When investigating the construction industry's lack of digitization, it is often explained that it is because of a conservative culture. The purpose of this study has been to problematize the labelling as conservative and to study a company in the industry to gain a deeper understanding of what other problems that may exist. Based on this, three research questions were identified which the study had as a goal to answer. These are: how the construction industry can be said to be conservative, how the conservatism is expressed, and what other barriers that exists that cannot be said to be derived from conservatism. The study has been conducted through a case study at Skanska Sverige AB with Region Hus Norr as a delimitation. Furthermore, it has been divided into two phases where semi-structural interviews and a document review have been used as the basis for a description of the current situation. The result shows that it is not a representative state of the construction industry to say that it is conservative, and during the case study no underlying expressions of conservatism was observed. On the other hand, there are several other areas that are considered as the reason for a slow development. The conclusions drawn is that the way the Swedish Public Procurement Act is conducted today is one of the reasons for this. An accelerated change process where some steps in the change management models are skipped is also seen as a reason. Furthermore, there are signs of that the current processes not always support efficient digitization, which indicates that the work in some cases only move from an analog to a digital state. Lastly, an indication of a stove pipe structure in the development area has been observed during the study, which can affect the efficiency and target improvement in a negative way. / När byggbranschens uteblivna digitalisering undersöks förklaras det ofta med att det är på grund av en konservativ kultur. Syftet med denna studie har varit att problematisera stämplingen som konservativ och genom att studera ett företag verksamt inom branschen få en djupare förståelse för vilka andra problem som kan finnas. Utifrån detta fastställdes tre frågeställningar vilka studien haft som mål att besvara. Dessa behandlar på vilket sätt byggbranschen kan sägas vara konservativ, hur konservatismen tar sig uttryck samt vilka andra hinder som finns som inte kan sägas härstamma från konservatism. Studien har genomförts via en fallstudie på Skanska Sverige AB med Region Hus Norr som avgränsat område. Vidare har den varit uppdelad i två olika faser där semi-strukturella intervjuer och en dokumentgranskning använts som grund för en nulägesbeskrivning. Resultatet visar att det inte är en representativ bild av byggbranschen att den idag kallas för konservativ och under fallstudien iakttogs inga uttryck för konservatism. Däremot framkommer det flera andra områden som anses ligga till grund för en långsam utveckling. Slutsatsen som dras är att lagen om offentlig upphandling är en av anledningarna till att viss utveckling inom branschen förhindrats. Även en påskyndad förändringsprocess, där vissa steg i för- och avslutningsfasen inom förändringsledning hoppas över, ses som en anledning till detta. Det påvisas även att de processer som finns inte alltid stödjer en effektiv digitalisering, vilket tyder på att det i vissa fall enbart sker en förflyttning av arbetet från analogt till digitalt. Avslutningsvis har en antydan till en stuprörsstruktur observerats under studien vad gäller utvecklingsfrågor, vilket i stor uträckning kan påverka effektiviteten och den eftersträvade förbättringen negativt.

When investigating the construction industry's lack of digitization, it is often explained that it is because of a conservative culture. The purpose of this study has been to problematize the labelling as conservative and to study a company in the industry to gain a deeper understanding of what other problems that may exist. Based on this, three research questions were identified which the study had as a goal to answer. These are: how the construction industry can be said to be conservative, how the conservatism is expressed, and what other barriers that exists that cannot be said to be derived from conservatism. The study has been conducted through a case study at Skanska Sverige AB with Region Hus Norr as a delimitation. Furthermore, it has been divided into two phases where semi-structural interviews and a document review have been used as the basis for a description of the current situation. The result shows that it is not a representative state of the construction industry to say that it is conservative, and during the case study no underlying expressions of conservatism was observed. On the other hand, there are several other areas that are considered as the reason for a slow development. The conclusions drawn is that the way the Swedish Public Procurement Act is conducted today is one of the reasons for this. An accelerated change process where some steps in the change management models are skipped is also seen as a reason. Furthermore, there are signs of that the current processes not always support efficient digitization, which indicates that the work in some cases only move from an analog to a digital state. Lastly, an indication of a stove pipe structure in the development area has been observed during the study, which can affect the efficiency and target improvement in a negative way. / När byggbranschens uteblivna digitalisering undersöks förklaras det ofta med att det är på grund av en konservativ kultur. Syftet med denna studie har varit att problematisera stämplingen som konservativ och genom att studera ett företag verksamt inom branschen få en djupare förståelse för vilka andra problem som kan finnas. Utifrån detta fastställdes tre frågeställningar vilka studien haft som mål att besvara. Dessa behandlar på vilket sätt byggbranschen kan sägas vara konservativ, hur konservatismen tar sig uttryck samt vilka andra hinder som finns som inte kan sägas härstamma från konservatism. Studien har genomförts via en fallstudie på Skanska Sverige AB med Region Hus Norr som avgränsat område. Vidare har den varit uppdelad i två olika faser där semi-strukturella intervjuer och en dokumentgranskning använts som grund för en nulägesbeskrivning. Resultatet visar att det inte är en representativ bild av byggbranschen att den idag kallas för konservativ och under fallstudien iakttogs inga uttryck för konservatism. Däremot framkommer det flera andra områden som anses ligga till grund för en långsam utveckling. Slutsatsen som dras är att lagen om offentlig upphandling är en av anledningarna till att viss utveckling inom branschen förhindrats. Även en påskyndad förändringsprocess, där vissa steg i för- och avslutningsfasen inom förändringsledning hoppas över, ses som en anledning till detta. Det påvisas även att de processer som finns inte alltid stödjer en effektiv digitalisering, vilket tyder på att det i vissa fall enbart sker en förflyttning av arbetet från analogt till digitalt. Avslutningsvis har en antydan till en stuprörsstruktur observerats under studien vad gäller utvecklingsfrågor, vilket i stor uträckning kan påverka effektiviteten och den eftersträvade förbättringen negativt.

No description available.

Syftet med denna studie är att identifiera politiska ideologier och se hur de påverkar diskussioner och beslutsfattande relaterade till vårdgarantin i region Västerbotten. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: - Vilka politiska ideologier går att identifiera i debatten om vårdgarantin i regionfullmäktige Västerbotten? - Hur ser diskussionen och beslutsfattande ut angående vårdgarantin i regionfullmäktige Västerbotten? Studien har genomförts i from av en idéanalys med beskrivande inslag och analysen är genomförd med idealtyper som analysverktyg. Materialet som använts till studien har utgjorts av motioner, frågor och interpellationer från regionfullmäktige i region Västerbotten under perioden 2019-02-26 till 2022-11-29. Resultatet visar på att oppositionen i regionfullmäktige för den främsta diskussionen och beslutsfattande bland interpellationerna, frågorna och motionerna. Kategorier som framgick under insamlandet av materialet var vårdplatser, vårdköer och väntetider och tillgänglighet. Av dessa var tillgänglighet den mest diskuterade kategorin med Moderaterna som mest aktivast parti med en sammanslagning av interpellationer, frågor och motioner på 13st. Den ideologi som tolkades förekomma mer utöver de andra ideologierna var modern liberalism.

Centerpartiet, som är ett av Sveriges riksdagspartier, har länge profilerat sig som liberala och samarbetat i politikens borgerliga allians. Från 2010 har det politiska läget i Sverige genomgått stora politiska förändringar vilket gjort att Centerpartiet idag verkar i den ’breda mitten’ och profilerar sig med en ‘mittenidentitet’. Huruvida denna turbulenta tid påverkat partiets ideologiska förändringar har därför undersökts i denna studie. Syftet som ligger till grund för studien är att studera ideologisk förändring för Centerpartiet under en politiskt turbulent tid. Den teoretiska ansatsen utgår från Marie Demkers teori om ideologisk förändring samt tre idealtyper av ideologierna konservatism, socialliberalism samt nyliberalism. Den valda metoden är kvalitativ ideologianalys, med detta menas att utvalda valmanifest kommer att läsas och innehållet kommer att tolkas och kategoriseras utifrån ett analysverktyg. I det aktuella fallet är analysverktyget en tabell som utgår från de ovan nämnda idealtyper kombinerat med definitionen av begreppen frihet, människosyn, ekonomiskt system, individ/samhälle och offentligt/privat. Valmanifesten läses i sin helhet och innehållet kategoriseras in i tabellen för att kartlägga ideologin. Genom att analysera resultatet kan en slutsats om eventuell ideologisk förändring dras. I studiens fall visade resultatet att Centerpartiet inte har genomgått någon ideologisk förändring, partiet har bedrivit en socialliberal politik från 2010 till 2022.

For the last few years, the question of legal abortion has been a big topic in USpolitics. With the two major US parties, Democrats and Republicans, havingdifferent opinions about the subject, and with a new abortion law introduced inJune of 2022.This study goes over the latest party platforms and different statements fromboth parties to get an understanding about how the both parties view abortionas a problem. With the use of critical discourse analysis as a methodology and“what’s the problem represented to be?” as an analytical framework, the studydoes not aim to present a solution to a problem, but instead show how the twoparties present the problem. Thereafter the ideologies feminism, conservatismand liberalism will be applied to see if it can be connected to how the partiespresent abortion as a problem. The results of the study reveal that theDemocratic party views abortion as a necessity for women's health and rights.The Democratic party does show signs of the ideologies feminism andliberalism in how they represent abortion. The Republicans view abortion assomething morally wrong and shows signs of conservatism.

Ron DeSantis has become one of the most important and debated American politicians in recent years largely because of his education policies. This thesis aims to study the existence of conservatism in his laws Stop WOKE Act, Parental Rights in Education Act, and HB 1069 with research questions formulated to study the laws’ conservative idea structures and their similarities and differences. Heywood’s (2021) definition of conservatism lays the ground for the thesis, but it is primarily guided by Marietta’s (2012) four types of American conservatism used to distinguish different conservative types. The method used is a qualitative idea analysis directed by ideal types and a set scale used for a qualitative assessment, which is applied to a material consisting of official legal texts.  The analysis shows that all three laws studied have a Social Conservative and Culture Conservative idea structure. National Defense Conservatism and Economic Conservatism are also expressed, but only in the Stop WOKE Act, while the Parental Rights in Education Act and HB 1069 have similar conservative idea structures. Culture Conservative ideas mainly characterize DeSantis' education policy overall and are the main basis for the debate and criticism surrounding it.

The Swedish Moderate party, often also called the Conservative party, was founded with conservatism as the dominant ideology. During the years, however, liberalism has gradually found its way into the party. The aim of this study is to analyze the Moderate party’s political platforms from 1984 to 2013 from an ideological perspective. Is conservatism still a foundational ideology in the Moderate party, or has the liberal ideology taken its place? The study is based on an ideal type analysis that illustrates the Moderate party’s argumentation in six political issues in the years 1984, 1993 and 2013. The political issues that have been analyzed are issues where the two ideologies traditionally take very different stands. The result of the study shows that the Moderate party in 1984, according to the six studied political issues, argued from a predominantly conservative perspective. In 1993 the ideological status of the party had changed and more of a mixture between liberalism and conservatism existed. The analysis of the political platform from 2013 shows that the Moderate party has adapted a liberal view in several of the political issues that has been studied. Even though they still use conservative argumentation in two of the six issues, an obvious journey towards liberalism has taken place.

During the first part of the twentieth century the Swedish Moderate party described themselves as a classical conservative party. During the later part of the century the party started to adopt a more prominent liberal mindset and by 1978 the Moderate party described themselves combining the liberal and conservative tradition. Within the academia there is a difference of opinion when it comes to the relationship between liberalism and conservatism within the Moderate party. This study aims to shine new light on this debate by using a new model of analysis. By constructing typical ideas of the liberal and conservative tradition and using these ideas to analyse the party’s political programs this study describes the relationship between liberalism and conservatism between 1956 to 1993. The study shows that there has been a substantial ideological shift during the time period analysed. In 1956 the typical conservative ideas where the centerpiece of the party ́s ideological viewpoints but in 1993 this focus had shifted completely and the party had at this point adopted and centered its ideological viewpoints around the ideas of classical liberalism. The conservative ideas have not been replace and the conservative idea of preserving old institutions and norms is a constant in the party ́s ideology during the whole time period.

Previous research, which addresses the view of the revocation of citizenship for terrorist-related persons, is seemingly critical. It illustrates a lot of problems that an initiation of this action can cause, but despite this, a social debate is underway in Sweden about introducing this particular opportunity. What is really advocated in the Swedish social debate regarding this? The purpose of the study is, by using an argumentative analysis, to see which recurring themes and arguments are expressed in the Swedish social debate. These are then linked to socialistic, liberalistic and conservative views of citizenship in terms of a discussion. The results of the study shows that a number of themes and arguments are visible in the social debate, where it is argued about everything from IS-supporters being citizens regardless of action, to not having the right to take part in the society at all. The majority of the debaters are in favor of some types of action. The conclusion points to the fact that a conservative approach in the examined social debate is dominant, based on that the arguments mostly advocates some kind of action and responsibility. Given that radicalization is a result of exclusion, the conclusion also sheds lights on that lowering the evidence requirements would probably be the most optimal solution for Sweden when it comes to dealing with returning IS-supporters. / Tidigare forskning, som behandlar synen på återkallande av medborgarskap för personer med anknytning till terrorism, är till synes kritiskt inställd. Forskningen visar en hel del problematik ett införande av detta kan medföra, trots det pågår en samhällsdebatt i Sverige om att möjliggöra det. Syftet med studien är att med hjälp av en argumentationsanalys se vilka återkommande teman och argument som uttrycks i den svenska samhällsdebatten om återvändande IS-anhängare och ett återkallande av deras svenska medborgarskap. Detta återknyts sedan till socialistisk-, liberalistisk- och konservativ medborgarskapssyn i form av diskussion. Resultatet av studien visar att ett antal teman och argument synliggörs i samhällsdebatten, där det argumenteras om allt från att IS-anhängare är medborgare oavsett handling, till att de inte har rätt att ta del av det svenska samhället alls på grund av IS handlingar. Den övervägande delen debattörer är förnågon typ av åtgärd. Slutsatsen pekar mot att ett konservativt synsätt i den undersökta samhällsdebatten är dominerande, baserat på att de argument som framförs mestadels argumenterar för någon form av agerande och ansvarsutkrävande. Utifrån att radikalisering är ett resultat av exkludering är slutsatsen att en sänkning av beviskraven förmodligen skulle vara den mest optimala lösningen för Sverige när det gäller hanteringen av återvändande IS-anhängare istället för att återkalla deras svenska medborgarskap.