Zugl.: Berlin, Freie Univ., Diss.

Studien som gjorts är kvalitativ och behandlar hur unga vuxna som ännu inte har barn konstruerar bilden av sitt framtida barn. Som grund har vi haft socialkonstruktivismen som ontologisk och epistemologisk position.  Frågeställningarna i studien är: Hur talar individer som ännu inte har barn om sitt framtida barn? Påverkar individens tidigare socialisationsprocess tankarna av det framtida barnet? Vilka centrala institutioner hänvisar individen till i talet om sitt framtida barn? I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och dessa har sedan transkriberats analyserats. Det har visat sig att individernas egen socialisationsprocess speglar av sig på hur de talar om sitt framtida barn. Värderingar, egenskaper, skola och relationer är de centrala institutioner vi funnit i empirin. Resultatet har kopplats samman med teorier som socialisationsprocessen, institutioner, habitus, risksamhället, modernitet och självidentitet samt angränsande forskning.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial. Verksamhetens planering bör utgå från barnens intressen där pedagoger och barn i en tillåtande atmosfär tillsammans skapar ett lustfyllt lärande. De slutsatser som jag kan dra av studien är att teknikämnet i förskolan har stora förutsättningar då barnen har ett stort intresse av att undersöka och konstruera. Uterummet utnyttjas i hög utsträckning. Faktorer som påverkar förutsättningarna är en tydlig verksamhetsprofil som är förankrad hos förskolechef och pedagoger.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus konstrueras i ämnet idrott och hälsa.Ytterligare ett syfte var att genom feministisk poststrukturell teori analysera vilka diskursersom framträder i lärarnas tal om genus i undervisningen. Studien var en kvalitativundersökning med en egenkonstruerad intervjuguide. Respondenterna i undersökningen varverksamma gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa. Det var sex gymnasielärare från tre olikaskolor i södra Sverige som deltog i undersökningen, lärarnas utsagor utgjorde svaren tillstudiens resultat. Respondenternas svar analyserades utifrån tematisering och diskursanalys.Den teoretiska utgångspunkten i denna studie var feministisk poststrukturalism. Resultatetvisade att lärare menar att det finns biologiska skillnader på flickor och pojkar och att detmissgynnar flickor i många sammanhang eftersom pojkarna anses vara starkare och snabbare.Studiens resultat pekade även på att lärare förser flickor och pojkar med olika attribut, omvad som anses vara flickigt och pojkigt. En diskurs som framträdde i förhållande till hurpojkar och flickor konstrueras var det biologiska könet. Det innebär att konstruktionen avpojkar och flickor handlar om biologiska skillnader. En annan framträdande diskurs varsocialt kön, att flickor och pojkar är på ett visst sätt, tycker om olika saker och förses medspecifika egenskaper. Analysen i denna studie visade även att det fanns motstridiga diskurseri lärares tal om pojkar och flickor, där resultatet visade att lärarna förklarar att de vill ochförsöker ha ett könsneutralt tänk.

Denna studie har undersökt hur kön konstrueras i förvaltningsrättens 3 § LVU-domar, med fokus på rekvisitet ”annat socialt nedbrytande beteende”. Studien bygger på en socialkonstruktivistisk ansats, där förståelsen om kön ses som socialt konstruerad. Tidigare forskning har konstaterat att det finns skillnader i diskurser gällande tjejer och killar i domarna. Däremot finns det begränsad forskning om hur dessa skillnader kan förstås ur ett könsperspektiv. För att undersöka detta användes kritisk diskursanalys för att analysera 32 domar från 2016. Resultaten visade att det finns en diskurs för tjejer och en för killar, som tydligt skiljer sig åt. Dessa skillnader har sedan analyserats med utgångspunkt i Hirdmans genusteori. På basis av empirin kan konstateras att förvaltningsrätten har olika förväntningar på hur tjejer och killar bör bete sig, som kan kopplas till rådande, samhälleliga normer kring kön. Liknande beteenden och handlingar benämndes olika beroende på kön. Särskilt framträdande var att tjejer i högre grad än killar förväntas ta ansvar för sina handlingar. Detta tyder på att samhälleliga normer och sociala konstruktioner av kön får ta plats i domarna, vilket innebär att förvaltningsrättens skyldighet att iaktta objektivitets- och likhetsprincipen kan ifrågasättas.

Denna rapport kommer att redovisa ett examensarbete på D-nivå som är genomfört av två studenter på Mälardalens högskola i Eskilstuna. Arbetet omfattar en produktutvecklingsprocess som användes för att utveckla och ta fram en eldriven hydraulikpump. Rehobot Hydraulics är ett svenskt företag som arbetar med att utveckla, producera samt marknadsföra sina produkter som är baserade på högtryckshydraulik. Sortimentet är stort och bjuder på bland annat pumpar, domkrafter, liftsystem, räddningsverktyg och cylindrar. Fokus med arbetet kommer att ligga på att utveckla en produkt som ska utöka sortimentet av pumpar. Författarna kommer således att utveckla en hydraulikpump som ska vara driven med hjälp av en elektriskmotor. Kunden som har efterfrågat denna produkt är Porsche. Idag har Rehobot Hydraulics ingen egenutvecklad elmotordriven pump utan den som finns i sortimentet köper företaget in och säljer vidare. Den nya produkten ska då vara en elmotordriven version som ska kunna passa in i samma oljebehållare som används idag i 2500-serien av hydrauliska pumpar. Eftersom produkten ska vara för intermittent bruk och inte kontinuerlig drift så ville författarna utveckla en produkt som är anpassningsbar för alla användare. Vid arbetets uppstart ställde sig författarna tre stycken frågor: 1.      Hur ska produkten vara utformad för att rymma alla komponenter i oljebehållaren som används idag i 2500-serien? 2.      Hur kan man säkerställa att produkten uppfyller kraven i kravspecifikationen? 3.      Vilket material är lämpligast för konstruktionen med avseende till hållbarhet och vikt? För att kunna besvara dessa frågor började författarna att inleda arbetet med informationssökning kring hydraulsystem för olika hydraulikpumpar och vilka tekniska komponenter som ingår i dem. Utifrån den tidiga insamlingen av information kunde författarna i ett tidigt stadie bilda ett underlag kring hur den befintliga produkten fungerar och redogöra potentiella problem som kan uppstå under projektets arbetsgång. Det slutgiltiga konceptet är resultatet av en PU-process som till sist har avslutats med en slutgiltig konceptlösning. Under utvecklingsfasen av koncept har författarna säkerställt att konceptet kan utföra sina funktioner. Dessutom att de kan fungera optimalt gentemot materialvalet som författarna anser är lämpligt.   Resultatet består av ett pumphus anslutet till två stycken pumpelement på vardera sida. Utifrån materialvalet har författarna med hjälp av hållfasthetsberäkningar kunnat bevisa att pumpsystemet kan klara av alla tänkbara påfrestningar som det tänkas utsättas för. Konceptet uppfyller kravspecifikationen med hjälp av teoretisk analys och metodisk produktutveckling och anses därför vara en godkänd lösning. Den totala vikt reduktionen uppkom till cirka 33%.

Denna rapport behandlar utvecklingsarbetet med att designa en ergonomisk och funktionell arbetsstation för permabilitetssökning av gasgeneratorer. Arbetet är den avslutande delen på maskiningenjörsprogrammet som görs vid Högskolan i Borås och omfattar 15 högskolepoäng. Projektets genomförande bestod av ett antal delmoment där resultaten stod till grund för att bygga vidare på nästa moment. Det första delmomentet var planering av projektet, där ingick bland annat att analysera och observera den nuvarande arbetsstationen för få grundförutsättningarna för skapandet av en ny. Följande delmoment var en litteraturstudie vars syfte var att förhöja kunskap kring främst ämnena ergonomi och effektiva produktutvecklingsmetoder, men även teori kring vätgaspermeabilitet. I litteraturstudien ingick även genomgång av olika checklistor för att identifiera risker inom området ergonomi. Projektets sista fas var idé och konceptgenerering. Här genererades olika koncept genom kreativa metoder för att sedan presenteras i olika konceptgenomgångar i form av conjoint analys. Ledordet för framtagandet av den slutliga konstruktionen har under hela processen varit funktionalitet och ergonomi. Konceptet hade olika funktioner för att kunna göra optimerande inställningar för att säkerställa funktionalitet och ergonomi för den enskilde individen. Designen har reducerat risken för att resultatet av testerna blir felaktiga då detta tidigare varit ett problem Ett antal förbättringsförslag togs fram ifall det skulle finnas behov av en mer ergonomisk samt säkrare arbetsstation i framtiden, såsom justerbar utrustning.

Detta är ett projekt som har utförts under hösten 2016 för Högskoleingenjör i maskinteknik vid Umeå universitet. Arbetet omfattade 15 högskolepoäng.  Syftet med projektet är att ta fram nya formatdelar till en maskin som APL använder i sin produktion. Maskinen i fråga fyller flaskor med vätska som sedan försluts och skickas vidare till nästa station. APL använder sig av flera olika storlekar på dessa flaskor men har endast tillgång till en storlek på formatdelarna. Detta skapade ett problem när man arbetade med de mindre flaskorna eftersom man då blev man tvingad att lägga in inlägg på de ställen där formatdelarna var för stora.  De material som de gamla formatdelarna bestod av var även ett område som undersöktes. Detta med anledning av att alla delarna värmesteriliseras innan de används i maskinen och under en sådan behandling så utsätts materialet för höga temperaturer. Med det material som används i dagsläget så orsakar uppvärmningen att delarna tappar sin form eftersom de inte är gjorda för de temperaturer som de utsätts för i autoklaven. Syfte med de här projekten är alltså att ta fram 3D-modeller för nya formatdelar som är anpassade efter de flaskorna med mindre dimensioner, samt att undersöka om det finns andra material som kan vara mer lämpade för de påfrestningar som delarna utsätts för.   För att uppnå detta så har de gamla formatdelarna undersökts och skissats av. Därefter har de relevanta måtten korrigerats och de nya modellerna har ritats upp i CAD-programmet Solid Works.  En undersökning om materialmöjligheterna har även gjorts, då med fokus på olika plastmaterial samt de tillverkningsmetoder som är relevanta. Fokus när det gällde materialen låg till största del på egenskaper vid höga temperaturer. Värden har tagits ur tabeller, beräkningar har gjorts och tillsammans visar detta vilket material som är bäst lämpat för APLs ändamål. / This is a project that has been carried out in autumn 2016 for Bachelor of engineering in mechanical engineering at Umeå University. The work included 15 credits.  The aim of the project is to produce new parts for a machine that APL uses in its production. The machine in question fills bottles with liquid which is then sealed and sent on to the next station. APL makes use of several different sizes of these bottles but only have access to one size of format elements. This created a problem in that when you are working with the smaller bottles you are forced to put some extra material in where the format parts were too big.   The materials that the old format parts consisted of was also an area that was investigated. This is because all parts are Heat-sterilized before they are used in the machine and during such treatment they are exposed to high temperatures. With the material used at the present time this heating process was causing the parts to lose their shape as they are not made for the temperature to which they are exposed. The purpose of this project is thus to produce 3d-drawings for the new format elements that are tailored to the bottles with smaller dimensions, as well as to investigate whether there are other materials that may be more suitable for the strain that parts are exposed to.   To achieve this, i have examined the old parts and have taken the relevant measurements. The old measurements have been corrected and the new models have been drawn up in the CAD program SolidWorks. Since then, dimensioned drawings designed to serve as a manufacturing base have been made.   A study on material opportunities has also taken place, focusing on different plastic materials and the manufacturing processes that are relevant. Focus in terms of the materials was largely put on properties at high temperatures. Values are obtained from tables and calculations have been made, and together, this shows what material is best suited for the APLs purposes.