No description available.

En välfungerande samverkan kan ha en avgörande betydelse för hanteringen av en kris. Trots att det är en gemensam strävan kan det finnas hinder som ger upphov till konflikter(Bondesson m.fl., 2019; Bynander & Nohrstedt, 2019; Deverell m.fl., 2019a; Hedlund & Lönngren, 2021; Svedin, 2009; Ödlund, 2010). I dessa sammanhang nämns konkurrens som ett hinder och något som sker i periferin (Deverell m.fl., 2019b; Palm & Ramsell, 2007; Ödlund, 2010). Forskningen ger begränsad beskrivning av konkurrens och dess förhållanden inom interorganisatorisk samverkan. Med utgångspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv genomfördes 10 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att konkurrens först ansågs som obefintlig och senare som dold och hindrande. Konkurrens hanterades genom gruppidentifiering samt faktorer som tillit, anpassning och samledarskap. Slutsatsen är att konkurrensen i en samverkan kan beskrivas. Att hitta en balans mellan konkurrens som hinder och samarbete var viktigt för aktörerna. Empirin visar den komplexitet som kan finnas gällande konkurrens kopplat till krishantering. Denna studie visar att det finns en ambition hos aktörerna att uppnå en bra samverkan, där effektivitet och god förberedelse för krishantering, blir allt viktigare inslag. Dock visade resultatet att det fanns konkurrens som gestaltades i form av interna intressen och misstro. Konkurrens, som en möjlighet, betraktades hos aktörerna ha mindre betydelse för samverkan. / A well-functioning collaboration can be of decisive importance for the management of a crisis. Although it is a common endeavour, there may be obstacles that give rise to conflicts (Bondesson et al., 2019; Bynander & Nohrstedt, 2019; Deverell et al., 2019a; Hedlund & Lönngren, 2021; Svedin, 2009; Ödlund, 2010). In these contexts, competition is mentioned as an obstacle and something that happens in the periphery (Deverell et al., 2019b; Palm & Ramsell, 2007; Ödlund, 2010). The research provides a limited description of competition and its conditions within inter-organizational cooperation. Based on a social psychological perspective, 10 semi-structured qualitative interviews were conducted. The result shows that competition was first considered non-existent and later as hidden and hindering. Competition was managed through group identification as well as factors such as trust, adaptation and co-leadership. The conclusion is that the competition in a collaboration can be described. Finding a balance between competition as an obstacle and cooperation was important for the actors. The experience shows the complexity that can exist regarding competition linked to crisis management. This study shows that there is an ambition on the part of the actors to achieve a good collaboration, where efficiency and good preparation for crisis management become increasingly important elements. However, the results showed that there was competition which took the form of internal interests and mistrust. Competition, as an opportunity, was considered by the actors to have less importance for cooperation

Detta examensarbete kommer behandla hur den skånska regionala planeringen ter sig utifrån ett rättviseperspektiv presenterat av Susan Fainstein, om utfallet av Region Skåne planering kan uppfattas som rättvis och om hela regionen verkligen får ta del av de satsningar som genomförs. I dagsläget kan man se ett mönster av att de stora satsningar som kommer regionen till dels är främst fokuserade runt regionens tänkta tillväxtmotorer, dessa är Malmö, Lund, Helsingborg och en samlad front med Hässleholm och Kristianstad i regionens nordöstra hörn. Listan av tillväxtmotorer kan även i Region Skånes dokument uppfattas som en tänkt hierarki där Malmö och Lund i täten får fördel i tävlingen inom attraktivitet och konkurrens. Men med ett fokus på dessa orter kan man fråga sig hur de orter som inte har fått någon titel tilldelad av Region Skåne ska förhålla sig till den regionala planeringen. / This bachelor’s thesis will deal with how the regional planning in Skåne looks from a fairness perspective presented by Susan Fainstein, whether the outcome of Region Skåne planning can be perceived as fair and whether the entire region can really take part in the investments that are implemented. At present, one can see a pattern that the large investments that come to the region are mainly focused around the region's intended growth engines, these being Malmö, Lund, Helsingborg and a united front with Hässleholm and Kristianstad in the region's north-eastern corner. The list of growth engines can also be seen in Region Skåne documents as an intended hierarchy in which Malmö and Lund take the lead in the competition in attractiveness and competition. But with a focus on these locations, one might wonder how those resorts that have not been awarded a title by Region Skåne should relate to the regional planning.

Ett varumärkes varumärkeselement kan ses som byggstenar för varumärke. När ett varumärke genomför en redesign av sina etablerade varumärkeselement väcks känslor hos konsumenten. Det är därför viktigt för ett varumärke som ska genomgå en redesign att vara medveten om hur förändringarna kan påverka konsumenten. Syftet med studien att undersöka konsekvenserna av en redesign. Studien är uppdelat i två forskningsfrågor som besvarar syftet. Första forskningsfrågan fokuserar på de känslor som väcks vid en redesign. Följt utav den andra forskningsfrågan som diskuterar om det är riskfritt för ett varumärke att göra en redesign när varumärket saknar konkurrens på marknaden. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med fem stycken semistrukturerade intervjuer. En förstudie utfördes där en enkät kring ämnet skickades ut och besvarade av ett antal personer. Under förstudien genomförde även en mediaundersökning av artiklar som kretsade kring ämnet. Materialet från förstudien ligger till grund för vidare studie och utformning av intervjufrågor. Av svaren från intervjuerna genomfördes först en transkribering där nyckelord och teman definierades. Följt utav en analys där resultat visade att intervjupersonerna blev upprörda och missnöjda av redesignen. Intervjupersonerna fortsatte att konsumera varumärkets produkt trots missnöje på grund av avsaknad av konkurrens på marknaden. Slutsatsen är att negativa känslor väcks av en redesign mot det nya varumärket och det gör att det inte är riskfritt för varumärke att göra en redesign trots att de saknar konkurrens på marknaden. / The brand elements are very important for the brand. When a brand undergoes a redesign of its established brand elements, emotions are awakened in the consumer. It is therefore important for the brand that is undergoing a redesign to be aware of how the changes can affect the consumer.The purpose of the study is to investigate the consequences of a redesign. The study is divided into two research questions that together answer the purpose. The first research question focuses on the emotions that the consumer feels during a redesign. Followed by the second research question which discusses whether it is risk-free for a brand to make a redesign when the brand lacks competition in the market.A pre-study was carried out where a questionnaire on the subject was answered by a number of people. A media survey was also carried out during the pre-study where we followed up on news outlets that had reported on the subject. The information that we gathered from the pre-study is the baseline for this report. The interview questions were also heavily influenced by the pre-study findings. The answers from the interviews were first transcripted and then keywords and themes were identified. Followed by an analysis where the results showed that the interviewees were upset and dissatisfied with the redesign. The interviewees continued to consume the brand's product despite dissatisfaction due to the lack of competition in the market.The conclusion is that negative feelings do accrue when a company presents a redesign. The negative feelings can attach to the "new brand" and this means that it is not risk-free for brands to make a redesign even though they lack competition in their field. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Studiens syfte var att undersöka och få en djupare förståelse för rekryterares uppfattning av AI som rekryteringsverktyg. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter vars huvudsakliga arbetsuppgift var rekrytering. Intervjuerna analyserades sedan med tematisk analys där tre huvudteman med respektive underteman identifierades. Huvudresultatet visade på att respondenterna varken litar på sig själva eller på AI till hundra procent, de belyser vikten av att människor ska ta dem slutgiltiga besluten samt identifierades en oro kring teknikens framfart. De beskrev även att AI är viktigt för att vara konkurrenskraftig då det finns andra aktörer på marknaden som tävlar om samma kunder, det krävs då att leverera kvalitetssäkra och effektiva processer. Sammantaget har AI gjort stora framsteg inom rekryteringsvärlden och används på olika sätt för att optimera processen, trots att verktygen idag inte fungerar felfritt är det effektivare än att inte använda dem.

Studiens syfte är att undersöka studenter som snart tar examen från civilingenjör- och samhällsvetenskapliga program, hur de uppfattar sin anställningsbarhet i övergången från studier till arbete. Genom kvalitativa intervjuer med åtta studenter undersöker studien hur studenterna upplever övergången till arbetslivet. Samt vad de upplever är fördelaktiga och negativa kapital för att vara anställningsbar och slutligen om det finns några likheter eller skillnader mellan samhällsvetenskap- och civilingenjör studenter.  Som teoretiskt ramverk användes Bourdieus teori om fält, kapital och habitus. Det användes för att skapa förståelse för vilka kapital som stärkte eller försvagade studenternas upplevda anställningsbarhet.  Resultatet visade på att båda grupperna var medvetna om en konkurrenssituation för att erhålla jobb och såg till att utbilda sig för att öka chanserna på arbetsmarknaden. Relevanta erfarenheter och framför allt yrkesrelaterade erfarenheter var ett kapital som tydligt uppfattades som värdefullt. Ett utbrett socialt nätverk var även det något som ökade studentens upplevda anställningsbarhet. Det uppfattades skillnader mellan grupperna, samhällsvetenskapliga studenter var mer osäkra på sin möjlighet att få en anställning efter examen. Samtidigt uttryckte civilingenjör studenterna en trygghet att utbildningen ökade chanserna till både ett jobb och en framgångsrik karriär. / The aim of the study is to investigate how students nearing graduation from engineering and social science programs perceive their employability in the transition from studies to work. Through qualitative interviews with eight students, the study explores how students experience the transition to the working life, as well as what they perceive as advantageous and disadvantageous capital for employability, and finally if there are any similarities or differences between social science and engineering students. As a theoretical framework, Bourdieu's theory of fields, capital, and habitus was used. It was employed to understand which forms of capital strengthened or weakened students' perceived employability. The results showed that both groups were aware of a competitive situation to obtain jobs and ensured to educate themselves to increase their chances in the job market. Relevant experiences, especially those related to the profession, were perceived as a clear capital. A widespread social network was also something that increased students' perceived employability. Differences were perceived between the groups, with social science students being more uncertain about their prospects of employment after graduation. At the same time, engineering students expressed confidence that their education increased the chances of both a job and a successful career.

<p>The retail banking market in Sweden is highly concentrated and oligopolistic. This has been confirmed by numerous reports from different competition authorities within the EU, for example the Swedish competition authority. A considerably high number of different sorts of competition barriers has been pointed out in these reports. The competition barriers are mainly directed to the smaller banks and the potential competition. The retail banking market in Sweden is dominated by four major banks, which together has over 80 percent of all market shares. These four dominating banks more or less control the payment systems and have a great deal of influence within the payment systems. It is necessary for all banks to be able to take part of the payment systems. The control that the four dominants have over the payment systems has been more significant considering their cooperation in so called infrastructure clubs. It is these clubs that have formed the conditions in every contract between the infrastructure club members and other smaller banks, who wants to be able to provide their customers a diversity of banking services. The dominating banks purpose with this infrastructure cooperation is to lower the network-expenses for the owners and to provide a more effective network-system. According to my results, these infrastructure clubs could help create a harder market climate and higher entry barriers for non-members than what ought to be considered as normal for such a market climate. Smaller banks who want to provide a variety of services, so called full-service banks, meet the hardest obstacles to overcome. Therefore there has not started a new full-service bank since 1993. The almost only payment system which the four dominants do not control is Riksbankens payment system “RIX”. The European commission has many different criteria in their search for different violations of abuse and dominant position. I have used nine of these in my paper. Eight of these criteria were concordant with my results whether or not connections exist to abuse and dominant position. My results have pointed out some problems that could be in dispute with Swedish competition law, considering the market position and the key role the members in an infrastructure club possesses. Despite the fact that detailed decisions from the European court of Justice (ECJ) especially obliges dominants to protect and not to distort competition in any way exists, my opinion is that there could be some parallels to a distorted competition on the Swedish retail banking market. Furthermore, the three different steps within the payment system are represented through the dominants participation when they are members in the same infrastructure club. This gives the result that their cooperation is vertically integrated. The cooperation involves important information about the member’s financial strengths and their ability to compete as a market actor, but also information of great importance of the infrastructure and its development and further efficiency. According to my results, the economical cooperation that the members of the infrastructure clubs have, could not be referred to as an “economic entity” in the same way as the ECJ used it regarding their investigations of collective dominance. The dominants cooperation, according to me, is better described as a collective behavior. The dominants cooperation in these infrastructure clubs could also be of that character as referred to in 6 § konkurrenslagen. I do not consider the payment systems owned by the dominants to have the same character as “essential facilities”, since smaller niched banks have entered the market and thus have chosen other channels than the dominants payment systems to reach their customers. I also have the opinion that every effect caused by the cooperation between the dominants could not be defendable as acceptable objective grounds. Due to the above mentioned arguments, I find it sensible to investigate further whether or not the dominants purpose with their infrastructure club is concordant with its means.</p>

Privatisering av utbildning och hur friskolor faktiskt drivs har länge varit ett debatterat ämne i Sverige. Det är därför angeläget att undersöka hur rektorer och lärare vid gymnasieskolor uppfattar friskolereformen och hur den påverkar deras arbete. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare och rektorer upplever att friskolereformen, det vill säga marknadsorientering- en, påverkar styrning och organisering av utbildning. Uppsatsens fokus är inriktat på hur rektorer och lärare upplever att marknadsorienteringen påverkar utbildningsorganisationen och hur den påverkar ledarskapet. Uppsatsens teoretiska ram ligger på två nivåer. Vi använder dels teorier på organisationsnivå såsom New Public Management och Freidsons (2001) tre logiker om marknad, byråkrati och profession. Vi använder också Linds (2011) teori om transformativt ledarskap samt Malténs (2000) teori om det pedagogiska ledarskapet. Vi har med hjälp av en kvalitativ metod genomfört semistrukturerade intervjuer på tre fristående gymnasieskolor i Västsverige där vi intervjuat en rektor respektive en lärare på vardera skola. Intervjuguiden är baserad på fyra olika huvudteman; friskolereformen, konkurrens &amp; marknad, ekonomi och ledarskap. Samtliga respondenter anser att friskolereformen till stor del har inneburit en positiv förändring för gymnasieskolorna i Sverige, men flera av dem är också kritiska till den och dess effekter. Det som ansågs vara bra med reformen var exempelvis möjligheten till ett fritt skolval. En annan aspekt som majoriteten av respondenterna såg som positiv och nyttig var att möjligheterna till förändring förbättrades. Samtliga rektorer var också överens om att sättet en fristående skola styrs på rent organisatoriskt är fördelaktigt. Det här är en effekt av privatise- ringen och tolkas tydligt genom NPM där gymnasieskolan styrs mer som ett företag än som en offentligt styrd gymnasieskola. Det som ansågs vara en mindre bra effekt av friskolerefor- men var exempelvis det faktum att en del av de fristående skolorna drivs av börsnoterade koncerner. Flera av lärarna var kritiska mot detta och de menade att det ibland flyttade bort fokus från utbildningen.

<p>Den Svenska Basketligan är en av få europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillämpar det stängda seriesystemet inom lagidrott. Sedan säsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stängd och upp- och nedflyttning har vilat på framförallt ekonomiska skäl, och inte sportsliga. Detta är väldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktär stängd är att mästarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang är oregelbundna.</p><p>I uppsatsen tillämpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling används som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter på hur ligans struktur påverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.</p><p>Studiens resultat pekar på att det finns stora möjligheter till en förbättrad internationell konkurrenskraft, men att det krävs förändringar i strukturen och synen på vad basketligan har för syfte.</p> / <p>The Swedish Basketball League is one of few European national leagues (regardless of sport)that have a closed league structure in team sports. Since the 92/93 season, the highest Swedish league in basketball has been closed and the promotion and relegation has rested primarily on economic grounds, and not results. This is very rare in Europe and in academic literature a clear distinction is made between European and American sports structure. One factor that contributes to the closed nature of the league is that the champion- and other top team's participation in European and regional context is irregular. The paper applies a systems theory perspective and theories of competition and competence building are used as supporting theories. Five players, including three with international experience, two coaches and a basketball-focused chronicler give their views on how the league's structure affects their, and therefore the leagues international competitiveness. The study results indicate that there is a high potential for improved international competitiveness, but that change is needed in the structure and perception of what the Swedish basketball league has for purpose.</p>

<p>Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.</p><p>Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.</p><p>De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.</p><p>Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.</p><p>Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.</p>