Studien handlar om livsberättelse, tolkning, makt och rätten att veta mest om sej själv.  Studien fördjupar insikten om, och problematiserar, analyser av en persons egen berättelse om sitt liv. Social konstruktionism, hermeneutik, teorier om berättelse och makt, kunskaper om minnet samt tankar om rätten att analysera är de utgångspunkter som genom granskande närläsning främst bär upp teoridelen. Metoddelen utvecklar förutsättningar att skapa en livsberättelse så fri från tolkningar som möjligt. Denna del utmynnar i min mammas fascinerande livsberättelse, där varje läsare ges möjlighet att låta texten tala själv utan analysens tolkningsföreträde. Studien visar på forskarens kompromisslösa ansvar att tänka i termer av tolkningsföreträde, bekräftelsebehov och makt i mötet med individer som deltar i, eller förväntas läsa, studier av olika slag.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en av dessa många ”pro suicide”- usenet gruppers medlemmar kan acceptera och legitimera ett beteende som samhället i västvärlden har svårt att acceptera. Med arbetet vill jag öka förståelsen av hur medlemmarna av en "pro suicide" usenet grupp kan konstruera en verklighet där det oaccepterade kan ses som accepterat. Arbetet är skrivet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskurspsykologi som analysmetod. Teori och metod valdes utifrån att arbetets fokus finns på hur medlemmarna i usenet gruppen kan konstruera en verklighet där självmord är accepterat. Det resultat som framkommit visar på en gemensam attityd inställning hos den aktuella usenet gruppen där självmordet är accepterat utifrån att det är ett individuellt beslut om en person vill leva eller dö. Legitimering av självmordet sker genom att ansvaret läggs på samhället som skapar de traumatiska konsekvenserna för familjen till personen som begått självmord, inte självmordet i sig. Ett normskifte där självmordet accepteras av samhället är därför önskvärt enligt usenet gruppen. Vidare har den gemensamma attityden hos usenet gruppen analyserats.

No description available.

Vår övertygelse är att vi blir någon i mötet med andra. Vi är därför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv på hur ungdomars sexualitet förväntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta får. Vilka normer och regler är det vuxenvärlden förmedlar i mötet med ungdomarna. Våra centrala frågeställningar är: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förväntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad. Materialet är tänkt att användas som ett verktyg i sex- och samlevnads undervisning för ungdomar i grundskolan. Genom att göra en diskursanalys på materialet fann vi att trots önskan om att bryta heteronormativitet och arbeta mot homofobi var det inte helt enkelt att uppnå denna önskan. Normer och värderingar tenderar att vara så starkt befästa att trots en medvetenhet styrs de professionella av de rådande normerna kring sexualitet. Samtidigt som vi fann att traditionella könsroller riskerade att befästas kunde de lika gärna uppfattas som provocerande och bli möjliga att ifrågasättas.

Studien syftar till att granska genus- och rollkonstruktioner i barnböcker utifrån frågeställningarna; hur ser genus- och rollkonstruktioner ut i de studerade böckerna? Böcker är en viktig källa i barns socialisationsprocess (Hulth & Schönbäck, 2011). Studien utgår från konstruktionismen, och använder sig av bild- och textanalys för att studera LasseMajas detektivbyrå. Studien utgår ifrån genusteori och rollteori och har en deduktiv ansats. Resultaten visar bland annat att böckerna innehåller en genusnormativ yrkesdelning och att bilderna särskiljer kvinnor och män från varandra. Det finns vissa grundläggande normer i böckerna samt vissa yrken som har olika viktiga funktioner. Böckerna skildrar även hierarkier, att det finns skyldigheter inom givna relationer samt att vissa roller krockar med varandra. Studiens slutsats är böckerna skildrar normativa inslag gällande hur karaktärer porträtteras och tillåts agera. Konstruktionerna förmedlar att det är viktigt att kvinnor och män särskiljs, samt att ordning och stabilitet bevaras i sociala system.

Studien handlar om högstadiekurators subjektiva uppfattning när det kommer till ansvarsfördelning, utvecklingen av nätmobbning samt eventuella könsskillnader kopplat till nätmobbning. Studien har en ansats i tematisk analys och den utgjordes av temana utveckling, ansvar och könskillnader. Det blev även tydligt att högstadiekuratorerna oberoende av kön, ålder och erfarenhet hade likande uppfattning om fenomenet nätmobbning. Teorierna som används i denna studie är The online disinhibition effect och Social konstruktionism kopplat till genus och identitet. / Nej

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla förmågan att resonera om hållbar utveckling. Fyra lärare i geografi i årskurserna 6-9 har intervjuats för att få reda på hur de utformar undervisningen så att eleverna kan visa på resonemang för hållbar utveckling, en textanalys av läroböcker har gjorts för att undersöka om de är utformade så att eleven tränas i att resonera om hållbar utveckling samt så har provfrågorna i nationella provet i geografi för årskurs 9 analyserats för att hitta samband mellan konstruktionen av provfrågor och lärarnas sätt att undervisa i hållbar utveckling. Undersökningen har visat på att elever får träning i att resonera om hållbar utveckling genom väl utvecklade metoder och övningar, att nationella proven fungerar som måttstock för geografiundervisningen och provfrågorna ger lärare förslag på uppslag till hur hållbar utveckling kan arbetas med i undervisningen  samt att läroböcker skiljer sig åt i hur mycket de uppmanar eleverna att resonera och analysera beroende på om de är skrivna innan eller efter införandet av den nya läroplanen. Undersökningens resultat analyseras med hjälp av två teorier om lärande, behavorism och konstruktivism, vilka handlar om vad lärande är och hur lärande sker.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera konstprojektet och bloggen ”Post A Secret” utifrån ett bekännelseperspektiv i allmänhet och ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse i synnerhet. Projektet baseras på att individer anonymt skriver ner en hemlighet på ett egenhändigt gjorda vykort och skickar in till skaparen Frank Warren som publicerar dem på hemsidan. Den tidigare forskningen behandlar två övergripande teman; bekännelse och Internet. Dessa får stort utrymme i uppsatsen på grund av att projektet är en kombination av flera olika medier och infallsvinklar och behöver förstås utifrån den kontext i vilket det konstrueras. Den teoretiska och begreppsliga referensramen ger bakgrund och förståelse för den samtid inom vilken bekännelsen förstås. Med Vivien Burrs socialkonstruktionism i grunden arbetar jag med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera vykortens form och innehåll i varsin del och undersöker även hur de samverkar till att konstruera bekännelsen I analyskapitlet avhandlas även hur projektet konstruerar hemligheten, det autentiska uttrycket, det vill säga på vilket sätt projektet uppfattas som ärligt och seriöst och vad anonymiteten får för konsekvenser för projektet. I en avslutande diskussionsdel för jag ett resonemang kring den hur vi kan se ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse då den främst fokuserar på ett identitetsskapande snarare än ett tvång, men också hur kombinationen av medier och genrer tillsammans med anonymiteten och det estetiska skapar en spänning mellan aktör och betraktare. De förändringar jag funnit gör också ”Post A Secret” till en resurs för att förstå vår samtid genom utnyttja anonymitetens frispråkighet, men kan även användas för att se hur autenticiteten idag söker nya vägar.</p>

<p>Childhood as a social category is under strucural redefinition. In this thesis the child and childhood are understood as socially constructed phenomenons. Focus is laid upon the construction of the concept “in the best interest of the child” wich in The UN Convention on the Rights of the Child is defined as beeing the foremost important view to take into account when decisions wich affect children are made. As the thesis shows, a concrete and universall view of the best interest of the child is lacking in practice and would in many cases be unfortunate. Hence, the definitions of the term are interpreted as contingent and as negotiated through language (referred to as discourse). The analysis deconstructs utterances in a television based discussion into analytically defined levels of discourse and social practices wich results in a idea of how the child and childhood are defined through discourse. It is revealed that the positions of children and teenagers are mainly set by adult agents and that they sometimes differ from teenagers view of themselves. One of the results of the thesis is criticism against opressing views of the child and destructive definitions of its best interest.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera konstprojektet och bloggen ”Post A Secret” utifrån ett bekännelseperspektiv i allmänhet och ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse i synnerhet. Projektet baseras på att individer anonymt skriver ner en hemlighet på ett egenhändigt gjorda vykort och skickar in till skaparen Frank Warren som publicerar dem på hemsidan. Den tidigare forskningen behandlar två övergripande teman; bekännelse och Internet. Dessa får stort utrymme i uppsatsen på grund av att projektet är en kombination av flera olika medier och infallsvinklar och behöver förstås utifrån den kontext i vilket det konstrueras. Den teoretiska och begreppsliga referensramen ger bakgrund och förståelse för den samtid inom vilken bekännelsen förstås. Med Vivien Burrs socialkonstruktionism i grunden arbetar jag med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera vykortens form och innehåll i varsin del och undersöker även hur de samverkar till att konstruera bekännelsen I analyskapitlet avhandlas även hur projektet konstruerar hemligheten, det autentiska uttrycket, det vill säga på vilket sätt projektet uppfattas som ärligt och seriöst och vad anonymiteten får för konsekvenser för projektet. I en avslutande diskussionsdel för jag ett resonemang kring den hur vi kan se ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse då den främst fokuserar på ett identitetsskapande snarare än ett tvång, men också hur kombinationen av medier och genrer tillsammans med anonymiteten och det estetiska skapar en spänning mellan aktör och betraktare. De förändringar jag funnit gör också ”Post A Secret” till en resurs för att förstå vår samtid genom utnyttja anonymitetens frispråkighet, men kan även användas för att se hur autenticiteten idag söker nya vägar.