Under VFU-perioderna har det visat sig att konkreta material är något som används antingen frekvent eller sällan. Tidigare forskning tyder på att användandet av konkreta material är gynnsamt för elevers matematiska förmågor, samtidigt kan lärares tilltro och tillgång till materialet styra användandet av konkreta material. Syftet med denna studie är att granska lärares olika uppfattningar kring användandet av konkreta material i matematikundervisningen från förskoleklass till och med årskurs tre. Frågeställningar som behandlas i studien handlar om vilka för- och nackdelar lärare ser i användandet av konkreta material i matematikundervisning. Studien är gjord utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och för att få syn på lärares uppfattningar kring konkreta material genomfördes en anonym enkätundersökning som analyserades genom färgkodning. Enkäten bestod av tre förkodade bakgrundsfrågor och åtta öppna frågor som bearbetades och ledde fram till fem beskrivningskategorier. Resultatet visade att de positiva aspekterna respondenterna framförde berörde framförallt elevers förståelse, motivation, intresse för matematik samt klassrumsklimat. De negativa aspekterna respondenterna framförde var brist på material, ljudnivå i samband med användandet av material samt felaktigt användande av material. Studiens slutsats är att majoriteten av lärare är positivt inställda till användandet av konkreta material i sin undervisning och gärna vill se att det används i större utsträckning men att skolans ekonomiska situation emellanåt upplevs vara begränsande.

Konkreta material kan effektivt stödja elevers matematikförståelse, om det används medvetet av skickliga lärare. Användandet av konkreta material medför en rad utmaningar, vilket kan vara anledningen till att matematikböcker dominerar matematikundervisningen i den svenska skolan. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur dessa utmaningar kan hanteras och vad det är som är avgörande för att en matematikundervisning med konkreta material ska vara välfungerande. Följande studie är en kvalitativ fallstudie där en tematisk analys används för att undersöka fem nyckelfall genom observation av matematiklektioner där konkreta material används, med en efterföljande intervju. Resultaten organiserades under tre huvudkategorier: (1) Progression från konkret till abstrakt, där vikten av en tydlig progression från konkret till abstrakt via olika representationsformer identifieras; (2) Konkreta material i undervisning, där vikten av lärares val av material identifieras; samt (3) Betydelsen av eget engagemang samt kollegialt och organisatoriskt stöd, där vikten av organisatoriskt och kollegialt stöd identifieras. Diskussionen lyfter att lärarens roll är mer avgörande än en specifik metod eller ett specifikt material. Dock lyfts även hur förutsättningarna för lärare att skapa en välfungerande matematikundervisning kan påverkas av externa faktorer, såsom kollegialt och organisatoriskt stöd. / Manipulatives can effectively support students' understanding of mathematics when used intentionally by skilled teachers. The use of manipulatives presents a range of challenges, which may explain why textbooks dominate mathematics teaching in the Swedish school system. The purpose of this study is to contribute knowledge on how these challenges can be addressed and what is crucial for successful mathematics instruction using manipulatives. This study is a qualitative case study employing thematic analysis to investigate five key cases through observation of mathematics lessons utilizing manipulatives, followed by interviews. The results were organized into three main categories: (1) Progression from manipulatives to abstract, where the importance of a clear progression from concrete to abstract through various representational forms was identified; (2) Manipulatives in teaching, where the importance of teachers' choices of materials was identified; and (3) The importance of personal commitment and organized and collegial support, where the importance of organizational and collegial support was identified. The discussion emphasizes that the teacher's role is more crucial than any specific method or material. However, it also addresses how the conditions for teachers to create effective mathematics teaching can be influenced by external factors such as collegial and organizational support.

Denna uppsats undersöker huruvida språklig konkretion i Allers 1905–2019 förändras över tid i takt med att de visuella inslagen ökar. Det studien syftar till är att utröna på vilket sätt visuella inslag och språklig konkretion i texten förändrats i förhållande till varandra. Detta genomförs på så sätt att ett antal om sju reportage, med intervaller om cirka tjugo år mellan dem, undersöks, och fenomenen visuella inslag och språklig konkretion i dessa reportage analyseras. Det viktigaste resultatet är att även om två av de sju undersökta exemplen på språklig konkretion minskar, så är två i stort sett konstanta medan tre ökar.

Syftet med studien är att undersöka hur olika elevgrupper i årskurs två kan använda sig av laborativt material i problemlösningar med flera steg, samt hur det framtagna materialet kan påverka elevernas förståelse och lösningsprocess. Studien bygger på observationer och elevintervjuer som bearbetas med hjälp av ett variationsteoretiskt ramverk samt ur ett fenomenografiskt perspektiv. Pólyas fyra faser är också en central del i studien som återkommer i diskussionsdelen. Resultatet visar att elevernas tidigare erfarenheter av laborativt material påverkar deras lösningsprocess och förmåga att lösa problemlösningsuppgifter i flera steg. Det visar också att materialets påverkan på elevernas lösningsprocess beror mycket på vilket material som används, vilken uppgift det handlar om samt elevernas kunskapsnivå. Påverkan kan vara både positiv och negativ.

<p>Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass.</p><p>I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har.</p><p>Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass. I resultatdelen redogör vi för hur de arbetar med matematik, vilka mål de har med sin verksamhet samt om och hur de hjälper barn som riskerar att få svårigheter i matematik.</p><p>I vår undersökning har vi funnit att förskollärarnas arbete i matematik är relativt likartat. De arbetar mycket konkret och utgår från vardagssituationer, ett arbetssätt som överensstämmer med förskolans uppdrag. Skolans prägels syns då förskollärarna har avsatta stunder, lektioner, där barnen arbetar specifikt med matematik. De olikheter vi har funnit är att förskollärarna har olika önskemål om vilka kunskaper barnen ska ha uppnått när de lämnar förskoleklass. Förskollärarnas insatser varierar också när det gäller att hjälpa barn som riskerar att få svårigheter i matematik.</p>

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass. I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har. Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass. I resultatdelen redogör vi för hur de arbetar med matematik, vilka mål de har med sin verksamhet samt om och hur de hjälper barn som riskerar att få svårigheter i matematik. I vår undersökning har vi funnit att förskollärarnas arbete i matematik är relativt likartat. De arbetar mycket konkret och utgår från vardagssituationer, ett arbetssätt som överensstämmer med förskolans uppdrag. Skolans prägels syns då förskollärarna har avsatta stunder, lektioner, där barnen arbetar specifikt med matematik. De olikheter vi har funnit är att förskollärarna har olika önskemål om vilka kunskaper barnen ska ha uppnått när de lämnar förskoleklass. Förskollärarnas insatser varierar också när det gäller att hjälpa barn som riskerar att få svårigheter i matematik.

Genom denna kunskapsöversikt vill vi skapa en bredare kunskap om olika undervisningsmetoder i matematik och vad de tillför i undervisningen. Arbetet innehåller både forskningsartiklar med nationella och internationella synvinklar för att få ett större utbud av artiklar. Valet av artiklar baserades på kunskapsöversiktens syfte om forskningsresultat kopplat till olika undervisningsmetoder i matematik. Samt frågeställning om vilka undervisningsmetoder inom matematik diskuteras som ett möjligt komplement till den traditionella undervisningsmetoden. Resultatet från valda artiklar gav fyra olika teman. De teman utöver den mer konventionella lärobokundervisningen är digitala verktyg, konkret material, utomhuspedagogik och kreativa undervisningsmetoder. Slutsatserna är att undervisningsmetoderna som nämns har en positiv påverkan på undervisning och elever.

Today's retail consumer market is characterized by global, intense competition. In times of intense competition, long-term customer relationships are described as the key to both profitability and survival, which is achieved by creating value together with customers through mutual dialogue. For e-commerce companies, the opportunities for human contacts and dialogue with customers are very few and are about to be completely absent due to the prevailing trend to implement technical elements in customer service. At the same time, a lot of research points to the fact that there are great values in offering human resources in customer service, but we know quite little about these values in an online context. We also do not know if these values are so important that companies should take them into account in their strategic decisions. Therefore, our study aims to investigate the importance of interpersonal encounters online. The purpose is fulfilled by studying and analyzing interactions in customer service to create an understanding of what values arise and what impact these have on customer relationships. This is done through a qualitative research design, with an exploratory case study of 92 email conversations between customer and customer service online, which have been processed through text analysis and coding according to social resource theory. The results show that customer service encourages different social exchanges with customers, depending on the goal of the interaction. Social exchanges of concrete resources such as money, goods and information are actions that give customers increased convenience and financial value, which strengthens the relationships if the customer is satisfied. Social exchanges of particular resources such as love, status and service form actions that give customers personal experiences and social and emotional value, which provides increased customer satisfaction but also strengthens relationships with customers even more. The exchange that takes place in interpersonal meetings online can be understood as important for developing customer relationships and competitive advantages. This study can be used to guide research in the field of research regarding service encounters and help retailers create sustainable business models and strategies. / Dagens konsumentmarknad och detaljhandel kännetecknas idag av en global, intensiv konkurrens. I tider med intensiv konkurrens beskrivs långsiktiga kundrelationer vara nyckeln till både lönsamhet och överlevnad, vilket uppnås genom att skapa värde tillsammans med kunderna genom ömsesidig dialog. För e-handelsföretag är möjligheterna till mänskliga kontakter och dialog med kunder idag väldigt få och på väg att utebli helt på grund av en rådande trend att implementera tekniska inslag i kundtjänst. Samtidigt pekar mycket forskning mot att det finns stora värden i att erbjuda mänskliga resurser i sin kundtjänst, men vi vet ganska lite om dessa värden i en online-kontext. Vi vet heller inte om dessa värden är så viktiga så att företag borde ta hänsyn till dem i sina strategiska beslut. Därför syftar vår studie till att undersöka betydelsen av mellanmänskliga möten online. Syftet uppfylls genom att studera och analysera interaktioner i kundtjänst för att skapa en förståelse för vilka värden som uppkommer och vilken påverkan dessa kan ha på kundrelationerna. Detta har gjorts genom en kvalitativ forskningsdesign, med en explorativ fallstudie av 92 mejlkonversationer mellan kund och kundtjänst online, vilka behandlats genom textanalys och kodning utefter social resursteori. Resultaten visar att kundtjänst uppmuntrar olika sociala utbyten med kunderna, beroende på typ av ärende. Sociala utbyten av konkreta resurser såsom pengar, varor och information utgör handlingar som ger kunderna ökad bekvämlighet och ekonomiskt värde, vilket stärker relationerna med dem om kunden är nöjd. Sociala utbyten av partikulära resurser såsom kärlek, status och service bildar handlingar som ger kunderna personliga upplevelser och socialt- och emotionellt värde, vilket ger en ökad kundtillfredsställelse men också stärker relationerna med kunderna ännu mer. Utbytet som sker i mellanmänskliga möten online kan förstås som betydelsefullt för att utveckla kundrelationer och konkurrensfördelar. Denna studie kan användas för att vägleda forskning inom forskningsfältet beträffande servicemöten och hjälpa detaljhandlare att skapa hållbara affärsmodeller och strategier.