This Master’s (60 credits) dissertation paper examines how three Swedish newspapers describe the political ideology called anti–Semitism in Germany, from the day it was born in end of October 1879 until January 1882 after the campaigns of persecution of Jews in Russia and Germany.Politically, the 1880s were formative years in Swedish history. A party system emerged slowly andseveral new political ideologies found their way into Swedish political life. Many of those wereinfluences from Germany: socialism, nationalism, political conservatism. But also anti–Semitism.This paper is a comparative study between the newspapers Dagens Nyheter (liberal), Nya DagligtAllehanda (conservative) and Stockholms Dagblad (conservative) and describe how the anti–Semitic political movement in Germany, and the ongoing atrocities against Jews in Russia andGermany, were being portrayed in the Swedish media. The survey in the essay shows that the newspapers describe the political ideology anti-Semitismvery differently. Liberal Dagens Nyheter was highly critical against the political form of hatredagainst the Jews, but so was also conservative Stockholms Dagblad, although the latter had a higherdegree of a neutral type of reporting than the former. Stockholms Dagblad leaned towards supportof a Bismarckian type of conservatism, (which at this time had not yet embraced hatred againstJews as an official policy). The newspaper of the three with the strongest support of the anti-Semitic political movement inGermany was the daily Nya Dagligt Allehanda, which very often expressed and reproduced anti-Semitic constructions and derogatory and racist views on Jews.However, the newspaper Nya Dagligt Allehanda did not embrace the most extreme and violent formof anti-Semitism which were being advocated by some German politicians in the 1880s, whichincluded the deportation or even mass murder of Jews.

Syftet med denna studie är att bidra till främjad politisk medvetenhet genom en analys av hur Socialdemokraterna och Moderaterna förhåller sig till sina respektive ideologier. Uppsatsen fokuserar på hur partierna i sina partimanifest redogör för Sveriges utrikespolitiska roll, samt om de utvalda partierna bibehåller sin ideologi eller om de frångår denna vid utrikespolitiska frågor. Metoden som används är Göran Bergströms och Kristina Boréus definition av ideologianalys. Analysen tillämpas genom ett analysverktyg utvecklat av Jan Hylén för att analysera förhållandet mellan ideologi och partimanifest utifrån definitioner av teorierna socialism och liberalkonservatism. Resultatet av studien visar att Moderaterna varierar i ideologiska utgångspunkter medan Socialdemokraterna behåller sin ideologi i partimanifesten utifrån den valda tidsperioden. Genom analysen framställs orsaker till att Moderaterna varit ett konservativt parti som senare kommit att bli mer och mer liberalt. Slutligen följer en ämnesdidaktisk implikation där studiens syfte ställs inför undervisning i samhällskunskapsämnet på gymnasieskolan.

The thesis is a contribution to the analysis of media representation through the use of critical discourse analysis of twelve English written articles by Russian and international media sources. The articles were chosen in relation to the unauthorised Pussy Riot protest in the Cathedral in Moscow back in February 2012, and the societal changes that have taken place thereafter. The analysed articles have been written and published between February 2012 and January 2014. The aim with the study is to see how media sources from different geographical backgrounds described the same events and news.

This essay aims to analyze Zachar Prilepin's book “The Platoon. Officers and Militias of Russian Literature” in the context of the book's affiliation to the cultural expressions of the conservative post-post-Soviet historical interpretation. Zachar Prilepin is not only a well-known and well-established modern Russian writer but also a mnemotic actor who actively participates in memory politics and creates a current radical-conservative discourse within this framework. "Platoon" was published in collaboration between the author and the Russian Military History Society. The book, which consists of the biographies of 11 Russian writers, is considered within the framework of this essay as a program script containing a set of various concepts which form the concentrate of the respective worldview. As well as the overall and central warrior-poet concept that is the subject of a comprehensive analysis devoted to the central place in this essay. The "Platoon" is a prime example of an ongoing reformatting of the view on the past that reflects the post-post-Soviet conservative reading of 19th century history. This book postulates that the poet cannot only become a warrior and take part in the wars for the sake of the Fatherland, but also has such an obligation. In this way, art is put in the service of the state - a militaristic empire that art is obliged to praise, just as it must praise death for own sake. The method for this essay is an integrated approach, which was chosen to combine general scientific and special methods. That is methods such as the method of abstraction, the descriptive-functional method and the method of ascension from the abstract to the concrete. The material for this study consists mainly of Zachar Prilepin's book "Platoon" was mainly used. In addition to this, scientific articles and various publications in the mass media were also used. / Denna uppsats analyserar Zachar Prilepins bok ”Plutonen. Den ryska litteraturens officerare och lantvärnsmän” Boken kan ses som ett bidrag hemmahörande inom den post-sovjetiska kontexten av historietolkning. Zachar Prilepin är inte bara en välkänd och väletablerad modern rysk författare, utan även en mnemonisk aktör som aktivt deltar i den ryska minnespolitiken som skapar en aktuell radikal-konservativ diskurs inom dess ramar. ”Plutonen” gavs ut i samarbete mellan författaren och det Ryska Militärhistoriska Sällskapet. Boken, som består av 11 ryska litteratörers biografier, betraktas inom ramen för denna uppsats som en programskrift som innehåller en uppsättning av diverse koncept vilka utgör ett koncentrat av respektive författares världsåskådning och världsuppfattning. Boken innehåller även ett övergripande, och för denna studie centralt, koncept nämligen krigare-poet som är föremål för en omfattande analys och som står i fokus för denna uppsats. ”Plutonen” är ett framträdande exempel på en pågående omformatering av synen på det förflutna som speglar den post-postsovjetiska konservativa läsningen av 1800-talets historia. Denna bok postulerar att poet inte bara kan bli krigare och delta i krigen för Fosterlandets skull utan även har en sådan förpliktelse. På ett sådant sätt sätts konsten i tjänst till staten – ett militaristiskt imperium som konsten måste besjunga, precis som den måste besjunga döden för dess skull Metoden för denna uppsats är ett integrerat tillvägagångssätt som kombinerar allmänna vetenskapliga och speciella metoder såsom abstraktionsmetoden, den beskrivande-funktionella metoden och metoden för uppstigning från det abstrakta till det konkreta. Materialet som används för denna uppsats är huvudsakligen Prilepins bok ”Plutonen”. Utöver detta användes även vetenskapliga artiklar samt diverse publikationer i mass-media.

Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i Sverigedemokraternas principprogram för att skapa en förståelse för inslag av radikal högerpopulism i partiets politiska ideologi, så som den kommer till uttryck i dessa texter. Forskningsfrågans relevans grundar sig i den splittring som identifierats bland forskare som sysslar med Sverigedemokraternas politiska ideologi och hur den bör definieras. Trots att Sverigedemokraterna är Sveriges näst största parti, vilket medför ett stort politiskt inflytande, finns alltså en osäkerhet bland forskare om partiets ideologi och intentioner. Det är vanligt förekommande att Sverigedemokraterna beskrivs baserat på deras ställningstagande i enskilda politiska frågor, exempelvis frågor om invandring, men i den här uppsatsen presenteras en analys av Sverigedemokraternas beskrivningar av Sverige, världen och politik i allmänhet. Mitt syfte ska besvaras genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Det material som analyseras är Sverigedemokraternas partiprogram/principprogram från åren 1996, 1999, 2003, 2011 och 2019. I analysen utgår jag från ett teoretiskt ramverk baserat på Jens Rydgrens beskrivningar av radikal högerpopulism. En idealtyp för radikal högerpopulism formuleras med syftet att förenkla och förtydliga ideologins olika grundbultar. Resultatet visar att Sverigedemokraternas principprogram innehåller radikala högerpopulistiska tendenser under alla år, men det identifieras också skillnader som indikerar att principprogrammens primära fokus varierar under åren. Partiets invandringspolitiska ståndpunkter är centrala delar som går i linje med ideologin i samtliga program, där en intolerans inför olikheter och stark etnopluralistisk nationalism identifierats. De radikala högerpopulistiska tendenser som identifieras förekommer i en sådan utsträckning, även 2019, att studiens resultat kan tolkas som stöd till påståenden om att radikal högerpopulism kan användas för att beskriva Sverigedemokraternas ideologi. / The purpose of this study is to examine the content of the Sweden Democrats' party program in order to create an understanding of potential elements of radical right-wing populism in the party's ideology, as expressed in these texts. The relevance of the research question is based on the division identified among researchers of the Sweden Democrats' political ideology and how it should be defined. Even though the Sweden Democrats are Sweden's second largest party, which entails a large political influence, there is still a great deal of uncertainty among the public as well as experts about the party's ideology and intentions. It is common for the Sweden Democrats to be described based on their stance on individual political issues, for example issues of immigration, but this essay presents an analysis of the Sweden Democrats' descriptions of Sweden, the world and politics in general. My purpose is to be answered through a targeted qualitative content analysis. The material that is analyzed is the Sweden Democrats' party programs from the years 1996, 1999, 2003, 2011 and 2019. In the analysis, I use a theoretical framework based on Jens Rydgren's descriptions of radical right-wing populism. An ideal type for radical right-wing populism is formulated with the aim of simplifying and clarifying the core of the ideology. The results show that the Sweden Democrats' party programs contain radical right-wing populist tendencies between the years 1996-2019, but differences are also identified which indicate that the primary focus in the party programs vary over the years. The party’s immigration policies align particularly well with the ideology in all programs, where an intolerance towards differences and a strong ethnopluralist nationalism have been identified. The radical right-wing populist tendencies that are identified occur to such an extent, even in 2019, that the study's results can be interpreted as support for claims that radical right-wing populism can be used to describe the ideology of the Sweden Democrats.

What does it mean when there is nothing behind the façade? The schism between Russia and the international society reached a new level of depth as of February 2022. Тhis predicament was facilitated by events and developments prior to it, and this build-up also saw itself reflected in the sphere of international law. There was a crucial moment in 2015 when the Russian Constitutional Court passed decree 21-P. This decision was the culmination of a long legal struggle between the Russian Constitutional Court and the European Court of Human Rights. The conclusion was that if a judgment of an international court is incompatible with the Russian Constitution, then the execution of measures foreseen in the judgment of its legal order can be prevented. This thesis seeks to delineate in what way key aspects of legal scholar Mikhail Antonov’s dissertation Formalism, Realism and Conservatism in Russian Law are found manifest in the linguistic properties and legal methodology applied by the Constitutional Court in decree 21-P. The document concerning decision 21-P was subjected to a three-step assessment including an analysis of the document’s quantitative properties, a discourse analysis, as well as an analysis of the court’s legal methodology. The research results indicate that Antonov’s conception of the Russian legal system expresses itself in a diffuse multi-dimensional system in decision 21-P. It is a multifaceted pattern where different elements can elicit formalism, realism, or both simultaneously, with different degrees of prevalence. / Eсли за фасадом ничего нет, что это значит? Раскол между Россией и международным сообществом достиг нового уровня после февраля 2022 года. Этому затруднительному положению способствовали предшествующие ему события и эта эскалация нашла отражение и в сфере международного права. Переломный момент был в 2015 году, когда Конституционный Суд РФ принял постановление № 21-П. Это решение стало кульминацией длительной правовой борьбы между Конституционным судом России и Европейским судом поправам человека. Был сделан вывод о том, что в случае несовместимости решения международного суда с Конституцией РФ исполнение предусмотренных в решении мер его правопорядка может быть предотвращено. В данной диссертации делается попытка определить, каким образом ключевые аспекты диссертации профессора Михаила Антонова «Формализм, реализм и консерватизм в российском праве» проявляются в лингвистических свойствах и правовой методологии Конституционного Суда РФ в постановление № 21-П. Документ Был подвергнут трехступенчатой оценке, включающей анализ количественных характеристик документа, дискурсивный анализ, а также анализ правовой методологии суда. Результаты исследования показывают, что концепция российской правовой системы Антонова выражается в многоаспектной системе в решении № 21-П. Это многогранный паттерн, в котором разные элементы могут вызывать формализм, реализм или и то, и другое одновременно, с разной степенью преобладания. / Vad betyder det om det inte finns något bakom fasaden? Schismen mellan Ryssland och det internationella samhället nådde en ny nivå i februari 2022. Denna splittring förutsågs av händelser som ägde rum i förväg och finns även återspeglade inom internationell rättssfär. Det fanns ett avgörande ögonblick 2015, när den ryska författningsdomstolen antog dekret 21-P. Detta beslut var kulmen på en lång rättskamp mellan den ryska författningsdomstolen och den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. Slutsatsen var att om en dom från en internationell domstol är oförenlig med den ryska konstitutionen, kan implementeringen av åtgärder som förutses i bedömningen av dess rättsordning förhindras. Detta arbete syftar till att utforska vilket sätt de centrala aspekterna av rättsforskaren Mikhail Antonovs avhandling Formalism, Realism and Conservatism in Russian Law manifesteras i de språkliga egenskaper och den juridiska metodik som tillämpas av författningsdomstolen i dekret 21-P. Det officiella dokumentet rörande beslut 21-P genomgick en trestegsanalys som inkluderar en granskning av textens kvantitativa egenskaper, en diskursanalys samt en analys av domstolens juridiska metodik. Forskningsresultaten indikerar att Antonovs uppfattning om det ryska rättssystemet uttrycker sig i ett diffust flerdimensionellt system i beslut 21-P. Det är ett mångfacetterat mönster där olika element kan framkalla formalism, realism, eller båda samtidigt, med olika grader av prevalens.

This study aims to provide answers to how the former Alliance parties relate to their basic ideologies today in comparison to the ideological anchoring during the time when the Alliance cooperation was still relevant in Swedish politics. The study also seeks to explain observed disparities based on previous political science research on Sweden's party system, the GAL-TAN scale and median voter theory. The investigation applies two dimensions to capture the ideologies in the materials; the view of human beings and social theory where an economic aspect is also included. The study examines how prevalent the parties ideologies are within the migration policies and school policies. These areas are perceived to cover the selected dimensions. The goal is for the study to increase political awareness among voters, provide increased knowledge of how Sweden's party system works and provide an explanation as to why the Alliance eventually split. The method used in the study is a qualitative ideology analysis of party programs and election manifestos based on two time periods; year 2004 and 2022. The results show that the parties follow their ideologies to a large extent based on the material. What deviated was that the Moderates' migration policy attitude has changed, whereby the party has moved more towards TAN on the GAL-TAN scale. However, the survey is not comprehensive in order to fully establish whether the parties' ideologies are followed, partly because only two policy areas are analyzed and partly because the actual and real policies were not examined.