No description available.

Inom sluten somatisk vård drabbas var tionde patient av vårdskador vilket leder till lidande för patienten och till stora kostnader för samhället. Otydlig kommunikation är en vanlig anledning till tillbud och händelser som hotar patientsäkerheten. För att uppnå en säker kommunikation är det viktigt att utveckla ett gemensamt språk för all hälso- och sjukvårdspersonal. En modell som förespråkas är SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) då den ger struktur åt dialogen i vården. Syftet var att beskriva konsekvenserna av sjuksköterskans kommunikation med SBAR-modellen. En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom fyra kategorier; konsekvenser för professionen, konsekvenser för teamet, konsekvenser för arbetsmiljön och konsekvenser för patientsäkerheten. Utöver förbättrad kommunikationen, så bidrar SBAR även till ytterligare konsekvenser för sjuksköterskan vilket påverkar teamarbetet positivt som kan leda till en gynnsammare arbetsmiljö och en ökad patientsäkerhet. Dock kan en konsekvens med standardisering av processer i vården leda till att sjuksköterskans mål med att ge en individuellt anpassad vård hindras. För att lyckas med implementering av SBAR i organisationen krävs det att alla medarbetare blir utbildade i och använder modellen samt att denna utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Fortsatt forskning skulle kunna inrikta sig på att utveckla användarvänliga elektroniska hjälpmedel som stöder SBAR. / One in every ten patients contracts an avoidable injury when hospitalized. This leads to suffering for the patient and amounts to huge costs for society. Miscommunication has been found to be a key source to sentinel events that threatens patient safety. To be able to provide a safe communication the health care team needs to develop a common language. One tool that has been advocated is the SBAR protocol (Situation, Background, Assessment and Recommendation). The aim was to describe consequences for the nurse using SBAR. A literature review where ten articles were analyzed revealed four categories; consequences for the profession, consequences for teamwork, consequences for the working environment and consequences for patient safety. Beyond being a communication tool SBAR also contributes to further consequences for the nurse that affects the teamwork in a positive way which affects the working environment and leads to increased patient safety. Another consequence that has emerged with standardization, which SBAR is part of, might be that the profession is shifting from that of being one of autonomy and flexibility to standardization in nursing. To be able to implement the SBAR protocol successfully into the organization all staff including managers needs to be trained and required to use it and it also needs to be evaluated continuously. Further research could examine the development of user friendly electronic devices that support the SBAR tool.

Alltfler människor kommer idag i kontakt med hemsjukvården, antingen som personal eller som patient. Det är sedan tidigare känt att våld är ett relativt vanligt förekommande arbetsmiljöproblem inom sjukvården. Utsattheten för våld tros vara större inom hemsjukvården där personalen ofta arbetar ensamma. Syftet med denna studie var att beskriva det våld som vårdpersonalen inom hemsjukvården utsätts för och vilka konsekvenser detta får. För att sammanställa den vetenskapliga forskning som finns inom området genomfördes en deskriptiv litteraturstudie. Tre kategorier utlästes; våldets utseende, förekomsten av våld samt våldets konsekvenser. Under dessa fanns i sin tur sex subkategorier; våldets omfattning, demografiska faktorer som påverkar våldets förekomst, fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser, konsekvenser på arbetsplatsen samt konsekvenser för vården/patienten. Resultatet visade att våldet kan te sig fysiskt eller verbalt och orsaka fysiska skador och psykiska konsekvenser för den utsatte. Detta kan även ge mer långtgående konsekvenser på vårdsituationen. Materialet i denna studie visar på ett begränsat kunskapsläge inom området där även tydliga och gemensamma definitioner saknas. / More and more people get in contact with home care these days, either as personnel or as a patient. Violence is known as a working environmental problem in health care. Exposure to violence is believed to be a bigger problem within home care because of the solitary working conditions in this sector. The aim of this study was to describe violence and the consequences of violence experienced by caregivers within home care. A descriptive literature review concerning the existing scientific research was made. Three categories emerged; kinds of violence, the incidence of violence and the consequences of violence. Attached to these three categories six subcategories was found; the extent of violence, demographic factors affecting the incidence of violence, physical consequences, psychological consequences, consequences on the workplace and care/patient consequenses. The result indicated that two types of violence, physical and verbal, can occur. These sorts of violence may cause physical and psychological harm to the exposed and may even lead to consequences in the caring situation.

Bakgrund och problem: I november 2010 trädde en förändring i Sveriges lag i kraftvilket som innebär ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. EUhar genom påtryckningar på sina medlemsländer förespråkat regelförenklingar förföretagen. Syftet med regelförenklingarna var att skapa en mer konkurrenskraftigmarknad genom minskade administrativa kostnader. Sveriges regering beslutade 2006 atten utredning i fallet skulle genomföras vilket fick namnet SOU 2008:32. Utredningensmål var att ta reda på om det skulle gynna småbolagen i Sverige om de inte längre varenligt lag tvungna att upprätta ett reviderat bokslut. Uppsatsens huvudinriktning är attundersöka vilka konsekvenser som småföretagare, skatteverket, banker samt revisorerupplever till följd av avskaffandet av revisionsplikten.Syfte: Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna av avskaffandet av revisionspliktenför små bolag i Sverige. En del av syftet var att belysa eventuella åsiktsskillnadermellan respondenterna.Metod: Fyra personliga intervjuer samt två mejlintervjuer genomfördes. Utöver detta haren enkätundersökning genomförts bland små bolag. Respondenternas svar och åsiktersammanställdes i tabeller. I sin helhet finns intervjuerna transkriberade i bilagorna.Sekundärdata ställdes mot empirin och analyserades i analyskapitlet som mynnar ut i enslutsats där uppsatsens frågeställningar besvaras.Slutsats: Den huvudsakliga konsekvensen är att merparten av de berörda bolagen har valtatt behålla revisionen. Reformen har blivit en paradox mellan reformens syfte och detverkliga utfallet.1. Mer än 80% av företagen har valt att behålla den årliga revisionen.2. De administrativa kostnaderna för de små bolagen har därför inte kunnat minskas.3. Det uppstår problem med finansiering för de företag som valt att avskaffarevisionen.4. Revision av ett företags räkenskaper ökar trovärdigheten för redovisningen ochförtroendet för bolaget. / Program: Civilekonomprogrammet

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om vilka ramfaktorer som påverkar arbetssituationen och undervisningen för modersmålsläraren och vilka konsekvenser som uppstår. I undersökningen genomfördes enskilda intervjuer med sex modersmålslärare som undervisar eller har undervisat upp till årskurs nio. En bearbetning av materialet gjordes utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv, där olika ramfaktorer sågs hämma eller främja arbetet som modersmålslärare. Grunden för indelningen av olika ramkategorier i resultatet var dessa ramfaktorer. Studiens resultat visar att gruppundervisning är, överlag, en främjande faktor för modersmålslärarens undervisning, särskilt i moment där dialog är att föredra. Gruppundervisning påverkar dessutom elevens muntliga språkutveckling positivt jämfört med enskild undervisning då eleverna har möjlighet att samtala med likaspråkiga kamrater. Ramfaktorer såsom kunskapskrav, samarbete med övriga skolverksamheten, tid, lokal, utrustning och läromedel visas ha en allmänt hämmande inverkan på modersmålslärarens undervisning samt arbetsmiljö. Studiens resultat visar även att dessa ramfaktorer tycks ha en negativ påverkan på ämnet modersmåls- och modersmålslärarens status i skolan.

Det sociala perspektivet finns på samtliga nivåer inom samhällsplanering idag men är trots det underprioriterat ekonomiska och ekologiska aspekter. Denna uppsats syftar till att undersöka hur sociala perspektiv inkluderas i omfattande infrastrukturinvesteringar genom att titta på exemplet spårvägen i Uppsala. Utifrån relevant teoretisk bakgrund kring social hållbarhet inom transportplanering väljs fem centrala analysbegrepp ut, i form av tillgänglighet, hälsa, jämlikhet, jämställdhet och påverkan på lokalsamhälle. Begreppen används sedan för att med semistrukturerade intervjuer undersöka hur berörda offentliga tjänstepersoner tror att spårvägen kan komma att påverka utifrån ett socialt perspektiv. Undersökningen visar att man inom projektet i många av fallen har en uppfattning om hur spårvägen skulle kunna påverka men att man inte arbetar med flertalet av de sociala perspektiven i en uttalad kontext. Uppfattningen kring begreppen skiljer sig dock mellan de olika respondenterna, vilket kan leda till en otydlighet som kan påverka både arbetet och resultatet. Det framkommer också att valet av spårväg har många mervärden som likvärdiga alternativ inte kan stå för, många som har en positiv påverkan på stadsutveckling och därför indirekt på flertalet sociala frågor.

<p>Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten</p><p> </p><p>Ämne: Företagsekonomi/Redovisning</p><p> </p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp</p><p> </p><p>Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.se</p><p>Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se</p><p>Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se</p><p> </p><p>Datum: 2009-05-29</p><p> </p><p>Handledare: Ann-Sofi Paul</p><p> </p><p>Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll?</p><p> </p><p>Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna.</p><p> </p><p>Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS.</p><p> </p><p>Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag. Auktorisationen av redovisningskonsulten kommer att utvecklas för att skapa större trovärdighet i redovisningen.</p><p> </p><p>Nyckelord: Avskaffandet av revisionsplikten, redovisningskonsulter, revisorer,</p><p>konsekvenser</p>

<p>Aspergers syndrom är ett neurologiskt tillstånd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgås och förstå andra människors tankar och känslor på ett strukturerat sätt. Deras sociala oförmåga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns på"utsidan". De har ofta svårt att samtala på ett naturligt sätt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt ämne. Att vara annorlunda är många gånger frustrerande och det får konsekvenser för individen själv men även för omgivningen. </p><p>I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebär samt hur vi som är verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgå dessa elevers behov. Arbetet innehåller dessutom en empirisk del, i vilken pedagoger som arbetar med individer med Aspergerdiagnos ger sin syn på vad det innebär att ha en elev i klassen med Aspergers syndrom. </p><p>Min analys av den empiriska delen visar att det är oerhört komplicerat att tillmötesgå elever med Aspergers syndrom. Läraren rycks mellan eleven med Aspergers syndrom och övriga elever. Många i omgivningen har svårt att förstå de här personerna, vilket lätt resulterar i utanförskap och stort lidande för den drabbade.</p>

<p>Syftet med vår studie är att utifrån ett föräldraperspektiv belysa behovet av förskolan och dess konsekvenser för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med föräldrar som har barn i förskolan undersöks hur föräldrar resonerar kring förskolan som valmöjlighet och som nödvändighet, hur de uppfattar sitt eget och sitt barns behov av förskolan samt vilka fördelar och nackdelar förskolevistelsen medför för barnet. Litteraturgenomgången utgår från tidigare föräldraundersökningar, annan litteratur och forskning. Våra resultat överensstämmer till stor del med vad tidigare forskning och litteratur visat.</p><p>Kortfattat kan sägas att föräldrar ser förskolan som en nödvändighet, först och främst av ekonomiska skäl, men även för att tillfredsställa både barnets och föräldrars sociala behov. Föräldrar har ett behov av att få stimulans genom sitt arbete, medan barnet har ett behov av att träffa andra barn och leka. Den största fördelen som förskolevistelsen medför är att barnet är tillsammans med andra barn och därmed utvecklar sin sociala kompetens. De stora barngrupperna i förhållande till personaltätheten är den största nackdelen med förskolan, eftersom det för med sig många andra problem. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att förskolan i många fall uppfattas som en nödvändighet, men att det samtidigt innebär många möjligheter för barnet.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Intresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen</p><p>då klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi som</p><p>verksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever.</p><p>Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredas</p><p>för att fungera optimalt.</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kring</p><p>möblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vi</p><p>har undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ett</p><p>pedagogiskt/individanpassat perspektiv.</p><p>För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en</p><p>”casestudie” med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive</p><p>hemklassrum.</p><p>Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att den</p><p>antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten. Många lärare upplever sina</p><p>klassrum för små vilket i sin tur utgör en begränsning för möjligheten att utforma</p><p>klassrumsmiljön efter pedagogiska önskemål. Dessutom begränsar det flexibiliteten enligt</p><p>lärarna. Studien visar också på att elevinflytandet inte är så stort och att arbetsmiljö inte</p><p>högprioriteras.</p>