I denna studie har politiska skandaler studerats ur ett framingperspektiv. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur rapporteringen skiljer sig åt mellan höger- och vänsterpolitiker i beskrivningen av politiska skandaler. Genom en kvantitativ första undersökning har det konstaterat satt vänsterpolitiker blir omskrivna mer när de är involverade i politiska skandaler, särskilt om skandalen är av ekonomisk natur. I en andra kvalitativ del undersöktes två skandaler på djupet, genom kritisk diskursanalys. Resultaten av den undersökningen visar att vänsterpolitiker gestaltas på ett annat sätt än högerpolitiker när de är involverade i skandaler av ekonomisk natur. Skillnaderna tycks framförallt bero på sociokulturella faktorer. De förväntningar som allmänheten har på politiker påverkar hur de gestaltas i media. Om en politiker inte lever som den lär blir granskningen av densamme mer negativt vinklad.

Syftet med studien var att undersöka hur socialarbetare på barn- och ungdomsavdelningen bedömer föräldrars omsorgsförmåga utifrån ett fiktivt fall. Vidare undersöks om det förekommer skillnader i bedömning angående föräldraförmågan utifrån ett genusperspektiv. Slutligen undersöks socialarbetares handlingsutrymme satt i relation till bedömningen. Studien baseras på en kvalitativ vinjettmetod som omfattar intervjuer med socialarbetare, där intervjuerna har utgått från konstruerade fallbeskrivningar, som är typiska för barnavårdsutredningar. Hälften av deltagarnas intervjuer utgår från en vinjett och hälften från en annan, men vinjetterna är detsamma förutom att föräldrarnas könstillhörighet är utbytta. Social konstruktionism tillämpas som vetenskaplig utgångspunkt i studien, vilken även används som ett teoretiskt begrepp i samspel med rollteori och genusteorier samt handlingsutrymme med lagstiftning. Resultatet visar att det förekommer skillnad i bedömning mellan vinjetterna, där samma egenskap upplevs olika beroende på förälderns könstillhörighet, vilket kan tyda på att synen på mödrar respektive fäder är olika. Det framkommer även att brister framhävs tydligare än förmågor samt att mödrar riskerar att anklagas för bristande omsorg av barn, men att det ändå är mödrar som har fördel i barnavårdsutredningar. Det kan medföra ojämlika bedömningar, där en anledning till åtskillnader och framhävandet av brister kan vara det snäva handlingsutrymmet som socialarbetarna befinner sig i. / The aim of this study was to examine how social workers on child and youth department assess a child’s parents based on a fictive case. Further, the aim was also to examine whether there are differences in assessment regarding the parenting skills based on a gender perspective. Finally, the aim was to examine the flexibility that social workers have in relation to their assessment. This study is based on a qualitative vignette methodology including interviews with social workers, where the interviews are based on a constructed case study, which are typical for child welfare investigations. Half of the participant’s interviews are based on one vignette and half on another, but the vignettes are the same except that the parent’s gender is changed with each other. Social constructionism is applied as a scientific base of the study, which is also used as a theoretical concept in interaction with role theory and gender theories and discretion with laws. The results show that there is differences in assessment between the vignettes, where the same characteristics are assessed differently depending on the parent's gender, which may indicate that the experience of mothers and fathers are different. It also shows that flaws are emphasized more clearly than abilities and that mothers may be accused of lack of care of the children, but still mothers have advantage in child welfare investigations. This can cause unequal assessments, where a reason for differences and the emphasis of flaws may be the tight discretion that social workers find themselves in.

<p>En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.</p><p>Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.</p>

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska. Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.

Syftet med studien är att undersöka spillmaterialets betydelse och inverkan på barns meningsskapande. Studiens frågeställningar berör arbetssätt med spillmaterial i relation till barns meningsskapande och hur verksamma inom förskolan beskriver spillmaterialets betydelse och inverkan på barns meningsskapande i förskolans verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt berör både det konstruktionistiska perspektivet där barnen ses som medkonstruktörer av kunskap och kultur och det posthumanistiska perspektivet där miljön och de materiella tingen i vår omgivning ses som verksamma faktorer för barns lek, lärande och utveckling. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamlingen av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare och en förskolechef. En observation har även genomförts för att få en vidare blick över vad som händer med materialet i verksamheten och för att berika empirin. En slutsats är att arbetet med spillmaterial gynnar barns meningsskapande då det kan möjliggöra utveckling och utmaning av barns språk, kreativitet och fantasi då materialet visar sig vara oförutsägbart och föränderligt där barns egna tankar, idéer och teorier kan få utrymme. En slutsats är också att arbetet med spillmaterial gynnas av ett utforskande arbetssätt och de tre pedagogerna (barn, pedagog och miljö) för tillsammans verksamheten framåt vilket bidrar till barns meningsskapande. I relation till posthumanismens teori om att allt ses som relationellt och sammanflätat kan vi förstå att de tre pedagogerna blir betydelsefulla för barns meningsskapade. Vår önskan med studien är att bidra med kunskap om spillmaterialet och dess betydelse och inverkan på barns meningsskapande.

Studiens syfte var att undersöka om det förekommer negativa attityder till äldre personer med alkoholmissbruk bland socialsekreterare och i så fall i vilken utsträckning, samt om det finns adekvata insatser att tillgå och om detta erbjuds till målgruppen. Studiens syfte besvarades med hjälp av en enkätstudie där intentionen var att studien skulle resultera i en totalundersökning, varpå samtliga små kommuner i mellersta Sverige (med under 15 000 invånare) tillfrågades att delta. Enkäten besvarades slutligen av totalt 12 personer varav 9 utav dessa respondenter var relevanta utifrån studiens population. Resultatet har analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet social konstruktionism samt teori om ålderism. Studiens huvudsakliga resultat påvisade att det inte förekommer negativa attityder bland socialsekreterarna till äldre personer med alkoholmissbruk och det är därefter inte möjligt att uttala sig om någon form av ålderism. Detta resultat skiljer sig markant från tidigare forskning på området som visar på en förekomst av negativa attityder bland denna yrkesgrupp till äldre med alkoholmissbruk. / The purpose of the study was to examine whether there are negative attitudes towards older people with alcohol abuse among social secretaries and if so to which extend, and whether there are adequate services available and if this is being offered. The purpose of the study was answered with the help of a quantitative survey and the intention was that the study would result in a total survey, whereupon all small municipalities in Sweden (with less than 15,000 inhabitants) were asked to participate. In the end the survey was answered by a total of 12 people, of which 9 of these respondents were relevant based on the purpose of the study. The result have been analyzed using the theoretical perspective of social constructionism and theory linked to ageism. The main results of the study showed no signs of negative attitudes towards older people with alcohol abuse among social secretaries and it is therefore not possible to say anything about ageism. This result differs markedly from previous research in the field that shows a prevalence of negative attitudes among this occupational group to elderly with alcohol abuse.

A map of connections between musical features and musical expression have been much sought-after. Unveiling a system behind the musical expression humans achieve and perceive intuitively could benefit a range of human activities including musical composition, therapy, and computer science. The present study featured an experiment in which 50 participants rated the expression of valence on a 9-point scale after listening to 10 music samples. The only difference between the samples was the pitch of one note (occurring at various times, octaves and instruments). Each condition featured the note as forming a different interval in regard to the tonic (the first scale degree, and the tonal focal point). The intervals were: minor second, major second, minor third, major third, augmented fourth (the tritone), perfect fifth, minor sixth, major sixth, minor seventh and major seventh. Participants also rated their musical sophistication by answering the 40 questions of the Gold-MSI self-report inventory and a resulting index variable ranging from 40 to 120 was obtained. Statistically significant finds were made and a pattern emerged where minor/augmented intervals code for negative valence and major/perfect intervals code for positive valence. The expression of the minor and major sevenths appeared neutral, but results lacked statistical significance. The musical sophistication of participant was associated with the ability to perceive musical expression of affect. Finally, the term intervallic semiosis was proposed as a designation for the explained functionality of valence coding.

De produkter och tjänster som syns ute på marknaden är oftast resultatet av en lång berättelse i entreprenörskapets rum. I entreprenörskapsrummet sker ett samspel mellan människor vilket gör att varje inblandad person har en egen förståelse för vad som har hänt i denna utvecklingsprocess. Den här studien ämnar undersöka och öka förståelsenför de händelser som har utspelat sig innan ett erbjudande har blivit redo för marknaden, detta genom att de involverade personerna får återge sin egen berättelse. Studien undersöker ett nystartat fallföretag som håller på att utveckla sin affärsidé. I uppsatsen presenteras studien och dess utförande i form av en berättelse där Sherlock Holmes och dr Watson har huvudrollerna. Vi utgår från ett konstruktionistiskt synsätt och ett abduktivt angreppssätt har tillämpats. Vi ser att människor identifierar möjligheter utifrån deras unika bakgrund som även formar deras motiv. Motiven ger oss en inblick ivarför och hur samspelet mellan idé och människor sker. / The products and services available on the market are often the result of a long story in the entrepreneurship discourse. When practicing entrepreneurship people interact with each other, thus every person involved has its own understanding of what has occurredduring the development process. The aim of this study is to examine and deepen our understanding of the events before an offer is ready for the market; this by letting the involved persons tell their own story. The study examines a case of a startup company which is currently developing its business idea. In the thesis the study and its execution is presented in the form of a story starring Sherlock Holmes and Dr. Watson. Constructionism and an abductive method are applied. Finally we can see that people identify opportunities based on their unique background which also forms their motive. The motives give us an insight in why and how the interaction between idea and people is played out.

The purpose of this study has been to analyze - by the use of critical discourse analysis - how constructions of ensamkommande (unaccompanied minors) were expressed on Twitter in 2015. The purpose of this analysis has been to investigate what consequences these constructions might have for how people interpret and understand unaccompanied minors and what kind of impact that could have on the social work carried out for the target group. The material was comprised by every tweet written in Swedish and containing the word ensamkommande on Twitter during 2015. The study has been made from a social constructionist  perspective and the method for analysis has been Fairclough’s three dimensional model. The result showed that eight discourses could be identified. The majority of these could be said to have a negative attitude towards unaccompanied minors and portrayed them in a very negative way. The few discourses that could be said to have a positive attitude towards the target group also contributed to the very negative construction of them. The result also showed that the main producers of the material, and thereby the negative construction of unaccompanied minors, were private individuals, politicians, journalists and media. The conclusion is that the construction of unaccompanied minors could have a negative impact on social work since it can affect how people in general perceive the target group. This could lead to both structural and individual impact regarding the social work with unaccompanied minors. How people interpret and understand the concept of unaccompanied minors could affect how people vote in general elections which could lead to changes in legislation and policies to better answer towards the very negative construction of unaccompanied minors. Such changes of legislation and policies could have a negative impact on the social workers ability to maneuver in their work with the target group. There is also a risk that social workers incorporate the construction of unaccompanied minors so that the work with the target group may be based on prejudiced and general assumptions about them. / Syftet med denna studie har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur konstruktioner av begreppet ensamkommande tog sig i uttryck på Twitter under 2015 och vilka konsekvenser dessa konstruktioner kunde tänkas få för människors förståelse av begreppet ensamkommande samt det sociala arbetet med ensamkommande. Materialet består av samtliga tweets på svenska innehållande begreppet ensamkommande som publicerades på den sociala medieplattformen Twitter under 2015. Vi har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använt oss av kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella modell som analysmetod. I resultatet kunde åtta diskurser urskiljas. Majoriteten av diskurserna kunde sägas vara negativt inställda till ensamkommande och framställde ensamkommande på ett mycket ogynnsamt sätt. De få diskurser som kunde sägas vara positivt inställda till ensamkommande bidrog dock till den väldigt vinklade konstruktionen av målgruppen. Resultatet visade även att de aktörer som stod för störst del av materialet, och därigenom störst del av konstruktionen av ensamkommande, var privatpersoner, politiker, journalister och media. Slutsatserna är att konstruktionen av ensamkommande kan påverka det sociala arbetet, då den kan leda till att människor får en mycket negativt vinklad förståelse och uppfattning av ensamkommande. Detta kan i sin tur leda till att lagstiftning och riktlinjer som reglerar socialarbetares handlingsutrymme kan förändras för att bättre svara mot den negativa konstruktionen av målgruppen. Det finns även en risk att socialarbetare införlivar konstruktionen av ensamkommande och arbetet med målgruppen kan komma att utgå från fördomsfulla och generella antaganden om ensamkommande.

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan påverka attityder är bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien är genomförd på en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkätundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans är centrala i den teoretiska förståelsen av studien. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter såsom symbolisk interaktionism och stigmatisering. Utgångspunkterna har underlättat förståelsen av hur invandrare tillskrivs negativa egenskaper och diskrimineras därefter. Tidigare forskning och studier har använts i utformandet av denna studie samt för att jämföra resultat och på så vis kunna se förändring över tid. Slutsatser som har kunnat dras utifrån studien är att negativa attityder till invandring ofta grundar sig i en rädsla inför förändring och att invandrare ofta betraktas som en samhällelig belastning, ett hot och ökar konkurrensen om materiella tillgångar. Den viktigaste bakomliggande faktorn till negativa attityder till invandring är klasstillhörighet där kunskap och utbildning har en central betydelse. Upplevelser och erfarenheter av andra kulturer än den egna ökar även toleransen inför invandring. Generellt sett ökar positiva attityder till invandring jämfört med tidigare, även om resultatet ger uttryck för att det fortfarande finns extremt negativa attityder. Ungdomar behöver ges utrymme att diskutera dessa frågor. Skolan såväl som det sociala arbetet står inför utmaningen att möjliggöra en öppen diskussion baserad på grundläggande demokratiska värderingar för att öka toleransen inför minoriteter. / The purpose of this study is to examine high school students´ attitudes towards immigration. Several factors that may influence the attitudes were presented, including gender, national origin and experiences of different cultures. The study was conducted in a small town in central Sweden. A total of 195 students participated in the survey and four follow-up interviews were conducted. Concepts such as attitudes, immigrants and social distance are central to the theoretical understanding of this study. The results have been analysed using theoretical frameworks such as symbolic interactionism and stigmatization. The theoretical foundations have assisted our understanding of how immigrants are assigned negative characteristics and the discrimination against them. Previous research and studies have been used in designing this study, as well as to compare results and thus being able to see changes over time. A conclusion that has been drawn from this study is that negative attitudes towards immigration are often based on a fear of change and that immigrants are regarded as social burdens, a threat and an increased competition for tangible assets. The most important underlying factor to negative attitudes towards immigration is class affiliation where knowledge and education has central influence. Experiences of cultures other than ones own also increase tolerance concerning immigration. Compared to previous studies results show that, generally, positive attitudes toward immigrants increases, although there are still some extremely negative attitudes. Young people need to be given possibility to discuss these issues. The fields of social work as well as education are faced with the challenge to allow open discussion based on fundamental democratic values to increase tolerance towards minorities.