<p>Syftet med denna kvalitativa studie är att ta del av lärarnas upplevelser och föreställningar om tysta elever i skolan. De berättelser lärarna ger oss innehåller deras tankar om hur de upplever mötet och arbetet med dessa elever. Fem lärare har deltagit i undersökningen som bygger på intervjuer. Resultatet visar att lärarna upplever svårigheter i mötet med tysta elever. De känner ofta frustration över att de inte alltid lyckas nå dessa elever. De menar att konsekvenserna av att inte vara verbalt aktiv i klassen inte behöver innebära att man missar något kunskapsmässigt men de att tysta elever kan ha svårigheter i framtiden att hävda sig i samhället.</p>

Syftet med vår studie är att utifrån ett föräldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med föräldrar som har barn i förskolan undersöks hur föräldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvändighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. Litteraturgenomgången utgår från tidigare föräldraundersökningar, annan litteratur och forskning. Våra resultat överensstämmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat. Kortfattat kan sägas att föräldrar ser förskolan som en nödvändighet, först och främst av ekonomiska skäl, men även för att tillfredsställa både barnets och föräldrars sociala behov. Föräldrar har ett behov av att få stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att träffa andra barn och leka. Den största fördelen som förskolevistelsen medför är att barnet är tillsammans med andra barn och därmed utvecklar sin sociala kompetens. De stora barngrupperna i förhållande till personaltätheten är den största nackdelen med förskolan, eftersom det för med sig många andra problem. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förskolan i många fall uppfattas som en nödvändighet, men att det samtidigt innebär många möjligheter för barnet.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka hur nätmobbning definieras och skiljer sig från den traditionella mobbning som oftast sker på skolgården, samt undersöka vilka konsekvenser nätmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka åtgärdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har använt mig av en litteraturstudie där jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna på engelska, samt studerat några svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns både samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nätmobbning samt att vi i Sverige har en hel del åtgärdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nätmobbning. Det visar sig även att det finns åtgärder och åtgärdsprogram som både har positiva och negativa effekter. Konsekvenserna kan bli stora och svåra för både de som utövar mobbning och de som blir mobbade och det är tydligt att vi i skolan behöver en djupare kunskap när det gäller barn och unga på Internet och hur vi bör hantera problematiken som kommer med nätmobbning och kränkningar på nätet.

The aim of the study was to gain a deeper understanding of the expectations that assistant nurses in the elderly care have on unit manager's leadership and the consequences if the expectations are not met. To answer the purpose of this paper a qualitative research was conducted with interviews with six assistant nurses in municipal elderly care. To analyze the empirical material communication were used as a theoretical concept. Communication includes codes, signals and messages to be interpreted by the parties in a conversation and they can be both verbal and nonverbal. This means that communication is complicated and can cause confusion if it is interpreted wrong. Both literature and the results of the interviews showed that the director has a lot of expectations on him- or herself. What among other things emerged was that the manager should be involved in employees' work, he should be knowledgeable about the organization and be able to give confidence to the families and this by including external characteristics argued the interviewees. Another important part of the result was that the manager should support staff, providing them with appreciation as this makes them feel good and do more at work. The consequence of the result showed a reduced commitment when expectations are not met. The decreased involvement came partly from the unit manager being in a terminal position, among other things, employees do not bring their ideas to the manager's because he do not introduce them without first asking his director for "permission". The second consequence was crap talk. Crap talk turned out to poison the workplace if among other things, conflicts were not handled or if the employees received too little information. / Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för de förväntningar som undersköterskorna i äldreomsorgen har på enhetschefernas ledarskap samt vilka konsekvenserna blir om förväntningarna inte uppfylls. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie. Det empiriska materialet består av intervjuer gjorda med sex undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen. För att analysera det empiriska materialet användes kommunikation som teoretiskt begrepp. Kommunikation innefattar koder, signaler och budskap som ska tolkas av parterna i ett samtal och dessa visar sig både verbalt och ickeverbalt. Detta gör att kommunikation är komplicerat och kan leda till missförstånd om det tolkas fel. Både litteraturen och resultaten från intervjuerna visade att chefen har en hel del förväntningar på sig. Det som bland annat framkom var att chefen ska vara engagerad i medarbetarnas arbete, denne ska vara kunnig om organisationen och kunna inge förtroende både till medarbetarna och till de anhöriga. En annan viktig del i resultatet var att chefen ska stödja personalen, ge dem uppskattning då detta gör att de mår bra och gör mer på arbetet. De konsekvenser som följer om förväntningarna inte uppfylls var ett minskat engagemang. Det minskade engagemanget kom bland annat från att chefen befinner sig i en klämposition som till viss del innebär att medarbetarna inte kommer med sina idéer till chefen då denne inte inför dem utan att först fråga verksamhetschefen om ”lov”. Den andra konsekvensen var skitsnack. Skitsnacket visade sig kunna förpesta en hel arbetsplats om bland annat konflikter inte hanterades eller om medarbetarna fått för lite information.

Bakgrund: Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen har påverkat de utsatta senare under vuxenlivet. Metod: Studien baserades på självbiografier. En kvalitativ ansats har använts i föreliggande studie därför att det var upplevelser hos individer som undersöktes. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: lidande, välbefinnande, konsekvenser av barnmisshandeln, relationen med föräldrarna/förövarna samt relation med andra individer. Varje kategori hade två till fem underrubriker. Konsekvenserna av det psykiska och/eller fysiska våldet under barndomen ledde ofta till depressioner och dålig självkänsla hos de utsatta i vuxen ålder.   Slutsats: Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. Det psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv. Allmänsjuksköterskan bör ha mer kunskap och förståelse om de drabbades känslor och upplevelser i alla vårdsammanhang.

Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. De psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv.

Bakgrund: En god munhälsa spelar en viktig roll för de äldres livskvalitet ochvälbefinnande. Munhälsan påverkar hur individen talar och äter, men den är även viktig förindividens självkänsla. Det är därför viktigt att vårdpersonalen i det dagliga arbetetintegrerar munvård i omvårdnadsrutiner för de äldre. Syfte: Syftet med denna studie var attbeskriva konsekvenser av en dålig munhälsa hos äldre personer för att öka kunskapen hossjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Metod: Studien består av en litteraturöversikt, därnio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats har analyserats. Resultat: Analysen avartiklarna resulterade i ett övergripande tema och tre kategorier. Det övergripande temat är:Munhälsans påverkan av hälsa. De tre kategorierna är: Risken att drabbas av undernäring,riskerna att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom och risken att drabbas av respiratorisksjukdom. Resultatet visar att en dålig munhälsa som leder till parodontit ökar riskerna för attutveckla följdsjukdomar som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar eller lunginflammation.Konklusion: En bättre samt utökad information och utbildning till personal som vårdaräldre är nödvändig, så att kunskapen kring hur en god munvård förbättras. Det krävs ävenmer forskning inom området, då munhälsan är en viktig del av människans välbefinnande. / Background: A good oral health play an important roll in older people´s quality of life andwellbeing. Oral health affects how the individual speaks and eats, it is also important for theindividual´s self-esteem. It is therefore important that the caregivers involve a good oralhealth in nursing practice for elderly. Purpose: The purpose of this study was to describe theconsequences of a poor oral health in elderly people to increase knowledge among nursesand other health professionals Method: This study was a literature based study, in witchnine quantitative articles was analyzed. Results: The analysis of the articles resulted in across-cutting theme and three categories. The overarching theme is: The risks of poor oralhealth. The three categories are: The risk of malnutrition, the risk of suffering fromcardiovascular disease and the risk of respiratory illness. The results show that poor oralhealth that leads to periodontal disease increases the risks of developing complications suchas cardiovascular disease or pneumonia. Conclusion: An improved and expandedinformation and education to personnel treating the elderly is necessary so that theknowledge about good dental care is improved. It also requires more research in this area,since oral health is an important part of human well-being.

Att agera visselblåsare innebär att säga ifrån när det etiska klimatet brister på arbetsplatsen. Det har visat sig att det finns ett flertal faktorer som har en inverkan på beslutet att ”blåsa i visslan”. Att vara en visselblåsande sjuksköterska innebär att hen observerar en händelse som kräver ett aktivt val; att rapportera eller att inte rapportera, och oavsett vilket beslut som tas kommer konsekvenser att följa. En litteraturstudie genomfördes med syftet att belysa sjuksköterskors erfarenheter av visselblåsning. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och utmynnade i tre kategorier: orsaker till visselblåsning, orsaker att avstå visselblåsning och konsekvenser av visselblåsning. Resultatet påvisar att sjuksköterskor i stor utsträckning har observerat en händelse som på något sätt har äventyrat patientsäkerheten. En orsak till visselblåsning kan vara oro för bristande patientsäkerhet. Ett stressigt arbetsklimat och rädslan för negativa påföljder kan vara orsaker att avstå visselblåsning. Konsekvenser av visselblåsning kan innefatta ångest, livsstilsförändringar och utanförskap på arbetsplatsen. Konklusionen av litteraturstudien är att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av visselblåsning samt att det finns ett flertal faktorer som påverkar beslutet att visselblåsa eller att avstå visselblåsning. Etiska dilemman förekommer i vården och det är av värde att diskutera detta samt stödja sjuksköterskor i sin profession. Av intresse, bör framtida forskning utforska hur hälso- och sjukvården betraktar visselblåsning, samt även belysa de positiva aspekterna. / To act whistleblower means to speak up when the ethical climate is absent in the workplace. It has been found that there are several factors which have an effect on the decision to ”blow the whistle”. Being a nurse that decides to blow the whistle means that the individual observes an incident that requires an active choice; to report or not to report, and no matter which decision is made, consequences will follow. A literature study was conducted with the aim to highlight nurses experiences of whistleblowing. The result was based on eleven scientific articles. The articles results were analysed and sorted into three categories; reasons for whistleblowing, reasons to abstain whistleblowing and consequences of whistleblowing. The results shows that nurses have observed an event that somehow have compromised patient-safety to a large extent. Reasons for whistleblowing may be concerns for inadequate patient care. A stressful work environment and the fear of adverse consequences could be reasons to abstain whistleblowing. These negative effects can include anxiety, lifestyle changes and alienation in the workplace. The conclusion from this studie shows that nurses have both positive and negative experiences of whistleblowing, and that there are several factors that influence the decision to ”blow the whistle”, or to abstain whistleblowing. Ethical dilemmas occur in health care and it is valuable to discuss this and support nurses in their profession. Of interest, future research should explore how organisations in health care looks upon whistleblowing, and also highlight the positive aspects.

Studien syftar till att granska tidigare forskning om barnäktenskap genom en narrativ forskningsöversikt. Uppgiften för uppsatsen är att genomföra en första sammanställning av forskningsläget med följande frågor: vad orsakar barnäktenskap och vilka konsekvenser har barnäktenskap. För att begränsa studien behandlas endast referee bedömda tidskriftsartiklar som rör förhållandena i Afrika söder om Sahara. Forskningsöversikten domineras av verk som utforskar negativa konsekvenser av och orsaker till barnäktenskap på unga offer såväl som på familjer, samhället och ekonomin. De negativa effekterna av barnäktenskap på flickor utforskas genom fem sammanvävda teman i litteraturen som börjar med negativa effekter på flickors hälsa och fortsätter att undersöka negativa effekter på psykologisk utveckling, mänskliga rättigheter, flickors ekonomiska överlevnad samt samhällseffekter av barnäktenskap.

Bakgrund: Våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar blir allt vanligare runt om i världen. Våldet, som varierar mellan verbalt och fysiskt, uppkommer genom olika slags riskfaktorer där förövarna antingen är patienter eller anhöriga till dessa.Syfte: Syftet var att belysa konsekvenser av våld mot allmänsjuksköterskor på akutmottagningar.Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga originalartiklar valdes ut och analyserades efter en manifest innehållsanalys.Resultat: Konsekvenserna av våldet mot sjuksköterskor på akutmottagningar är att de känner sig rädda och upplever en avsaknad av trygghet. Otryggheten på arbetsplatsen leder till en försämrad vårdande relation till patienterna. Hög arbetsbelastning och stress tillsammans med det våld sjuksköterskorna utsätts för gör att misstag begås och patientsäkerheten påverkas. Arbetsmiljön och utsattheten påverkar sjuksköterskans livsvärld, vilket gör att de känslor hon upplever följer med henne hem till familj och vänner.Slutsats: För att konsekvenserna av våldet ska minska behöver sjukvårdsledningen ta sitt ansvar gentemot sina anställda. Säkerheten på akutmottagningar behöver stärkas och sjuksköterskor behöver få utbildning i hur de ska handskas med frustrerade och aggressiva patienter och anhöriga. Det behövs mer forskning kring hur våldets konsekvenser påverkar allmänsjuksköterskan samt vad som kan göras för att minska våldet på akutmottagningarna så det kan bli en tryggare och säkrare arbetsplats för de som vistas där.