<p>IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklade år 2001 – 2002 i projektet “Klimat.nu – Den stora miljöutmaningen”, ett webbaserat verktyg för att upplysa och vägleda individen i klimatfrågan. Verktygets syfte är att kvantifiera fossila koldioxidutsläpp som en konsekvens av individens energikonsumtion; hushållsel, drivmedel m.m. Syftet är även att individen ges råd om hur man minskar CO₂-utsläpp genom att förändra sitt leverne. IVL Svenska Miljöinstitutet vill utöka beräkningsverktygets innehåll till att även omfatta konsumentvaror. Studien har sökt svar hur enskilda individers olika typer av varukonsumtion sättas i samband med CO₂-utsläpp och vilka konsumentråd är rimliga att ge för att uppnå utsläppsminskningar, samt hur dessa minskningar kan kvantifieras.</p><p>I studien har ett systemanalytiskt tillvägagångssätt tillämpats och empirin har bestått av miljöexpanderad input-output-data (MIOA). Data har samlats in från Statistiska Centralbyrån (SCB) på miljöräkenskapernas data- och analyssidor. Insamlad data beskriver utsläpp som sker i varors livscykel till och med distribution till affär (indirekta utsläpp). Det är dock viktigt att ha varuklassers hela livscykel i åtanke så att försök till att minska konsumentens indirekta CO₂-utsläpp inte leder till ökade totala utsläpp. Dataosäkerheter har identifierats, vilka visar att insamlad data underskattar varors indirekta CO₂-utsläpp. Data grundar sig på antagandet att Sverige skulle ha producerat alla varor som importeras. I genomsnitt är ca 69 % av varors indirekta CO₂-utsläpp av utländsk härkomst, dessa länder har vanligtvis högre utsläppsintensitet än Sverige i sina produktionsstrukturer. I Sverige finns data endast tillgänglig med ca tre års fördröjning. I sin nuvarande form representerar data trots osäkerheter en lägsta nivå på olika varuklassers indirekta CO₂-utsläpp.</p><p>För att göra insamlad data funktionell i beräkningsverktyget prövades en metodik där utsläppsintensiteter beräknades. Utsläppsintensiteter tillgodoser kravet för att enskilda individers olika typer av varukonsumtion ska kunna kopplas till dess CO₂-utsläpp. I beräkningsverktyget innebär det att utsläppsintensiteter integreras, som tillsammans med en viss summa pengar, utgör underlaget för att beräkna individens indirekta CO₂-utsläpp. Ur ett individperspektiv är metodiken särskilt tilltalande eftersom pengar används som beräkningsenhet, enheten är något som individen oftast har lätt att relatera till. Användningen av utsläppsintensiteter möjliggör kvantifiering av en utsläppsminskning om individen spenderar en summa pengar på en varuklass med lägre utsläppsintensitet i stället en med högre. Med pengar som enhet kan även ”rebound-effekten” undvikas.</p><p>På grund av osäkerheter i dataunderlaget kan studien inte påvisa att förändrad konsumtion av varor leder till en faktisk utsläppsminskning. Störst sannolikhet att uppnå en faktisk minskning är dock om individen råds att fördela en summa pengar från en varuklass till en annan, i vilka det finns stora kvantitativa skillnader mellan utsläppsintensiteterna.</p>

<p> In Shop! Daniel Svensson is studying the Public Consume Conversation during the 90´s. Focus is based on two local papers in the Swedish town Norrköping and the Public Media Conversation, which these two represent. What kind of discourses has been dominating this conversation, that is the most important question in Shop! To answer this, Daniel Svensson uses the Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, as an analytic tool. This method provides him with the possibility to connect the micro level of text with the macro level of the society. But this demands theories of the contemporary society at a macro level. Therefor Daniel Svensson uses, among others, the work of Anthony Giddens and Zygmunt Bauman.</p> / <p>Uppsatsen undersöker utvecklingen av konsumtionssamtalet under 90-talet. Fokus ligger på ett offentligt mediesamtal i Norrköping, vilket i denna studie består av två lokaltidningarna Norrköpings Tidningar och Folkbladet. Detta är även en studie av hur diskurser verkar ideologiskt i befästandet av en viss utveckling. En viktig frågeställning är därmed vilka diskurser som drivit konsumtionssamtalet under 90-talet och hur detta har gått till. Studien är fokuserad på en lokal kontext, med utvecklingen av köpcentrum I Norrköping och behandlingen avdenna i det offentliga mediesamtalet, men har ambitionen att säga viktiga saker om samhället på en makronivå. Den kritiska diskursanalysen används därför som metod, då denna är anpassad för kopplingar mellan textnivå och större sociala processer i samhället. Som teori används bl.a. Anthony Giddens, med teorier om det senmoderna samhället och människans ökade reflexivitet, och Zygmunt Bauman, med sin kritik av ett nutida postmodernt konsumtionssamhälle.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd. Studien visar även hur Föreningen för Rättvisemärkt använder sig av en moraldiskurs i sin marknadsföring för att få konsumenter att ta till sig föreningens budskap och ideologi.</p>

<p>Titel: Socialbidragstagare och konsument</p><p>Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion</p><p>Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck</p><p>Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet</p><p>Handledare: Mikael Sandgren</p><p>Växjö universitet</p><p>Examinator: Norma Montesino</p><p>Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet</p><p>Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion</p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.</p>

Internet och sociala medier har radikalt förändrat förutsättningarna för hur människor konsumerar medier och kommunicerar med såväl varandra som företag och organisationer (Carlsson, 2011; Karlsson, 2013:265; Wadenström, 2001). Sociala mediers hastiga framväxt väcker frågor om hur och varför människor använder dessa. När företag inte längre kan skilja sig ur mängden med traditionell envägskommunikation (reklam) för att vinna konsumenternas uppmärksamhet satsar allt fler på att bygga goda, långsiktiga relationer. Sociala medier är i det avseendet ett kostnadseffektivt verktyg som nyttjas av allt fler i allt större utsträckning.   Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka tillfredsställelser användare erhåller från Instagram samt vilka förståelser och kunskaper modeföretag har av desamma, och hur dessa faktorer samspelar och kommer till uttryck i egenskap symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Studien innehar en sociologisk ansats med avstamp i bl.a. uses and gratifications och teorier om identitet och symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Det empiriska materialet har genererats från tre enskilda intervjuer med företag samt fyra fokusgruppsintervjuer om totalt 13 respondenter med de ingående företagens tilltänkta (men inte nödvändigtvis faktiska) målgrupp på Instagram.   Resultatet pekar ut fyra centrala dimensioner av tillfredsställelser respondenterna erhåller från Instagram: Eskapism/avkoppling, sociala relationer, personlig identitet och information. Företagen uppvisar överlag goda kunskaper och förståelser för dessa funktioner och använder sig också av detta i arbetet med Instagram. Dock tenderar företagen att överdriva betydelsen av den sistnämnda funktionen, vilket gör att de riskerar gå miste om att fånga upp delar av sin målgrupp.   Respondenternas allmänna uppfattning av företags kommunikation på Instagram präglas av ett asymmetriskt synsätt. Trots detta förhåller de sig alltjämt positiva till modeföretags närvaro på Instagram, tack vare de gränssnittsfunktioner som möjliggör för respondenterna att själva välja varifrån de får information.

Det finns många miljömässiga och ekonomiska baksidor med de konsumtionsmönster som har utvecklats i västvärlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ konsumtion är en företeelse som fått allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebär ett sätt att förändra konsumtionsmönstren genom att dela på materiella tillgångar. I den här pilotstudien intervjuades sju personer. Fem av dessa har valt att delta i Swinga Bazaar, en nystartad digital tjänst för kollaborativ konsumtion av föremål. De begränsningar som framkom gällande ägodelar kan delas upp i två slag: Hinder, alltså något som gör att respondenten tvekar eller avstår från att delta, och förebehåll, vilket innebär att de kan delta men på vissa villkor. Mest frekvent förekommande var förbehåll angående vem respondenterna kunde tänka sig att låna/hyra ut till. En slutsats är därför att man bör anpassa digitala tjänster för kollaborativ konsumtion till att ta detta resultat i beaktande; användarna bör ges möjlighet att välja att låna/hyra ut bara till personer de känner sedan tidigare. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka drivkrafter bakom valet att delta i kollaborativ konsumtion. När det gällde Swinga Bazaar var sociala relationer viktigast, men även när det gällde den generella synen på kollaborativ konsumtion angavs sociala aspekter som en av de viktigaste fördelarna. Därför är en slutsats att de aktiva användarna är viktiga som förebilder. De bör involveras i arbetet för att locka ännu fler att delta. Andra fördelar med kollaborativ konsumtion som framkom i intervjuerna var bland annat miljöskäl och möjligheten att spara pengar samt ett mer effektivt nyttjande av egna och andras ägodelar. Denna bredd av motiverande faktorer möjliggör olika tilltalssätt för att locka fler människor till att delta. / There are many social and economic downsides to the consumption patterns that have developed in the Western world. This has lead to an increased awareness·of the problem. Collaborative consumption is a phenomen that is gaining traction thanks to modern technology and the internet. It represents one way of changing consumption patterns by sharing tangible assets. In this pilot study, seven people were interviewed. Five of these have chosen to participate in Swinga Bazaar, a newly established digital service for collaborative consumption of goods. The limitations that emerged regarding belongings can be divided into two kinds: obstacles, that is, something that makes the respondent hesitate or refrain from participating, and restrictions, which means they can participate but under certain conditions. The most frequently occurring restriction concerned who the respondents were willing to lend or rent to. One conclusion is therefore that one should adapt digital servives for collaborative consumption to consider this result; the users should be given the option to lend/rent only to people with whom they are already familiar. Another aim with the study was to investigate the driving forces behind the choice to participate in collaborative consumption. In the case of Swinga Bazaar, social relations were the most important. But also concerning the general view of collaborative consumption, social aspects were identified as one of the most important benefits. Therefore, one can draw the conclusion that the active users are important as role models. They should be involved in the work to encourage even more people to participate. Other benefits of collaborative consumption emerging from the interviews were environment reasons and the possibility to save money as well as a more efficient use of their own and others belongings. This breadth of motivating factors enables different ways to attract people to take part.

Inse mitt värde och behåll mig en stund till är ett utforskande projekt i hållbar textildesign. Huvudfokuset i projektet är att utforska vilka möjliga designlösningar som kan ge produkter egenskapen av föränderlighet och på så vis möjliggöra en förlängning av deras livscykler. Detta undersöks utifrån ett eget formulerat förhållningssätt till hållbar design, genom praktiska experimentella undersökningar av olika material och föränderliga mönsterbilder. Detta kombinerat med att ge konsumenten en aktiv roll i förändring av en produkts utseende och funktion. Projektet resulterar i tre produktprototyper som på olika sätt gestaltar föränderlighet och det formulerade förhållningssättet. 1. Mossa, en tröja gjord av rundstickat, jacquard trikåtyg med materialkombinationen Sally Fox bomull och oblekt bomull. Textilen är ett följsamt mjukt tyg med en mönsterbild som ändrar nyans för varje gång konsumenten tvättar den. 2. Kotte, ett påslakan och örngott gjord av en fem-skaftad satängväv i jacquard- teknik. En textil där mönsterbild och färg inverteras på den aviga sidan. Sängklädernas estetiska uttryck kan förnyas av konsumenten själv genom växtfärgning. 3. Bark, en ullfilt gjord av flatstickad dubbelrelief stickning med olika maskstorlekar i jacquardteknik. Filten kan transformeras av konsumenten själv, genom tvättning, och då få en ny funktion som matta. Den går då från en mjuk, tvådimensionell och följsam textil till en kompakt, tredimensionell tålig textil. / Recognise my value and keep me a while longer is an exploratory project in sustainable textile design. The focus is to explore possible design solutions that can give products a property transformation over time and prolong the products life cycle. This through practical investigations with different materials based on a chosen approach to sustainable design and changeable pattern images. Also with aim to give the consumer an active role in the changing of a products appearance and function. The end result is three product prototypes that all in different ways exemplify the chosen approach to sustainable design. 1. Moss is a jumper made of circular knitted jacquard fabric with the material combination Sally Fox cotton and unbleached cotton. The fabric is conformable and soft with a pattern that changes hue strength for each time the consumer washes it. The changing pattern makes the jumper interesting because it´s expression changes slowly while it´s being used. 2. Cone is a duvet and pillow cover that is made of a five shed satin jacquard weave. The textile pattern and colour is inverted on the back and front side of the textile. The aesthetic expression of the bed clothing can be renewed by the consumer through vegetable dyes. 3. Bark is a flat knitted, dubble relief, jacquard wool blanket. The blanket can be transformed by the consumer, through washing, and then get a new function as a rug. The textile goes from a soft, two-dimensional, flexible and somewhat fragile textile into a compact, three-dimensional durable textile.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur konstruktionen av ekologisk identitet sker på nätet. Frågeställningarna som besvaras är hur den ekologiska identiteten konstrueras hos medlemmarna i onlinegruppen som undersöks, hur informanterna förstår sin ekologiska konsumtion, samt hur informanterna upplever andra människors uppfattning av informanternas identitet. Studiens undersökningsområde är en grupp på sociala media som har skapats för att diskutera ekologisk konsumtion och livsstil. Tidigare forskning inom hållbar konsumtion har inte i hög grad diskuterat hur denna konsumtion förmedlas och konstrueras på nätet. Uppsatsen utgår från teorier om konsumtion och identitet. Undersökningen har en kvalitativ ansats där tre intervjuer och texter från onlinegruppens konversationer analyserats.   Resultatet påvisar att det finns en rädsla för vad konsekvenserna av konventionella livsmedel kan ha för våra kroppar. Det framkommer även att deltagarna beskriver vägen från att konsumera konventionella livsmedel till ekologiska livsmedel som en tävlingsinriktad process. Två olika ekologiska identiteter som i delar kontrasterar mot varandra, lyfts fram ur materialet.   Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teori. En av slutsatserna är att ekologisk identitet konstrueras tillsammans med andra människor. En närmare undersökning av kapitalismen som förutsättning för sådan identitetskonstruktion föreslås som föremål för framtida forskning. / The purpose of this study is to understand how identity based on organic consumption is constructed online. The questions asked in the study are how organic identity is constructed in the online group that is being studied, how the informants’ understand theirs organic consumption and how the informants experience other people’s perceptions of the informants’ identity. The studied online group was created to discuss organic consumption and lifestyle. Former research on sustainable consumption is presented and theories about consumption and identity are described. The study has a qualitative approach and encompasses three interviews as well as texts from the online group’s forum.    The results show a fear for risks involved in eating conventional food. The members of the online group describe going from consuming conventional food to consuming organic food as a process. There are also two different sorts of organic identities described in the results. At the end of the essay I discuss the results in relation to previous research and theory. I conclude that an organic identity is being constructed in the online group. I also suggest that future research might look into the relation between capitalism and construction of organic identities.

Uppsatsens syfte är att ur ett sociologiskt perspektiv belysa vilken påverkan sociala medier har på en grupp aktiva individer och hur de tror att andra påverkas i förhållande till hälsosamma inlägg. Vi ser även på effekterna som uppkommer när individen möts av den hälsosamma livsstilen på sociala medier. Studien baseras på kvalitativ metod och tolv semistrukturerade samtalsintervjuer med fysiskt aktiva individer som använder sig av plattformerna Facebook och Instagram. Analysen  baseras på Konsumtionens modetåg och Symboliskt kapital. Vi har även använt oss avtredjepersonseffekten. Resultatet av uppsatsen visar att intervjupersonerna till stor del är påverkad av hälsosamma bilder genom sociala medier trots att de är medvetna om att en bättre bild av individen framförts. Vi såg att sändare samt innehåll var stora faktorer till hur informanterna mottog information och ansåg sig påverkas. / The purpose of this study is to highlighting from a sociological perspective the impact that social media has on a group of active individuals and how they think others are affected in relation to healthy posts. We also look at the effects that arise when the individual is confronted with the healthy lifestyle on social media. We also study the how these effects have an impact on the individual's identity. The study is based on qualitative methods and twelve semi-structured interviews with physically active individuals who make use of the platforms Facebook and Instagram. The analysis is based on Consumption and Symbolic capital. We also use the third-person effect to gain a deeper analysis on the individual's influence. The results of the paper show that the respondents are largely influenced by the heathy mage provided through social media. We saw that the sender and the contents were big factors in how informants received the information and considered himself influenced.