<p>I detta projektarbete kommer följande att behandlas;</p><p>Efter en definition och begreppsförklarande inledande del presenteras en teoretisk genomgång av konsumtionsteori med en mer specifik vinkling mot teorier om kapitalvaror. Därefter kommer en empirisk studie där faktorer som behandlats i teoridelen tas upp som beroendevariabler för efterfrågan på kapitalvaran bil. Slutsatserna som dras är att räntenivån påverkar bilinköp mest, troligen för att kreditkostnaderna utgör en allt större del av hushållens disponibla inkomster. Dessutom bekräftas det att inkomsten fluktuerar mer än konsumtionen och detta gäller också för hushållens konsumtion av nya bilar.</p>

För den här studien har jag intervjuat fyra kvinnor kring konsumtion, gemensamt är att de alla identifierar sig som köpstoppare. Syftet är att ta reda på hur de agerar när de köpstoppar. Jag har frågat dem hur de definierar konsumtion, och det framkommer att de inte uppfattar alla former av konsumtion som konsumtion. Jag har även styrt in samtalen på hur de ser på status kopplat till konsumtion samt hur de upplever att deras sociala relationer påverkas av deras förändrande konsumtionsmönster. Studien visar på att köpstopp är något mer än att mina informanter slutar konsumera med pengar. Det deras agerande handlar om är ett individuellt ställningstagande kring hur de vill hushålla med sin tid, sin ekonomi samt sina relationer. / For this study, I have interviewed four women about consumption, what they all have in common is that they identify themselves as “köpstoppare. The purpose is to find out what it is they do when they “köpstoppar”. I have asked them how they define consumption, and it appears that they do not perceive all forms of consumption as consumption. I have also guided the conversations on how they view status linked to consumption and how they feel that their social relationships are affected by their changing consumption patterns. The study shows that “köpstopp” is something more than my informants stopping consuming with money. What their actions are about is an individual stance on how they want to manage their time, their finances and their relationships.

The contemporary society is in many ways a society of consumers where individuals consume to satisfy their desires at the expense of our world’s health for our future generations. Consumption and a pro-environmental lifestyle have a polarized relationship and research indicates that society needs a change. Consumption should take place in decreased amounts and in a way that emphasizes the environment. Education has proven to have a positive effect on behavioral changes in individuals towards a lifestyle that emphasizes the environment. The aim of this quantitative essay is to study the importance of cultural and economic resources for an environmentally friendly lifestyle. In addition, it examines how environmentally oriented consumption, degree of consumption, consumerism and concern for the environment are in relation to a lifestyle that emphasizes the environment by recycling. The study’s theoretical frame of reference is based on Bauman’s theory of the society of consumers and Bourdieu’s concepts of the social space, capital and habitus. Data material retrieved from the Swedish National Data Service collected for the SOM-Survey 2018 is used and analyzed through univariate, bivariate analysis and multiple regression analyzes. Results show that higher capital, especially cultural, has a positive impact on individual pro-environmental lifestyles. In addition, the individual's environmentally friendly lifestyle increases through positioning such as shopping eco-labeled products, shopping secondhand and through concern for the environment. Shopping more than you can afford turns out to have a negative impact. / Samhället vi lever i idag är på många sätt ett konsumtionssamhälle där individer konsumerar för att mätta sina begär på bekostnad av vår världs hälsa för våra kommande generationer. Konsumtion och en miljöfrämjande livsstil har ett polariserat förhållande och tidigare forskning pekar på att samhället behöver en förändring. Konsumtionen bör ske i minskad volym och på ett sätt som framhåller miljön. Utbildning har visat sig ha en positiv effekt på beteendeförändringar hos individerna mot en livsstil som framhåller miljön. Denna kvantitativa uppsats har som syfte att studera vilken betydelse kulturella och ekonomiska resurser har för en miljöfrämjande livsstil. Därtill undersöks hur miljöinriktad konsumtion, grad av konsumtion, konsumism och oro för miljön står i relation till en livsstil som framhåller miljön genom att återvinna. Undersökningens teoretiska referensram utgår från Baumans teori om konsumtionssamhället samt Bourdieus begrepp det sociala rummet, kapital och habitus. Ett datamaterial som hämtats från Svensk Nationell Datatjänst insamlat till SOM-undersökningen 2018 används och analyseras genom univariat, bivariat analys samt multipla regressionsanalyser. Resultat visar att högre kapital, i synnerhet kulturellt, har ett positivt samband med en miljöfrämjande livsstil. Därtill ökar individens miljöfrämjande livsstil genom positioneringar som att handla kravmärkt, handla secondhand samt genom en oro för miljön. Att handla för mer än man har råd med visar sig ha en negativ påverkan.

The purpose of our essay, “Scroll, click, buy: the role of social media in consumer culture”, is to investigate how young women aged 20-24 are influenced by their own consumption, also which factors have an influence, such as peer pressure, advertising, economics, influencers,or the climate issue. We want to investigate this through the question: How are young women affected by different social media in relation to their social circle and their own consumption?The method for carrying out the essay is of a qualitative nature, where interviews are the basis for data collection. We used this method to get the opportunity to find the more profound thoughts and consumption patterns of our interviewees. This data gave us the opportunity to analyse how the category of young women relates to our question. We have analysed our collected data with the theories, social bonds by Thomas Scheff, subjectivity fetishism by Zygmunt Bauman and surveillance capitalism by Shoshana Zuboff. Through this study, we can see that young women are aware of the impact that consumer behaviour has on the climate. We can also see a lack regarding how they see their own impact on the climate, as well as individual responsibility / Syftet med vår uppsats är att undersöka hur unga kvinnor i åldern 20–24 påverkas i sin konsumtion, även om det finns faktorer som har påverkan, såsom grupptryck, reklam, ekonomi, influencers eller klimatfrågan. Detta undersöks genom frågeställningen: Hur blir unga kvinnor påverkade av olika sociala medier i förhållande till sin umgängeskrets och sin egen konsumtion? Metoden för uppsatsens genomförande är av kvalitativ art, där intervjuer är grunden för datainsamling. Vi använde oss av denna metod för att få möjlighet till att hitta de mer djupgående tankarna, samt konsumtionsmönster hos våra intervjupersoner. Denna data gav oss möjlighet till att analysera hur kategorin unga kvinnor förhåller sig till vår frågeställning. Vi har analyserat vår insamlade data med teorierna sociala band av Thomas Scheff, subjektivitets fetischism av Zygmunt Bauman och övervakningskapitalism av Shoshana Zuboff. Vi kan genom denna studie se att unga kvinnor är medvetna om den påverkan som konsumtionsbeteenden har på klimatet. Vi kan även se en brist gällande hur de ser på sin egen påverkan på klimatet, samt det individuella ansvaret.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de olika motiv som finns i samband med att turisterna gör souvenirinköp som de tar med sig hem.   Metod: Uppsatsen bygger på en hypotetisk-deduktiv ansats för att skapa en djupare förståelse för hur motiv speglar souvenirer. Den empiriska datan samlades in genom strukturerade intervjuer där 320 respondenter deltog.   Slutsatser: Studiens resultat visar att det finns olika motiv till souvenirinköp. Det framgår även att det finns skillnader i motiven gällande genus. Studien visar att inköp av souvenirer går att koppla till turismshopping

Syftet med denna uppsats är att undersöka konsumism med hjälp av religionsvetenskapliga teorier om ritual och myt. Med hjälp av framförallt Victor Turners ritualteori och Bruce Lincolns mytteori studerar vi exempelfallen Harley Davidson, Saab, Coca-Cola, Corona, Mountain Dew och Snapple samt hur köpcentra och stormarknader kan fungera som rituellt rum.Med konsumism menar vi konsumtion som en kulturellt viktig handling. Ett fenomen som uppstår när vi har så pass mycket materiella tillgångar att vi har möjlighet att köpa saker för att vi vill ha dem, inte för att vi behöver dem. För vårt religionsvetenskapliga grundperspektiv använder vi oss av Clifford Geertz religionsdefinition.Vi har visat att reklamer kan studeras utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv, då framförallt som myter. Med hjälp av en strukturalistisk analysmetod kan vi påvisa att exempelvis Coca-Colas underliggande mytem är en myt vänskap, där den rituella handlingen av att ge en Coca-Cola till någon mytiskt skapar en slags samhörighet och vänskap. Corona har å sin sida skapat sig en rituell och mytisk ö på vilken deras reklamer fungerar. Vi kan se hur Mountain Dew och Snapple använder sig av en slags minimal offentlig religion för att skapa sina egna märken som kulturellt betydelsefulla symboler.Vi diskuterar även vad som händer med våra religionsvetenskapliga begrepp när vi applicerar dem på ett material som vanligtvis inte betraktas som religionsvetenskapligt, och menar att det finns en intressant korsbefruktning mellan olika kulturvetenskapliga områden.

I dagens Sverige tillkommer det i snitt ett nytt mikrobryggeri i veckan. Det finns nu ett ungefärligt  antal på 250 stycken mikrobryggerier i Sverige och dessa vill hitta en position  på ölmarknaden. Då alternativen för marknadskommunikation är begränsade för alko- holhaltiga produkter på grund av den svenska lagstiftningen får förpackningen en större roll som identitetskommunikatör. Syftet med studien är att undersöka hur fem svenska mikrobryggerier använder förpackningsdesign för att visuellt kommunicera det lokala till sin målgrupp. För att besvara syftet har i studien semiotisk analys, samtalsintervjuer och kvalitativ enkätundersökning valts som metod. Frågorna och analysen har fokuserats kring förpackningsdesignen. I resultatet framkom det att användning av neolokalism  syns i samtliga studerade förpackningar. De utvalda  bryggerierna vill framhäva en lokal förankring och gör detta genom förpackningarna, flera av respondenterna i undersökningen bekräftade en välvilja till det lokala.

Att arbeta med miljö och hållbarhet blir allt vanligare inom modesektorn. Samtidigt ställs höga krav på hastighet inom textil- och klädindustrin som pressas till att leverera trendiga, prisvärda plagg i stora volymer så snabbt och effektivt som möjligt på marknaden. Det leder ibland till överproduktion och negativ miljöpåverkan. Hur kan då den så kallade fast fashion-industrin och den mer hållbara modeindustrin samverka så att fast fashion-företag ska kunna nå en mer hållbar affärsmodell? Begreppet kollaborativ konsumtion förekommer allt oftare, vilket innebär en delad ekonomi där konsumenter får tillgång till varor utan att själva äga dem. Det leder till att överkonsumtionen av varor i samhället minskar och istället främjas den hållbara utvecklingen. Uthyrning som ett alternativ till försäljning är förekommande inom modesektorn, både som ett alternativ till den traditionella försäljningen, men även som ett substitut. Dock är det idag inte lika förekommande med uthyrning av fast fashion-kläder, detta anses därför vara ett intressant ämne att undersöka. Studiens syfte är att undersöka möjligheterna att införa uthyrning av kläder i kombination med traditionell försäljning i fast fashion-företaget Gina Tricot och därefter föreslå en möjlig affärsmodell. Studien grundas i affärsmodellen Busines model generation baserat på nio byggstenar, insamlat material i form av intervjuer och webbaserat material från tre företag. Gina Tricot representerar ett fast fashion-företag, Houdini ett livsstilsföretag med uthyrning som ett alternativ till försäljning samt Klädoteket som representerar ett hyrbaserat företag. De tre företagens affärsmodeller har jämförts med varandra samt analyserats med tidigare studier för att slutligen i en analys och diskussion besvara studiens syfte. Sammantaget har studien kunnat visa hur fast fashion-företaget Gina Tricot kan införliva det allt mer aktuella fenomenet, kollaborativ konsumtion i en ny affärsmodell. Vid ett eventuellt införande av Gina Tricot´s nya koncept kläduthyrning, kan företaget behöva förändra framförallt sex av de nio byggstenarna ur affärsmodellen Business model generation. Genom nya värdeerbjudanden, fler marknadsföringskanaler och bättre kundrelationer med utbildad butikspersonal inom hållbar konsumtion, har den nya affärsmodellen stor potential att lyckas då Gina Tricot har de ekonomiska och mänskliga förutsättningarna. Frågan ställs där emot om Gina Tricot´s fast fashion-kläder verkligen håller den kvalitet som krävs för uthyrning i det nya och mer hållbara konceptet, Fast Fashion 2.0.

År 1826, tog Joseph Nicéphore Niépce det äldst bevarade fotografiet. För att ta detta fotografi krävdes en exponeringstid på åtta timmar. En av Niépces största utmaningar var då att finna en teknik för att bevara fotografierna. Det blir väldigt tydligt att det förr var mycket komplicerat att ta ett fotografi, vilket kontrasterar till 2010-talet - där vi på ett ögonblick kan ta fram mobiltelefonen och fotografera en händelse. I denna studie har vi undersökt det sociala mediet och bilddelningstjänsten Instagram. Vi valde att studera eleverna i tre gymnasieklasser i åldersgruppen 18-19 år, på de kommunala gymnasieskolorna i Gävle - Borgarskolan, Polhemsskolan och Vasaskolan - vilka utgjorde urvalet i undersökningen. Vi besökte de tre skolorna och delade ut en enkät som eleverna fick besvara. Denna enkät innehöll frågor om bland annat självkänsla, hur de betraktar sig själva och hur de använder Instagram. Syftet med undersökningen var att se om nivå av självkänsla påverkade hur man använde Instagram. Vi ville också se hur användarna väljer att gestalta sig själva med Instagram som verktyg. Av resultaten fann vi bland annat att merparten av eleverna på alla tre skolor hade en bra självkänsla enligt dem själva. Majoriteten på samtliga skolor menar också att de själva inte använder Instagram som ett verktyg för att styra över hur andra ska se på dem - men de tror att andra människor gör det. / In 1826, Joseph Nicéphore Niépce captured the oldest preserved photography. In order to capture this photography, an exposure time of eight hours was required. One of Niépce’s largest challenges back then was to find a method which preserved the photographies. From this it gets apparent/obvious that it used to be very complex to take a picture, which contrasts to the present time where we in an instant can pick up our mobile phone to shoot an event. In this study we have examined the social media and photo-sharing service Instagram. We chose to research students within three classes at the municipal upper secondary schools in Gävle - Borgarskolan, Polhemsskolan and Vasaskolan, which consequently also composed our selection in the study. The topical age-group was 18-19. Further we visited the three schools and distributed the questionaire. This questionaire contained questions about self-esteem, how the students consider themselves and general Instagram usage. The purpose of the study was to see if the students level of self-esteem affected their Instagram usage in any way. We also wanted to distinguish how the Instagram users chose to frame themselves using Instagram as a tool. From the results we found that the main body of the students at all three schools had a good self-esteem according to themselves. The majority at all schools also argue that they do not use Instagram as a tool in order to control other peoples impression of them, but, they believe that other people do.

Att dela ett intresse för barnmode och barninredning i sociala medier är stort bland många föräldrar. På Instagram läggs det upp bilder på barn i trendiga barnklädesmärken och fina detaljer från olika barnrum. På Facebook diskuteras märket Mini Rodini och på Instagram sökes och delas barnrumsinspiration. Denna studie fokuserar på det här intresset – hur det tar sig uttryck i sociala medier och vad det säger om konsumtion, livsstil och identitet. Syftet med studien har varit att lyfta fram olika perspektiv på detta kulturella samhällsfenomen och att beskriva, analysera och fördjupa hur barnmode och barninredning diskuteras och visas upp i sociala medier av och bland föräldrar. Arbetet är en kulturstudie som tar sin utgångspunkt i teorier om identitet, konsumtion och meningsskapande processer i relation till barninredning och barnmode. Det består av två långa journalistiska reportage där de respektive ämnen jag studerar tas upp i var sitt, samt en reflektionsrapport. Där diskuterar jag och reflekterar kring produktionen av det journalistiska arbetet, dess undersökningsmetoder, etiska dilemman, källkritiska hållpunkter och bakgrund. Den journalistiska produktionsdelen av examensarbetet består av intervjuer med fem personer som med sina olika perspektiv har bidragit med en utökad förståelse för de fenomen jag skriver om. Dessa intervjuer är i reportagen sammanvävda med fakta och kunskap från researcharbetet. Reportagen visar att det finns många som diskuterar, har åsikter om och älskar att prata om barninredning och barnmode.