Titel: Målsamtal – Faktorer som skapar engagemang hos medarbetare Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Kateryna Semonenko och Thomas Holmberg Handledare: Tomas Källquist och Pär Vilhelmsson Datum: 2019 - juni Syfte: Tidigare vetenskapliga arbeten indikerar att det behövs mer forskning kring målsamtal och vilka faktorer som kan skapa engagemang. Studiens syfte är att få en förståelse för vilka konkreta faktorer en ledare kan använda sig av för att påverka målsamtal och skapa engagemang hos medarbetare. Metod: Denna studie utgår ifrån socialkonstruktivismen och hermeneutiskt perspektiv där vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av abduktiv ansats för att skapa förståelse för undersökningsområdet. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på tidigare forskning samt litteratur och empiri samlades in från tio semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram och empiri har sedan använts för att analysera data och ta fram studiens bidrag. Resultat och slutsats: Resultatet identifierar sju konkreta faktorer som kan skapa engagemang genom målsamtal. Dessa konkreta faktorer har direkt och indirekt påverkan på engagemang. Konkreta faktorer som har direkt påverkan kan på egen hand skapa engagemang hos medarbetare medan konkreta faktorer som har indirekt påverkan har begränsad förmåga att skapa engagemang. Examensarbetets bidrag: I vår studie har vi fördjupat oss inom sju konkreta faktorer; tid, plats, frekvens, tydlig struktur, tydliga mål, antal medarbetare per ledare och förberedelser. I studien synliggörs hur dessa konkreta faktorer kan påverka medarbetarens engagemang i ett målsamtal. Dessa konkreta faktorer har även jämförts med varandra för att bedöma vilka konkreta faktorer som direkt eller indirekt påverkan på skapandet av engagemang genom målsamtal. Studien bidrar även med en förståelse för sambandet mellan begreppen engagemang, feedback, ledare och målsamtal. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle behövas mer djupgående forskning kring de faktorer vi har identifierat för att få en ännu bättre förståelse för hur de skapar engagemang genom målsamtal. Vi bedömer att det kan utföras djupare forskning ifall det finns ytterligare faktorer som kan skapa engagemang genom målsamtal. Vi anser att det skulle vara fördelaktigt ifall vidare forskning hade skapat ett tillvägagångssätt som kan mäta engagemang genom målsamtal för att kunna bedöma skapandet av engagemang. / Title: Performance Appraisal - Factors that create employee engagement Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Kateryna Semonenko and Thomas Holmberg Supervisor: Tomas Källquist and Pär Vilhelmsson Date: 2019 – June Aim: Previous research indicates that there is a need for further research concerning performance appraisal and factors that can create engagement. The purpose of this study is to obtain an understanding for which concrete factors a leader can use to effect performance appraisal and create employee engagement. Method: This study is based on social constructivism and hermeneutic perspective where we have done a qualitative study and used abductive approach to create an understanding for the research area. Theoretical frame is built on the previous research and literature. The empirical data was collected from ten semi-structured interviews. Theoretical frame and the empirical data have then been used to analyze data and produce the study's contribution. Result & Conclusions: The result identifies seven concrete factors that can create engagement through performance appraisal. These concrete factors have direct and indirect impact on engagement. Concrete factors that have direct impact can on their own create employee engagement while concrete factors with indirect impact have limited ability to create engagement. Contribution of the thesis: We have in our study immersed ourselves into seven factors; time, place, frequency, clear structure, clear goals, number of employees per leader and preparation. In this study we explain how the factors can create engagement through performance appraisal. These concrete factors have been compared with each other to assess which factors have direct or indirect impact on the creation of engagement through performance appraisal. The study also leaves an understanding of the connection between the concepts engagement, feedback, leader and performance appraisal. Suggestions for future research: There is a need for more in-depth research based on the factors we have identified to obtain a further understanding on how these factors create engagement through performance appraisal. More research would be needed, including additional factors that could create engagement, as there are a greater variety of factors that can create engagement through performance appraisal. We believe that it would be beneficial if further research had created an approach that could measure engagement through performance appraisal in order to assess the creation of engagement.

<p>Syftet med min studie är att kartlägga hur man som lärare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre aktiva lärare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att främja individers motivation är komplex och att det inte finns några enkla lösningar på hur man skall gå tillväga. En viktig insikt man bör ha som lärare då man arbetar inom pedagogisk verksamhet är att alla individer har olika behov och försättningar vilket bör ligga till grund för individualiserad anpassningen i undervisningen.</p><p>Slutsatsen i min studie är att man med tydlighet, konkreta målformuleringar och med en positiv inställning medvetet bör arbeta för att stärka samtliga elevers positiva och konstruktiva sidor.</p> / <p>The aim of this study is to investigate how you as a teacher from an educational perspective can motivate pupils in the daily education. The results are based on qualitative interviews with three active teachers. These results together with impressions from relevant literature constitute the base for the discussion and shows that facilitating individuals motivation is complex and that there are no simple solutions how to act. As a teacher it is an important insight that in educational situations all individuals have different needs and qualifications and that these conditions have to be considered for individually adjusted education.</p><p>The conclusion of this study shows that clarity, concrete goals and a positive attitude is important to encourage all pupils.</p>

Syftet med min studie är att kartlägga hur man som lärare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med tre aktiva lärare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att främja individers motivation är komplex och att det inte finns några enkla lösningar på hur man skall gå tillväga. En viktig insikt man bör ha som lärare då man arbetar inom pedagogisk verksamhet är att alla individer har olika behov och försättningar vilket bör ligga till grund för individualiserad anpassningen i undervisningen. Slutsatsen i min studie är att man med tydlighet, konkreta målformuleringar och med en positiv inställning medvetet bör arbeta för att stärka samtliga elevers positiva och konstruktiva sidor. / The aim of this study is to investigate how you as a teacher from an educational perspective can motivate pupils in the daily education. The results are based on qualitative interviews with three active teachers. These results together with impressions from relevant literature constitute the base for the discussion and shows that facilitating individuals motivation is complex and that there are no simple solutions how to act. As a teacher it is an important insight that in educational situations all individuals have different needs and qualifications and that these conditions have to be considered for individually adjusted education. The conclusion of this study shows that clarity, concrete goals and a positive attitude is important to encourage all pupils.

Sveriges riksdag tog 1999 beslut om det så kallade generationsmålet som innebär att inom en generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Ett stort ansvar för det här målet ligger på Sveriges kommuner. De svenska 290 kommunerna är av väldigt olika storlek och har olika förutsättningar exempelvis genom sina olika geografiska lägen. Aneby kommun ligger på småländska höglandet och har ungefär 7000 invånare. Hur kan ett litet sammanhang som Aneby vara med och uppnå det stora generationsmålet som riksdagen har satt upp? Denna studie har genom en enkät samlat in goda exempel på åtgärder och strategier såväl som utmaningar bland svenska kommuner för att visa på hur arbetet med miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor ser ut i landet och hur arbetet kan konkretiseras. En enkät skickades ut till alla Sveriges kommuner varav 77 svarade. Ett kvalitativt urval bland svaren gjordes och övergripande teman har sållats ut, utifrån vilka resultatet sedan presenteras. Fokus för studien ligger på kommunen som organisation. Resultatet visar att många kommuner upplever liknande utmaningar, vilka ofta berör ekonomi, politik och personalresurser. Det ser också väldigt olika ut hur kommunerna ser på strategiskt arbete inom miljö-, klimat- och hållbarhetsområdet och i vilken utsträckning uppföljning av exempelvis planer, policys eller program sker. Enkätsvaren sorterades även ut efter storlek på kommun för att se om arbetet med miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor skiljer sig mellan stora och små kommuner befolkningsmässigt, men inga sådana slutsatser har kunnat dras. / In 1999, the Swedish Parliament adapted the so-called generational goal, which means that within a generation hand over a society where the major environmental problems are solved. A great responsibility for this goal lies with Sweden's municipalities. The Swedish 290 municipalities are of very different sizes and have different prerequisites, for example through their different geographical locations. Aneby municipality is located on the highlands of Småland and has about 7000 inhabitants. How can a small actor like Aneby be involved in achieving the great generational goal that the Swedish parliament has set? This study has collected good examples of measures and strategies as well as challenges among Swedish municipalities to show how the work on environmental, climate and sustainability issues works in different municipalities around the country and how it is possible to work in concrete terms. A questionnaire was sent to all of Sweden's municipalities, of which 77 responded. A qualitative selection of the responses was made, and overall themes were sorted out. The focus of the study is on the municipality as an organization. The result shows that many municipalities experience similar challenges, which often are limited by the economy, politics and human resources. How municipalities view strategic work and the extent to which follow-up in this area works is very different in different municipalities. The survey responses were also sorted out by size of the municipality to see if work on environmental, climate and sustainability issues differed between large and small municipalities in terms of population, but no such conclusions could be made.

Syftet med denna studie är att undersöka olika lärarperspektiv på laborativt arbetssätt där undervisningssyftet är att lyfta fram elevernas nyfikenhet, fantasi och kreativitet i matematikundervisning. Hur upplever lärarna förutsättningarna respektive hindren för laborativt arbetssätt och hur det kan påverka elevernas lärande i matematik? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med tio lågstadielärare från tre olika skolor och med varierande undervisningserfarenhet. Intervjuerna genomfördes enligt den semistrukturerade metoden. Först formulerade lärarna sina svar på intervjufrågorna utifrån sina tankar och erfarenheter av laborativt arbetssätt. Därefter ställdes uppföljningsfrågor för att kunna få förtydliganden och djupare svar. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av laborativa material i sin matematikundervisning. En fördel är att ett laborativt arbetssätt synliggör det abstrakta med konkreta exempel. Ett laborativt arbetssätt kan också öka elevernas motivation, nyfikenhet och lust att lära. En nackdel är att laborativt material används till ett avbrott under lektionstid där elever använder materialet till något annat än vad de egentligen bör göras.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur elevers erfarenheter kan identifieras, synliggöras och tillvaratas i och genom bildundervisning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är: På vilket sätt är elevernas erfarenheter betydelsefulla för deras lärande och hur kan lärare identifiera och synliggöra dem i undervisningen? Hur kan lärare identifiera och synliggöra elevernas erfarenheter i undervisningen? Fyra metoder har utformats och utförts i samband med två fältobservationer; en berättelse, en bildframställning, intervjuer samt frågeformulär. Fältobservationerna utfördes på två olika grupper på högstadieskolor i årskurserna 7-9. Ena gruppen tillhörde en integrerad särskola och den andra gruppen tillhörde en fristående skola. Resultatet visar att metoderna är tillämpbara och effektiva för att synliggöra elevers erfarenheter, intressen och känslor. Resultatet har sedan analyserats utifrån John Deweys teorier utifrån erfarenhetsbaserat lärande.

Higher education expands and Swedish universities are obliged to strive for widened recruitment (SCB u.å.; SFS 1998:1434). However, admission to university doesn´t mean a graduation is guaranteed and the teachers’ training programme for Swedish upper secondary education struggles especially with a large number of defections (UKÄ 2017). The student role concerns both rights and obligations (UKÄ 2020) but how does students perceive these aspects when failing an important exam? This study aims to demonstrate in what way students manage misfortunes in their studies and how this reflect the way they perceive their role as students. The empirical material consists of interviews with 8 teacher training students, all experienced in failing exams in one way or another. The analysis of the student’s reflexive processes is accomplished through the lens of different approaches of agency (e.g. Ketokivi &amp; Meskus 2015; Erofeeva 2019) and Mead’s view of reflexivity within social interactionism theory (Lundin 2008). The result shows that failing exams has many implications for the student role, both practically and at an ontology level connected to the future role as a teacher. The students picture themselves as constantly trying to read what is asked of them since the requirements for passing an exam are vague and differ between courses. The students consider themselves responsible for failing, but when it comes to their strategies to comprehend a new test their agency has an outlook orientation including other actors, objects and material settings. This suggests that the students are in need of a concrete structure to accomplish their studies, which addresses time, physical objects and significant others.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärarens uppfattningar om och användningen av konkreta material och läroböcker i matematikundervisningen i årskurs tre, samt lärarens uppfattningar om för- och nackdelarna med användningen av konkreta material och läroböcker. Studien utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare. För att tolka och analysera materialet har en tematisk analys använts. Utifrån resultatet kunde jag konstatera att alla fyra respondenterna ser positivt på användningen av konkreta material. Tre av respondenterna anser att alla elever får bättre förståelse för de matematiska områdena som kunskapskraven har framställt. Den fjärde respondenten framställer att de elever som har svårigheter i matematik är de elever som får nytta av konkreta materialen för att uppnå målen. Dessutom visar resultatet att läroböckerna är viktiga i matematikundervisningen. Alla respondenter använder minst en lärobok i undervisningen, fast i varierande grad. Nackdelen med användningen av konkreta material enligt alla fyra respondenter är att det tar tid att planera in det i undervisningen, samt att eleverna kan bli bekväma med användningen av materialet och inte kan utföra matematiska beräkningar utan att använda konkreta material. Nackdelen med att enbart använda läroböcker i matematikundervisningen kan vara enligt respondenterna att vissa moment kan bli svårtolkade om man inte arbetar med de praktiskt. Slutsatsen blir att konkreta material och läroböcker kompletterar varandra och att båda behövs för att eleverna ska kunna uppnå målen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur användningen av konkreta material påverkar elevernas lärande och motivation i matematik i förskoleklass till och med årskurs tre. Kunskapsöversikten utgår ifrån frågeställningarna om vilken effekt konkreta material har på elevernas intresse och motivation i ämnet matematik, samt hur elevernas kunskap och lärande påverkas. För att besvara studiens frågeställningar har en informationssökning genomförts med hjälp av databaserna ERC (European Research Council) och ERIC (Educational Resources Information Center) som finns i gränssnitten EBSCO. En annan metod som använts är manuell sökning. Sammanlagt har nio vetenskapliga tidskriftsartiklar valts ut och analyserats. Resultatet visar positiva effekter som användning av konkreta material har på elevernas lärande och engagemang. Resultatet visar att användandet av konkreta material hjälper eleverna att förstå abstraktionen i de olika matematiska områdena, samt stärker elevernas lust att lära sig matematik. En del av forskningen redovisar också positiva resultat av CRA-metoden (Concrete-Representational-Abstract) som är en metod där eleverna lär sig genom att först bekanta sig med konkreta föremål, sedan genom bildliga representationer av de konkreta föremålen för att avslutningsvis genomföra abstrakta uppgifter. Slutsatsen av kunskapsöversikten är således att använda sig av konkreta material gynnar elevernas kunskap, lärande, motivation och intresse.

Ämnet matematik anses vara ett komplext ämne i skolan och som många elever upplever som utmanande. Matematikundervisningen ska dels främja elevers förståelse för tal i bråkform, dels inkludera ett varierande och utforskande arbetssätt. Bråkundervisningen är betydelsefull för att stödja elevernas tänkande om proportionalitet samt kommande undervisning om algebra och sannolikhet, däremot visar elever bristande kunskaper inom området. Syftet med studien är att beskriva vad matematikdidaktisk forskning säger om olika modeller för tal i bråkform. Syftet besvaras med följande fråga: Vilka möjligheter och hinder finns det med bildliga och konkreta modeller i undervisningen om bråk?Litteraturstudien består av nio vetenskapliga artiklar och en rapport som har samlats in genom databaserna ERIC och Education Collection. Resultatet av litteraturstudien visar på olika bildliga och konkreta modeller för tal i bråkform samt varierande möjligheter för lärande hos eleverna vid användandet av modellerna i undervisningen. Resultatet visar även att utformningen av modellerna påverkar huruvida eleverna ges möjlighet att utveckla en fördjupad förståelse för bråk i matematikundervisningen.