klasser på mellanstadiet. I arbetet framkom det att lärarna försöker jämställa världsreligionerna mer än vad som står i läroplanen. Det framkom även att det är upp till lärarens personliga preferenser om religiösa högtider ska uppmärksammas eller inte. Vidare framkom det att undervisningen kan påverkas av klassens sammansättning när det gäller mångfald av religioner och trossamfund.

The purpose of this thesis is to investigate how four teachers in Religious Education (RE) in up-per secondary school in Sweden interpret, experience and practice non-confessional teaching in RE. Four teachers were interviewed and the data was categorized through idea analysis. Karin Kittelmann Flensners (2015) thesis about a hegemonic secularistic discourse was used as theory in the analysis of the results. The ontological perspective in this thesis is social constructivist. In the context of this study, this means that RE teaching is formed both by the teachers and their students.The results show that there are signs of a secularistic discourse within the non-confessional RE classrooms. Examples of this is that non-religious students talk about religion and religious peo-ple in condescending ways and there are indications that non-religious world views are perceived as more neutral than religious world views.The concept of non-confessional teaching is primarily being related to the concept of neutrality. Even though the participants are sceptic towards whether it is possible to be neutral, three of them strive for neutrality in their teaching. The fourth participant chooses to teach non-confes-sionally through a variety of biased positions, which need to be explained for the students. The fact that the participants are sceptic towards the possibility of being neutral challenges the hege-monic secularistic discourse.The participants suggest several ways for practicing non-confessional RE teaching. The common denominator for all of them is to give the students different perspectives of religions, world views and ethical methods.

Denna kunskapsöversikt behandlar neutralitet i religionsundervisningen i Sverige idag. Syftet med arbetet är att undersöka vad forskningen säger om lärares neutralitet i den icke-konfessionella religionsundervisningen idag, samt hur den svenska samhällsdiskursen kring religion och sekularitet påverkar religionsklassrummet. Då det inte finns någon tydlig definition av vad ickekonfessionell religionsundervisning innebär för lärare i praktiken, exempelvis vad gäller religiös positionering, är detta viktiga frågor att fundera över och studera. Som metod för denna kunskapsöversikt jag gjort sökningar via databaser som SwePub, ERIC och Libsearch. Många av de källor jag hittat där har också fört mig vidare till ytterligare relevant forskning. Forskningen som presenteras och analyseras diskuterar begrepp som neutralitet och opartiskhet och olika tolkningar av hur icke-konfessionell undervisning bör se ut i praktiken. Även forskning om den svenska självbilden, attityder till religion och det kristna arvet behandlas för att kunna besvara frågeställningen. Resultatet för denna kunskapsöversikt visar att normer och diskurser som finns i samhället återspeglas och reproduceras i religionskunskapsklassrummen. Dels genom skolans styrning, att styrdokumenten är politiska dokument färgade av sin tid. Dels genom att lärare och elever också har med sig värden och attityder in i klassrummet, vilka speglas i hur det talas om religion och religiositet i undervisningen. I slutsatsen konstateras att ett öppet klassrum präglat av transparens vad gäller lärarens livsåskådning är önskvärt, så länge detta inte influerar elevernas livsåskådning. Ett öppet klassrum är att föredra både ur didaktisk synvinkel, då det skapar goda relationer och ökar motivationen, och ur ett neutralitetsperspektiv då subjektiva värderingar inte riskerar att tolkas som fakta. Det konstateras även att det inte är någon lätt uppgift att hitta balans mellan privat och professionellt. Det kräver mycket erfarenhet och självreflektion, och är något lärarstudenter behöver mycket stöd i att utveckla under sin utbildning.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fyra F-3 lärare realiserar kursplanens centrala innehåll i religionskunskapsundervisning och vilka svårigheter och möjligheter lärare upplever med att undervisa i ämnet. Med hjälp av en kvalitativ metod har lärare intervjuats och ett resultat presenterats. I resultatet framkommer det att religionskunskapsundervisning ökar elevernas förståelse för varandra. Dock kan svårigheter uppstå i extremfall gällande föräldrar och vårdnadshavares åsikt om huruvida religion ska undervisas eller inte. Trots att lärare upplever svårigheter med att undervisa i religion, går det ofta att vända dessa till något positivt, vilket anges i vår slutsats.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar i ämnet svenska med elever som har diagnosen dyslexi. Den teorin som arbetet grundar sig på är The Simple View of Reading, The Simple View of Writing och specialpedagogiska perspektiv vilka förklarar svårigheterna med diagnosen dyslexi samt vad eleverna behöver hjälp med. Genom att använda en kvalitativ forskningsansats och då i form av intervjuer, semistrukturerade intervjuer, har en djupare förståelse för undervisningsmetoder, anpassningar och former av särskilt stöd och hur de används i praktiken erhållits. De personer som har intervjuats är svensklärare, speciallärare och specialpedagoger och samtliga av de 12 respondenterna är verksamma inom årskurserna 6-9. Resultatet av studien visade att elever med dyslexi måste få hjälp i tid för att inte en större problematik ska uppstå och att de inte hamnar mer efter. Intervjuerna visade också en skillnad i hur insatta olika lärare är i diagnosen dyslexi och digitala verktyg som hjälpmedel, även en skillnad mellan svensklärare och speciallärare och specialpedagoger tydliggjordes. De sistnämnda ansåg sig mer kompetenta inom ämnet. Vidare används digitala verktyg i undervisningen, detta trots att kunskapen om digitala verktyg också den varierade bland de intervjuade pedagogerna. Slutligen kan nämnas att tidsbrist var en faktor som påverkade undervisningen, en elev med dyslexi behöver mer tid för att exempelvis färdigställa en uppgift eller då eleven har prov kan det delas upp i flera delar som görs vid olika tillfällen.    Nyckelord: anpassningar, digitala verktyg, dyslexi, kvalitativ forskningsansats och samarbete

In this knowledge overview the aim is to discover possible ways for teachers in the REfield to uphold an objective and neutral position in teaching RE in Sweden. We wouldlike to point out that this article does not conduct our own research, but we have compiledand analysed other researchers' work. With this in mind a broad perspective is presentedto give a wide overview of the matter at hands. It will depart from ten different academicarticles and a few chapters of books of relevance for this knowledge overview. We willlook at the current syllabus of RE in the Swedish high school as well as the value ground.These may come across as ambiguous, and we will point out critical points made in them.We also look at Sweden's Lutheran history, which we found is key to understanding thepresent steering documents. We present concrete didactic perspectives to the matter andhow these could be interpreted in the classroom, this from both national and internationalperspectives. Finally, a discussion is presented regarding the possibilities that exist withinthe concept of objectivity that concludes whether this is achievable or not. In this we havefound that there is not one clear answer, rather multiple perspectives that can be viewedand considered in teaching. To conclude we find that this subject can be further developedand researched to be able to present a larger and more extensive result and discussionconcerning this rather abstract and complex concept that is objectivity in education.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att med hjälp av vetenskapliga källor besvara våra frågeställningar: Vilka utmaningar har läraren i sin religionskunskapsundervisning med hänvisning till elevernas religiösa och icke-religiösa erfarenheter? Hur inkluderas eleverna i religionskunskapsundervisningen utifrån deras religiösa och icke-religiösa erfarenheter? Vi vill med denna kunskapsöversikt nå ut till lärarstudenter samt verksamma lärare som möts av utmaningar inom religionskunskapsundervisningen. Kunskapsöversikten kommer även med hjälp av det vetenskapliga stödet presentera olika strategier, dessa strategier kan användas för att lösa utmaningar som kan uppstå inom religionskunskapsundervisningen.Källorna som används har vi funnit i olika databaser. Rekommendation för sökprocessen samt granskning har kommit ifrån Malmö Universitets bibliotek. Kunskapsöversiktens resultat tyder på att det finns en rad olika utmaningar inom religionskunskapsundervisningen som både lärare och elev upplever. Utifrån vårt resultat klargörs en röd tråd där läraren agerar icke- konfessionellt inom religionskunskapsundervisningen. Detta lyfter forskningen fram. Slutsatsen av vår kunskapsöversikt är att det finns utmaningar som lärare upplever inom religionskunskapsundervisningen, dock finns det olika beprövade strategier som forskarna lyfter fram för att motverka eller revidera utmaningarna. Kunskapsöversikten behandlar även hur en lärare behöver agera för att öka inkluderingen i klassrummet. Det nämns även att elever ska ha samma förutsättningar i den svenska läroplanen.