<p>By conducting qualitative interviews five pedagogues and eight children in the ages three to five have answered questions regarding environmental work in preschool.</p><p>The purpose of this report was to examine how environmental work is pursued at two preschools and what children at these preschools think about environmental work. Recycling of garbage and small cultivation projects together with the children is what the pedagogues consider being the most common environmental work at their particular preschools. In the professional role of the pedagogue if can be clearly seen what special interests he or she has.</p><p>Most of the children associate the forest with some kind of snack and animals. Half of the interviewed children also think about animals when they visit the forest. Half of the interviewed children also have an understanding of where peels from fruits should be tossed, but no one knows the meaning of the word environment. The children mainly think about actual occurrences, which is only natural in their development.</p><p>Keywords: preschool, environmental work, pedagogues, actual occurrences</p>

By conducting qualitative interviews five pedagogues and eight children in the ages three to five have answered questions regarding environmental work in preschool. The purpose of this report was to examine how environmental work is pursued at two preschools and what children at these preschools think about environmental work. Recycling of garbage and small cultivation projects together with the children is what the pedagogues consider being the most common environmental work at their particular preschools. In the professional role of the pedagogue if can be clearly seen what special interests he or she has. Most of the children associate the forest with some kind of snack and animals. Half of the interviewed children also think about animals when they visit the forest. Half of the interviewed children also have an understanding of where peels from fruits should be tossed, but no one knows the meaning of the word environment. The children mainly think about actual occurrences, which is only natural in their development. Keywords: preschool, environmental work, pedagogues, actual occurrences

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetet i förskolan och skolans tidigare år ser ut för att göra barn med ADD mer delaktiga i verksamhetens olika aktiviteter.Den metod som valdes var att genomföra en kvalitativ studie för att på så sätt få ökad kunskap om förskole- och annans personals bild av hur arbetet och mötet med dessa barn kan se ut.I studien har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts och varade 20-30 minuter och spelades in med hjälp av diktafon.Resultatet från intervjuerna har visat att det finns en rad olika arbetssätt för underlätta barn med ADD och deras vardag. Det har till exempel visat sig att det går att använda sig av ”picto-bilder” för att beskriva för barnen vad som kommer ske under dagens lopp.Flickor med ADHD (ADD) är mer tystlåtna och mindre utåtagerande än pojkar med samma diagnos. Deltagarna ansåg att det är viktigt att lyfta fram barnens bra egenskaper eftersom det får positiva effekter för barnens personliga utveckling. Det har även blivit tydligt att barn med ADD oftast först uppmärksammas i högstadiet eller vuxen ålder. I studien har det även blivit uppenbart att det i dag finns ett stort motstånd mot att sätta en alltför tidig diagnos på barn eftersom detta kan få negativa följder för dem.

<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to find out how pupils give expression of a water cycle model and if the model causes any misunderstanding. Two problems constitute the starting point for this investigation. The first question is: how do the pupils explain the water cycle with the help of the jar model (can of glass). The other question is: can the children see any similarities between the can of glass and our earth. Qualitative semi structured interviews with seven pupils in the ages of 8-9 have been used to show the pupils’ own thoughts and how they express them. As an application a model of a can of glass was used during the interviews. The result of the investigation shows that every pupil could explain the water cycle in some way, most of the pupils rather minutely and in great detail. This even shows that most of the pupils could see similarities between the model and our earth but that the model displays some misunderstandings. The conclusion of this investigation is that the model is a good instrument for the learning processes, but it is important to be sensitive and listen to the pupils’ thoughts in order to be aware of possible misunderstandings.</p><p>Keywords: Children’s thinking, learning theories, concrete models, water cycle</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar en modell av vattnets kretslopp och om den ger upphov till eventuella missförstånd. Undersökningen har utgått från två frågeställningar. Den första handlar om hur elever förklarar vattnets kretslopp med hjälp av en glasburksmodell. Den andra undersöker om de kan se någon likhet mellan glasburken och vår egen jord. För att synliggöra elevernas egna tankar och formuleringar användes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sju elever i åldrarna 8 – 9 år. Glasburksmodellen användes som hjälpmedel under intervjun. Resultatet av undersökningen visar att alla barnen kunde förklara vattnets kretslopp på något sätt, de flesta barn mer noggrant och utförligt med hjälp av modellen. Det visade sig också att de flesta elever kunde se likheter mellan modellen och vår egen jord. Modellen gav emellertid också upphov till några få missförstånd. Slutsatsen av detta arbete är att den konkreta modellen är ett bra verktyg för lärandeprocessen, men att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas tankar så att eventuella missförstånd uppmärksammas.</p><p>Nyckelord: Elevers tankar, inlärningsteorier, konkreta modeller, vattnets kretslopp</p>

Syftet med den här studien är att förmedla hur fördelningen av representationsformer förekommer inom utvalda läroböcker i årskurserna 1–3. Studien har även som syfte att analysera hur den konkreta representationsformen framkom i läroböckerna. Forskningsfältet anser att läroböckerna behöver förankras till något som har koppling till elevernas vardag. Genom att arbeta med olika representationsformer får elever verktyg för att kunna tolka, lösa och förstå olika matematiska områden. Studiens frågeställningar besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys där totalt tolv läroböcker, fördelade i fyra olika serier, sammanställdes. Resultatet visade att den abstrakta representationsformen var den mest förekommande, sett både över respektive serie som årskurs. De övriga representationsformerna visade sig få allt mindre fördelning sett över respektive serie som årskurs. Den konkreta representationsformen förekom allra minst i läroboken. Studien visade att denna representationsform oftast förekom inom kunskapsområdena geometri och taluppfattning. Här var det vanligast att begrepps-, metod- och resonemangsförmågan tränades med hjälp av pedagogiska material. Studien visade att läroböckerna i analysen hade en ojämn fördelning när det kommer till fördelningen av representationsformer

<p>Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lärare kan påverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrån tre huvudfrågor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lärare och elev och lärarens entusiasm för det egna ämnet. Eftersom motivation är ett mycket komplext begrepp är inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nå förslag på konkreta strategier som lärare kan och bör använda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation.</p><p> </p><p>Av studien framgår en skillnad mellan artiklarna vad gäller främst inre och yttre motivation, där inre motivation bör eftersträvas, eftersom den innebär att elever lär sig för utveckla sig själva och sina kunskaper. Ur resultaten framgår att lärare bör sträva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers självständighet, bl.a. genom att lyssna på eleverna och visa dem respekt. Belöningar bör undvikas, men viss forskning hävdar att belöningar som t.ex. beröm och positiv feedback ökar elevers inre motivation. Exempel på andra konkreta förslag som ökar elevers inre motivation är att skapa en nära kontakt till eleven: när elever känner att deras lärare bryr sig om dem ökar deras inre motivation. Även lärares entusiasm för det egna ämnet har visat sig vara en av de starkast bidragande faktorerna för att, åtminstone tillfälligt, öka elevers inre motivation.</p>

Abstract The purpose of this study is to find out how pupils give expression of a water cycle model and if the model causes any misunderstanding. Two problems constitute the starting point for this investigation. The first question is: how do the pupils explain the water cycle with the help of the jar model (can of glass). The other question is: can the children see any similarities between the can of glass and our earth. Qualitative semi structured interviews with seven pupils in the ages of 8-9 have been used to show the pupils’ own thoughts and how they express them. As an application a model of a can of glass was used during the interviews. The result of the investigation shows that every pupil could explain the water cycle in some way, most of the pupils rather minutely and in great detail. This even shows that most of the pupils could see similarities between the model and our earth but that the model displays some misunderstandings. The conclusion of this investigation is that the model is a good instrument for the learning processes, but it is important to be sensitive and listen to the pupils’ thoughts in order to be aware of possible misunderstandings. Keywords: Children’s thinking, learning theories, concrete models, water cycle / Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar en modell av vattnets kretslopp och om den ger upphov till eventuella missförstånd. Undersökningen har utgått från två frågeställningar. Den första handlar om hur elever förklarar vattnets kretslopp med hjälp av en glasburksmodell. Den andra undersöker om de kan se någon likhet mellan glasburken och vår egen jord. För att synliggöra elevernas egna tankar och formuleringar användes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sju elever i åldrarna 8 – 9 år. Glasburksmodellen användes som hjälpmedel under intervjun. Resultatet av undersökningen visar att alla barnen kunde förklara vattnets kretslopp på något sätt, de flesta barn mer noggrant och utförligt med hjälp av modellen. Det visade sig också att de flesta elever kunde se likheter mellan modellen och vår egen jord. Modellen gav emellertid också upphov till några få missförstånd. Slutsatsen av detta arbete är att den konkreta modellen är ett bra verktyg för lärandeprocessen, men att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas tankar så att eventuella missförstånd uppmärksammas. Nyckelord: Elevers tankar, inlärningsteorier, konkreta modeller, vattnets kretslopp

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lärare kan påverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrån tre huvudfrågor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lärare och elev och lärarens entusiasm för det egna ämnet. Eftersom motivation är ett mycket komplext begrepp är inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nå förslag på konkreta strategier som lärare kan och bör använda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation.   Av studien framgår en skillnad mellan artiklarna vad gäller främst inre och yttre motivation, där inre motivation bör eftersträvas, eftersom den innebär att elever lär sig för utveckla sig själva och sina kunskaper. Ur resultaten framgår att lärare bör sträva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers självständighet, bl.a. genom att lyssna på eleverna och visa dem respekt. Belöningar bör undvikas, men viss forskning hävdar att belöningar som t.ex. beröm och positiv feedback ökar elevers inre motivation. Exempel på andra konkreta förslag som ökar elevers inre motivation är att skapa en nära kontakt till eleven: när elever känner att deras lärare bryr sig om dem ökar deras inre motivation. Även lärares entusiasm för det egna ämnet har visat sig vara en av de starkast bidragande faktorerna för att, åtminstone tillfälligt, öka elevers inre motivation.

Ansvarsfördelningen vid den abstrakta feltypen konkreta fel, har sedan länge skett med utgångspunkt i köparens undersökningsplikt. Praxis har dock i och med NJA 2007 s 86 gått ifrån denna huvudregel, när HD valde att ålägga säljaren en upplysningsplikt, i strid med de uttalanden som gjordes i förarbetena vid 1990 års lagändring av jordabalken. Rättsfallet har mot bakgrund av detta, blivit starkt kritiserat från flera håll. Vi har i vårt arbete valt att pröva de systematiska argument som HD lägger fram i sina domskäl, för att se huruvida den upplysningsplikt som HD införde i nyss nämnda avgörande, skulle gå att tillämpa på andra feltyper än de som var föremål för prövning i målet. Således har vi i vår uppsats även prövat prejudikatets räckvidd, och huruvida den kritik som riktats mot avgörandet, kan anses vara korrekt. Den systematiska prövning som vi har genomfört, har grundat sig i att försöka utreda tillämpligheten av säljarens upplysningsplikt på dels rådighetsfel enligt 4 kap 18 § JB, och dels på fel enligt 11 kap 64 § PBL. Vi har därefter fört ett resonemang avseende lämpligheten av att ålägga säljaren en upplysningsplikt för nyss nämnda feltyper. Vi har funnit flertalet argument som talar för att ålägga en säljare upplysningsplikt, men i slutändan har det blivit en diskussion grundat på rättsosäkerheten. Denna diskussion har framförallt speglat det moment av osäkerhet som uppstår, när man frångår ansvarsfördelningen om köparens undersökningsplikt, som så länge varit vedertagen i svensk rätt.

Med tanke på att tidigare forskning har visat att undervisningsmetoder som stimulerar elevernas autonoma yttre motivation i matematiken också gynnar elevernas lärande, handlar vårt arbete om en sådan undervisningsmetod (Froiland, Davison & Worrell, 2016; Hornstra, Mansfield, Veen, Peetsma & Volman, 2015; Katz och Shahar, 2015; Nenthien & Loima, 2016; Szklarski, 2011). Konkreta material kan användas för att sti-mulera elevernas autonoma motivation. Därmed kommer detta arbete att handla om hur eleverna ställer sig till konkreta material som en motiverande faktor i matematikunder-visningen. För att ta reda på den här frågan genomfördes två likadana matematiklektio-ner i två olika klasser där den enda skillnaden var att man i en av klasserna använde sig av konkreta material medan man inte gjorde det i den andra klassen. Efter lektionen fick eleverna besvara en enkät där eleverna skulle dela med sig av sina erfarenheter och tan-kar kring arbetet med konkreta material. Därefter intervjuades två elever från vardera klassen där syftet var att vi skulle få en djupare förståelse av hur eleverna tänker kring konkreta material som en nyckel till motivationen inom matematiken. Resultatet visade att eleverna tycker att det är roligt att arbeta med konkreta material, dock visar en del av dessa elever en viss tveksamhet till om de konkreta materialen är den mest optimala metoden för deras inlärning.