En av de mest efterfrågade lyxvarorna på dagens marknad är lyxväskor, allt fler väljer attkomplettera sin outfit med denna accessoar. Förr i tiden hade handväskan en merfunktionell roll då den enbart användes för att bära tillhörigheter i. Idag har handväskanen helt annan roll då den framförallt återspeglar en bild av den person som äger väskan.Konsumenter kan med hjälp av denna produkt utge sig för att ha bättre ekonomiskaförutsättningar än vad de i själva verket har.Prognoser visar att efterfrågan på lyxväskor ökar trots att vi befinner oss mitt i vad sombeskrivs som en av de största ekonomiska kriserna i världshistorian. Den svenskamarknaden för lyxväskor växer sig allt större och några bland de främsta varumärkenasom återfinns på marknaden är Gucci, Louis Vuitton, Mulberry, Hermes etc.Eftersom vårt syfte är att undersöka vad motivationen är hos konsumenter som väljer attköpa lyxväskor har vi valt att genomföra en kvalitativ studie på tio personer, varför vivalde att genomföra en studie av kvalitativ karaktär var med anledning av att vi hadebehov av mycket information som berörde respondenterna på ett personligt plan.Respondenterna som vi har valt att genomföra denna studie på är alla unga kvinnor ochmän, större delen av de jobbar inom handel samt restaurangbranschen.Vi har funnit att respondenterna i denna undersökning inför köpet av sin lyxväska befannsig i ett spänningstillstånd orsakat av en konflikt mellan deras lustfyllda begär ochansvarskänsla kring deras ekonomiska situation. Resultatet påvisar att främstaanledningen till varför respondenterna köper lyxväskor är för att bli bekräftade av sinsociala omgivning. Behovet av konformitet är överordnat andra behov som exempelvisfunktionalitet. Status anses vara ett utav de viktigaste värdena som respondenterna kanerhålla igenom köpet av en lyxväska, exempelvis använder vissa av respondenternalyxväskan som en symbol för att öka sin status vid anställningsintervjuer.Utifrån det empiriska utfallet kunde vi se ett mönster där majoriteten av respondenternasom köper lyxväskor prioriterar sitt självförverkligande framför kvaliteten på mergrundläggande behov som till exempel mat och boende. Detta gör att vi funderar på omMaslows behovshierarki är användbar i sin nuvarande form i ett land med västerländskkultur.Respondenternas strävan samt önskan efter att erhålla de värden som köpet av enlyxväska innebär gör att de inte tar hänsyn till hållbarhetstrenden. Bland annat ser vi atten stor del av respondenterna köper lyxväskor som överstiger deras ekonomiskaförutsättningar.

The purpose of this thesis is to show how the construction of the household as a political entity was undertaken by the Swedish state during the first half of the 1900. The household, mainly perceived as an apolitical subject, is shown to be articulated in response to the problems and ideals as formulated by the ruling body at the time. The thesis examines the period of 1911-1951, generally considered a time of great social upheaval in Sweden. The countries transition from a poor agrarian society to one of the richest countries in the world, drastically changed the perception of what a household was, and what it needed to be. By studying the material produced by Socialstyrelsen between 1913-1951 to examine the budget of different social classes, the thesis finds that the household has been formulated in different ways by the state. In the early years of the 20:th century, the household was articulated as” the frugal household” by the newly formed social authority. It was conceived as a unit for fulfilling the needs of its consistent members. The thesis shows the articulation of this particular idea of the household was an answer to the social problems formulated by the state of the time. The construction of” the frugal household” did not only formulate the thrifty housekeeping ideals of the time, but also became a way to educate the lower classes, whose economic troubles where seen mostly as a lack of self-restraint and good book keeping. As the perceived challenges to the state changed, so too did the use of the household. As the economy expanded ever further down the path of the consumption-driven welfare state, so too did the states idea of what a household was. This thesis shows how the latter use of the household concept is articulated as a unit for consumption. The frugal ideal has grown into a celebrated desire to improve one’s situation through consumption. Furthermore, both these constructions of the household serve to reproduce the core values of the state, as well as the core population of the state.

Studien undersöker hur svenska småbarnsföräldrar upplever miljöinformation i samband med konsumtion och hur de upplever konsumtion av miljömärkta varor. Även vilken information om miljömärkningar som föräldrarna saknar och hur kommunikation om miljömärkningar kan utformas, undersöks. Syftet är att få en ökad förståelse för småbarnsföräldrars informations- och konsumtionsupplevelser och att därigenom förbättra kommunikation om miljömärkningar. Undersökningen genomförs med semistrukturerade intervjuer som analyseras med kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet visar att miljöinformation i samband med konsumtion upplevs som påtvingande, styrande och distanserande. Att konsumera miljömärkta varor upplevs som kostsamt. Respondenterna efterfrågar information om vad miljömärkningar betyder, vad miljömärkningarna bidrar till och vilka som gynnas av den. Ett oväntat resultat var respondenternas genomgående positiva inställning till närproducerad konsumtion. Närproducerad konsumtion associerades med begrepp som hemma och igenkänning. Framtida kommunikation bör därav, för att öka konsumtionen av miljömärkta varor, fokusera på att informera småbarnsföräldrar om miljömärkningar betydelse, vilka som gynnas av konsumtionen samt att återskapa de associationer som upplevs i samband med närproducerad konsumtion.

<p><!--StartFragment--></p><p>Miljöproblemen blir allt mer aktuella, människor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande är det merparten som väljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv inställning till ekologisk konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, två som till vardags handlar ekologiskt och två som handlar konventionellt.  Det finns många anledningar till varför inte konsumenter väljer att handla ekologiskt. När konsumenten står för ett val av vara så är det flera kriterier som spelar in så som kvalitet, hälsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier så handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet. Det visade sig att de båda ekologiska informanterna hade stor kunskap och engagemang i att handla ekologiskt, och såg det mervärde som ekologiska produkter har, och struntar därför i prisskillnaderna. Informanterna som handlade konventionellt hade inte kunskap om ekologiska varor och såg därmed inte mervärdet i de ekologiska varorna, utan handlade istället utefter vana och kvalitet.</p><!--EndFragment--><p> </p> / <p>These days the environmental problems are getting more in focus and the supply of organic food is increasing in the supermarkets. More people are buying organic food than before but the majority still chooses to buy conventional food despite that they’re often positive towards the organic option. To clarify what lies behind the consumers´ shopping habits I have interviewed four informants. Two who usually buy organic food and two who usually buy conventional food. There are several reasons why the consumer chooses to buy conventional food and not the organic option. When the consumer faces several options there are different factors such as quality, health, prize and ethical aspects that matter. Their existing shopping habits, knowledge and their social identity are also factors that matter. The two ecological consumers had knowledge and interest in organic food and despite the prize difference they appreciated the extra value of it. The conventional consumer lacked knowledge of organic food and didn’t appreciate its advantages. Instead they choose to buy food after their habits and the quality of the products.</p>

<p>Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. </p><p>Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. </p><p>Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom "övriga tjänster" och eventuellt "övriga varaktiga varor". Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.</p>

<p>Fotboll är idag världens största sport, den utspelar sig på jordens alla hörn, från arenor med kapacitet på över hundratusen besökare till division 6 Östra Götaland. Den speglar på många sätt samhället och dess många sociala skeenden. Detta innebär att den sociala kulturen och de identitetsskapande processer som omger sporten är minst lika intressant att se närmare på, precis som med resten av samhället. Denna antologi handlar om hur fotboll och identitet kan kopplas samman i allt från läktarkultur till konsumtion. Roberts ”Mann kan väll ha vikka skor som helst”, beskriver i den första delen om hur varumärkesföretagen idag marknadsför identitet i samband med sina produkter. Calles del ”Läktarvrål” tar upp vad som sker på läktaren bland åskådarna under en fotbollsmatch. I den tredje delen ”Fotboll, politik, supporterkultur och identitet” så berättar Besnik om den sociala kulturen bakom de italienska fotbollslagen Roma och Lazio, om hur fansen stigmatiserar motståndarlagets supportrar. I den sista delen av antologin ”Maskulinitetsbilder inom fotboll och kampsport”, beskriver Ivan relationerna mellan fotboll, kampsport och maskulinitet samt synen på identitetsskapande genom idrott</p>

<p>Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta.</p><p>Genomförande: Uppsatsens empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen.</p><p>Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna. Detta grundas på att de aktiva i varierande utsträckning och på olika grunder tillskrivs status. Återförsäljarnas roll i meningsskapandet är att balansera de variabler som leder till att det finns en trovärdig och genuin koppling till aktiviteten.</p>

<p>Det finns en kedja till en bra välfärd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet får genom sin årliga produktion av varor och tjänster, BNP. Hur resurserna ska fördelas är en politisk fråga. Det är svårt att mäta välfärd. Några problem kan vara:"Reducering av verklighetens pluralism och mångfald"; Individernas olika preferenser Olika välfärdsmått är bruttonationalprodukten (BNP), Human Development Index (HDI) och Physical Quality of Life Index (PQLI). Där BNP är rent baserat på produktion medan HDI och PQLI är sammansatta index med olika indikatorer. Min analys går ut på att jämföra 3 i-länder samt 3 u-länder för att urskilja något samband mellan dels tillväxt och HDI. Jag söker också ett svar på hur storleken på de offentliga utgifter påverkar tillväxten samt HDI. Tillväxten har ökat i så väl i-länderna Sverige, USA och Japan som u-länderna Haiti, Bangladesh och Nigeria. HDI har dock minskat i i-länderna men ökat i u- länderna. Min analys visar att Japan är det enda land av de tre observerade i- länderna som har ökat sin offentliga konsumtion. Sverige och USA har minskat sin offentliga konsumtion mellan åren 1987 och 1997.</p>

<p>Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar:</p><p>- Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet.</p><p>- Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut.</p><p>den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.</p>

<p>The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong>This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who’s registered at Södertörns  högskola.</p><p><strong> </strong></p><p>The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent’s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them.</p><p> </p><p>Keywords:</p><p>Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society</p>