Jorden har begränsat med resurser och övernyttjandet av dessa resurser är idag ohållbar. Utarmning av naturresurser och biologisk mångfald, klimatpåverkan och diffusa utsläpp av kemikalier är miljöpåverkan som människans konsumtion ger upphov till. Mesta delen av en människas livstid spenderas idag på arbetsplatsen och på dessa platser formas både människors attityder och beteenden. Möjligheterna till att främja ett hållbart konsumtionsbeteende öppnas på så sätt upp. Det ligger därför till grund för studien att uppmärksamma arbetsplatser som spelar en sådan viktig roll i människors vardagliga liv och för en hållbar framtid. Tillsammans med WSP i Halmstad undersöktes konsumtionsbeteendet hos företagets anställda. WSP följer årligen upp verksamhetens prestanda genom att kvantifiera klimatpåverkan för medarbetares tjänsteresor, arbetspendling och energianvändning. Eftersom det finns fler aspekter att iaktta önskade WSP att tillsammans med oss kvantifiera och värdera övriga resurser för att kunna påverka förbrukningen av dessa. Syftet med denna studie var därav att beräkna och värdera ”övrig resursanvändning” hos WSP:s medarbetare och därigenom utreda hur denna användning kan påverkas av förändrat konsumtionsbeteende. Frågorna som skulle besvaras var: 1) hur stor andel av det årliga koldioxidutsläppet per medarbetare utgör den övriga resursanvändningen; 2) vilka är de tre mest betydande miljöaspekterna inom den övriga resursanvändningen; 3) hur kan medarbetarnas övriga resursanvändning bli mer hållbar på arbetsplatsen utifrån ett beteendeförändrings-perspektiv. För att besvara dessa frågor genomfördes en litteratursökning, beräkningar och intervjuer. Resultatet utifrån beräkningarna visade att den övriga resursanvändningen utgör 36 % av det totala årliga CO2 utsläppet per medarbetare och de tre mest betydande miljöaspekterna blev livsmedel, annat samt kontorsmöbler/inredning. Den kvantitativa metoden uppvisar dock en del osäkerheter och resultaten bör därför tolkas och användas med försiktighet. I fortsättningen förespråkas ett bättre verktyg för beräkningen av klimatpåverkan och en övervägning av identifierings-kriterierna (antal inköpsbeslut, antal kronor samt klimatpåverkan) i samband med konsumtionsbeteende. Utifrån litteratursökningen och intervjumaterialet framgick att de tre viktigaste faktorerna för att anställda ska anta ett hållbart konsumtionsbeteende på arbetsplatsen är: information och utbildning, ledarskap samt att inkludera de anställda i olika miljöinsatser. WSP:s kontor i Halmstad föreslås därmed anta dessa slutsatser och rekommendationer för fortsatt utveckling i hållbarhetsarbetet. / Overconsumption of the earth’s limited resources at present rate is unsustainable. Diffuse emissions of chemicals, depletion of our natural resources and biodiversity are all environmental impacts caused by overconsumption. A big part of a person’s lifetime is spent at the workplace, where people learn and experience new behaviours, hence the possibilities of promoting sustainable consumption behaviour among employees opens. It is worthwhile to reflect on the workplaces as they play such an important role in people's everyday lives. Together with WSP in Halmstad, the consumption behaviour of employees was examined. WSP annually monitors the performance of its operations by quantifying the climate impact of employees' business trips, commuting and energy use. The aim of this study was therefore to calculate and evaluate “other resource use” among WSP’s employees and thereby investigate how this use can be affected by changed consumption behaviour. A literature search, calculations and interviews were conducted in this thesis. The calculation results showed that “other resource use” constitutes 36 % of the total annual CO2 emissions per employee and the three most significant environmental aspects were: food, office furniture/decor and residual. In the future, a better tool for calculating the climate impact should be considered. Based on the literature search and the interview material, it emerged that the three most important factors for employees to adopt a sustainable consumption behaviour in the workplace are: information and education, leadership and to include the employees in environmental interventions. It is proposed that WSP Halmstad adopt these conclusions and recommendations in the continued sustainability work.

Följande studie fokuserar på möjliga orsaker till intention-beteendegapet som uppstår när konsumenter som vill handla miljö- och socialt hållbara livsmedel inte agerar i enlighet med sina intentioner. Den undersöker även om orsakerna skiljer sig åt beroende på om köpet sker på egen hand eller i sällskap. Analysmodellen baseras på Kotlers beslutsprocess samt teorier om engagemang och situationsspecifika faktorer. Två fokusgrupper med fyra deltagare vardera genomfördes. Den ena gruppen utgjordes av studenter och den andra av yrkesarbetande personer. Diskussionerna visar att informationsasymmetri, ineffektiv produktplacering, högre priser, egenintresset samt möjligheten att tillämpa neutraliseringsstrategier är faktorer som kan orsaka gapet. Dessa faktorer uppfattas som hinder eftersom konsumenterna har lågt engagemang vid livsmedelsköp. Studien visar även att konsumenternas beslutsprocess kan påverkas av sällskapet och andra referensgrupper. I detta fall beror orsakerna till att individen inte agerar i enlighet med intentionen på de andras inställning till hållbara livsmedel.

Den digitaliserade second hand-handeln är en unik marknad i det att den kombinerar nya miljömedvetna affärsmodeller med teknologiska innovationer, för att skapa en mer hållbar konsumtion. Syftet med denna uppsats är att ta reda på unga konsumenters befintliga attityder gentemot den digitaliserade second hand-handeln. För att avgränsa undersökningen studeras konsumenter tillhörande generationen ”Millennials” och den produkttyp som studeras är kläder. Undersökningen bygger på teorierna bakom Tricomponent Attitude-modellen samt Marknadsföringsmixens 4P vilka sedan operationaliserades i en kvantitativ enkätundersökning. Resultaten visar att ”Millennials” har en övergripande positiv attityd till digitaliserad second hand. Vidare framgår det att trots att övervägande del av respondenterna ännu inte har handlat second hand-kläder på internet uppskattar majoriteten att det är sannolikt att de skulle göra det. Studien bidrar även med ökad insikt och implikationer för företag inom denna bransch vid utformande och anpassning av marknadsföringsstrategier.

E-handeln är en accelererande företeelse i samhället och har kommit att bli en central del i den svenska konsumtionen. Svenskarnas konsumtionsbeteende innefattar en hög förbrukningstakt av jordens resurser och likaså stora mängder växthusgasutläpp och är på så vis ohållbar i den mån. En växande miljömedvetenhet bland det svenska folket sätter däremot press på företag och andra verksamheter till att bli mer hållbara. IKEA har tagit ett aktivt beslut att arbeta med att integrera ett hållbarhetsperspektiv med bland annat deras hållbarhetsstrategi som medel. Med hjälp av en sammanfattning av IKEA:s hållbarhetsstrategi och intervjuer med IKEA-anställda, syftar den här studien till att besvara hur IKEA integrerar ett miljö- och hållbarhetsperspektiv på deras e-verksamhet. I resultatdelen framhävs bland annat att IKEA varit sen in på e-marknaden och genomgår nu en omorganisering. Detta i samband med att IKEA förutspår ett skifte där e-handeln kommer att gå om och bli större än den konventionella handeln. Genom att satsa på innovation och teknik för att utveckla hållbara lösningar och verktyg, driver IKEA verksamheten framåt mot en hållbar riktning. Med deras inredningsexpertis strävar IKEA efter att hjälpa de många människorna till en mer hållbar vardag. Hela värdekedjan ska inkludera ett hållbarhetsperspektiv, men den ekologiska fördelen ställs emellanåt mot den ekonomiska fördelen. Cirkulärt tänkande och att främja ett cirkulärt verksamhetstagande är nya utmaningar som IKEA ställs inför. Studien bidrar till en ökad förståelse om IKEA och deras e-handel. Den nya kunskapen som tagits fram beskriver hur IKEA arbetar för att integrera ett hållbarhetsperspektiv inom företagets e-verksamhet. Tydliga exempel på arbetsmetoder, verktyg och lösningar som IKEA tagit fram kan inspirera och vägleda andra företag som strävar efter en mer hållbar e-handel.

Konsumtionen har idag blivit en stor del av samhället och människans vardagliga liv. Särskilt hos unga individer förekommer det en benägenhet att konsumera mer för att uppnå en högre social status och skapa en identitet genom konsumtionen. Det var därför intressant att undersöka varför unga individer konsumerar trots att de idag besitter en hög miljömedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka unga individers konsumtionsvanor samt hur de förhåller sig till sina konsumtionsvanor i relation till det rådande miljöproblemet. Till det formulerades även tre frågeställningar för att kunna uppfylla syftet, vilka var: ”Hur ser intervjupersonerna på sina konsumtionsvanor?”, ”Hur ser intervjupersonerna på miljön?” samt ”Hur upplever intervjupersonerna sina konsumtionsvanor i förhållande till miljön?”. Det teoretiska ramverket består av teorier om konsumtion och konsumtionssamhället i vilket individer skapar sig en identitet med de varor de konsumerar. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer i åldrarna 18–25. Under intervjuerna ställdes frågor som var baserade på olika teman, vilka var härledda är det teoretiska ramverket samt från syfte och frågeställningar. Dessa teman rörde intervjupersonernas konsumtionsvanor, miljömedvetenhet samt förhållandet mellan dessa. Resultatet visade att intervjupersonernas konsumtionsvanor varierar, men att konsumtionen är en stor del av deras liv. Merparten konsumerar saker de upplever trendiga eftersom de i viss mån påverkas av andras åsikter och vad de ser andra personer konsumera. Intervjupersonerna upplever positiva känslor vid konsumtion till en början, för att sedan uppleva ångest över att de har spenderat pengar och således minimerat möjligheten för att konsumera ytterligare. Samtliga intervjupersoner ansåg att en bättre ekonomi hade möjliggjort för en önskad ökad konsumtion. Intervjupersonernas miljömedvetenhet varierar även den stort där samtliga är medvetna om det rådande miljöproblemet varpå merparten känner en oro för framtiden. Dock kände intervjupersonerna en hopplöshet eftersom de upplevde att deras engagemang inte hjälper klimatet i det stora hela vilket resulterar i inaktivitet även hos de som har en stor miljömedvetenhet. Medvetenheten kring deras konsumtionsvanors påverkan på miljön är låg varpå samtliga menar att dåliga vanor är svåra att bryta. Intervjupersonerna känner en stark vilja att konsumera nya varor och det finns en ständig rädsla att inte passa in på grund av en bristande konsumtion. Detta väger därför högre än deras medvetenhet kring konsumtionens negativa påverkan på miljön. / Consumption has today become a large part of human life. Especially for young individuals there is a tendency to consume more to achieve a higher social status and create an identity through consumption. It was therefore interesting to investigate why young individuals consume despite the fact that they today has a high environmental awareness. The aim of this study was to investigate the consumption habits of young individuals and how their feelings are towards their consumption habits in relation to the current environmental problem. In addition three questions were stated to fulfill the aim of the study, these were stated as followed: “How do the interviewees understand their consumption habits?”, “How do the interviewees understand the environment?” and “How do the interviewees experience their consumption habits in relation to the environment?”. The theoretical framework consists of theories of consumption and consumption society in which individuals create an identity with the product they consume. The empire was collected through semi-structured interviews with eight people aged 18-25. The interview questions were based on different themes which referred to the interviewees consumption habits, environmental awareness and the relationship between them. The result showed that the interviewees consumption habits varies but that consumption is a big part of their lives. The majority of the interviewees consume things they found to be trendy, as they to some extent are affected by the opinions of others and what they see other people consume. The interviewees experience positive emotions while consuming initially, and then experienced anxiety about having spent money and thus have less money to consume further. All interviewees considered that a better economy had made it possible for a desired increased consumption. The environmental awareness of the interviewees also varies widely, all of which were aware of the current environmental problem and most of them feel anxiety about the future. However, there was a hopelessness amongst the interviewees as they feel that their involvement do not help in the grand scheme of things, which results in inactivity even for those who have environmental knowledge. Awareness of the impact of their consumption habits on the environment is low, and all believed that bad habits are difficult to break. The interviewees feel a strong desire to consume new goods and there is a constant fear of not fitting in because of a lack of consumption and that therefore outweighs their awareness of the negative impact of consumption on the environment.

Today, individuals is faced with many choices about how they want to live their lives and which way they should go. Their own identity and self-expression have become important in the modern society. Individuals are offered many different methods for creating and expressing themselves and one of them is consumption of brands. Social media is at the same time taking up an increasing proportion of people's everyday lives and previous research shows that people work to a great extent with their self-representation online. The current problems concerning the climate can partly be traced to over-consumption. This have aroused interest in further research in how individuals express their own identity online by exposing brands that they consume. This way of self-expression is done by letting different brands image and associations tell others and the individuals themselves, who they are. The aim of the study was to gain a deeper understanding of identity-creating expressions and how they could take shape in private individuals in a consumer society, through exposure of brands on their social media and how these could contribute to re-interpretation of different brands. In order to provide answers and investigate the purpose of the study, a qualitative method have been suitable, which have created a deeper understanding of the research area. The study confines itself to Instagram, which is an image sharing service, which justifies the use of semiotic analysis beyond that it is the method that fits the questions. In addition to this, we have chosen to analyze the backpack Fjällräven Kånken from the brand Fjällräven and how it is exposed by its consumers on Instagram. The brand has been interesting to investigate because of its environmentally conscious profile and that it seems to be popular to depict on Instagram, something that can be seen by the fact that a large number of pictures on Fjällräven Kånken are gathered under hashtags on the platform. To answer the study's purpose, an general question was asked, "How do individuals present themselves, with the help of exposing Fjällräven's backpack Kånken on Instagram?". Then three related sub-questions was created that will circle the main question and the purpose, through these we could make interpretations that indicate that Fjällräven Kånken is used for self-representative purposes on Instagram. In a larger selection of 147 posts, we were able to identify three different ideal types of representations of the brand, which were then analyzed in greater depth in 10 sample images. The ideal types are "Kånken as fashion gear", " the travel companion" and "the practical backpack", these are three different identity-creating expressions and interpretations of the brand. The results shows that interpretations primarily confirmed the brand rather than going beyond the brand's own image. Overall, we could see that exposure of brands online works as a form of identity creation, because the brand that is exposed raises a number of associations with the recipients that consigners then can be identified with. Keywords: Identity-creating expressions, brands, consumption, Instagram, Fjällräven Kånken.

The thesis makes a contribution to the debate on the relationship between cultural consumption, cultural taste preferences and class. This field is well researched, but there is no consensus on the relationship between these variables. That cultural consumption is patterned by social status in society is one of the most fundamental insights of cultural sociology. Pierre Bourdieu’s Distinction: A social criticism of the taste assessment (1984) is a central work in the field. Over time, however, Bourdieu's vision has come to be questioned by various empirical findings. The questioning comes, among other findings, from Peterson's (2005) coinage of the cultural omnivore. Defining the cultural omnivore is an increased range of cultural preferences and a will to mix hierarchical cultural preference boundaries. The purpose of the thesis was to fill some of the gaps described by earlier research and seek out how the relations take shape in a Swedish student context. The questions the essay sought to answer were; how does the relationship looks between cultural consumption and class among Swedish students; how does the cultural omnivore reason about his or her wide taste preference; is distinctions among cultural omnivores present and how does it look? Through Exploratory sequential mixed-method, 10 interviews were conducted to later develop a survey that sought to generate some of the results that emerged in the interviews. The result shows that distinction seems to prevail in how cultural products are consumed rather than what is consumed. No clear links between cultural capital and consumption patterns were demonstrated in the results of the survey. The interviews however showed a strong link between cultural capital and how something is consumed, understood and appreciated. / Denna uppsats gör ett inlägg i debatten om relationen mellan kulturell konsumtion, kulturella smakpreferenser och klass. Det aktuella fältet är väl beforskat, men det råder ingen konsensus kring relationen mellan dessa variabler. Att kulturell konsumtion är mönstrat av social ställning i samhället är en av de mest grundläggande insikterna i kultursociologi. Pierre Bourdieus Distinction: a social critique of the judgement of taste (1984) är ett centralt verk inom fältet. Med tiden har dock Bourdieus bild kommit att ifrågasättas av olika empiriska fynd. Ifrågasättandet kommer från bland annat Petersons (2005) myntande av den kulturella allätaren (the cultural omnivore). Vad som definierar den kulturella allätaren är en ökad bredd av kulturella preferenser och en vilja att blanda hierarkiska kulturella genregränser. Syftet var att fylla några av de luckor som beskrivits av annan forskning och söka hur det ser ut i en svensk studentkontext. Frågeställningarna uppsatsen sökte besvara var; hur ser relationen ut mellan kulturell konsumtion och klass bland svenska studenter; hur resonerar den kulturella allätaren kring sin breda smakpreferens; är särskiljning (distinction) bland kulturella allätare närvarande och hur ser den i så fall ut? Genom Exploratory sequential mixed-method genomfördes 10 intervjuer för att sedan utveckla en enkät som sökte generalisera några av de resultat som framkommit i intervjuerna. Resultatet pekar på att särskiljning främst tycks råda i hur man konsumerar kulturella produkter snarare än vad man konsumerar. Inga tydliga kopplingar mellan kulturellt kapital och konsumtionsmönster påvisades i enkäten. Intervjuerna påvisade dock en stark koppling mellan kulturellt kapital och hur något konsumeras, förstås och tas in.

Modeföretagens affärsidéer bygger idag på en hög konsumtion av plagg med korta livscykler och produkter skickas snabbt ut på marknaden. Detta är möjligt genom kapade ledtider och effektiviserade designprocesser, vilket i sin tur leder till låga priser. Denna effektiva verksamhet gör att delar i processerna måste prioriteras bort. En följd av detta är trendkänsliga plagg som är skapade för nuet. Plaggen är inte längre skapade att hålla en längre tid och fyller ett kortsiktigt behov hos kunden. En stor mängd av textilier behöver därför tas om hand till följd av den höga konsumtionstakten. Vår tes är att man med denna deponi kan skapa nya säljbara produkter som är attraktiva för kund. Förslaget som undersöks i rapporten är konsumtionsalternativet re-design. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med insatta i branschen skapas en förståelse för ämnet. Detta tillsammans med teori kring hållbara designprocesser ger grund till en kravspecifikation för re-design. En deltagande observation utförs för att få en inblick i second handkunders konsumtionsvanor. Utifrån dessa metoder samt teorin tas tre produktidéer fram och prototyper skapas för att användas vid kundintervjuer. Dessa intervjuer utvärderas och tillsammans med teorin bildar de en bas för vår modell av optimal re-design. Empirin sammanställs och besvarar frågan om re-design som konsumtionsalternativ kan vara en fungerande lösning på deponiproblemet. Svaret blir att med hjälp av den teoretiska referensramen samt vår modell borde konceptet re-design som teori fungera. I teorin hävdas att om konsumenterna har tillräckligt med kunskap kan de göra genomtänkta konsumtionsval. Dock är verkligheten mycket mer komplex än modellen visar, vilket gör att det finns ett glapp mellan vår modell och realitet. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Problem Dagens företag står inför framtida utmaningar, som förändrad konsumtion, strängare miljörestriktioner och hårdare krav på förlängd produktlivscykel för att nå en mer hållbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en självklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger på traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen är en bransch där ägande fortfarande är den rådande formen. Vår undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch. Syfte Vårt syfte är att studera branscher där PSS redan är ett vanligt förekommande fenomen för att förstå hur de arbetar med PSS, vilka hinder de ställts inför och hur de överkommit dem. Vi ämnar även undersöka specifika företag inom textil- och modebranschen som erbjuder uthyrning för att skapa en bild av hur de integrerat PSS i sin verksamhet. Vår studie syftar till att undersöka hur PSS är utformat i praktiken, i hopp om att detta kan vara till hjälp för att vidareutveckla PSS för textil- och modebranschen. Metod Metoden grundar sig i en fallstudiedesign med multipla fall. Nio semistrukturerade intervjuer samt en strukturerad intervju har genomförts med företag inom flertalet branscher som har integrerat PSS i sin affärsmodell. En semistrukturerad intervju genomfördes även med en forskare inom ämnet. Slutsats Resultatet visar att flertalet faktorer bör tas i beaktning vid utformning av PSS. Affärsidé, produkt, service, kunder, brand community, teknologi och innovation är alla viktiga delar som sam- och påverkar användarkomfort, äganderelaterade problem, marknadsföring samt uppskalningsmöjligheter. Vidare är varje PSS unikt och bör dessutom anpassas efter respektive kontext. / Program: Textilekonomutbildningen

I dag är miljöfrågan ett omdiskuterat ämne och människor känner oro fördagens miljösituation. I takt med att individer konsumerar allt mer och medtanke på att jordens resurser är begränsade är det ett faktum att nya vägarkrävs för att kunna skapa ett hållbart konsumtionssamhälle och en hållbarutveckling. Karaktärerna av de nya vägarna är emellertid inte lika lätta attidentifiera som behovet av dem.Frågan är hur engagerade och drivande företag behöver vara när det gällerutvecklingen av hållbara verksamheter. Vidare är det ingen självklarhetbeträffande vem eller vilka som bär ansvaret för utvecklingen gentemot enhållbar framtid. Ytterligare en omdiskuterad fråga är huruvida ekonomisktillväxt i längden är förenlig med en ekologiskt hållbar utveckling. Islutändan vill ju trots allt företag uppnå en god lönsamhet och därmed tryggasin egen överlevnad på marknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva och analyserautvecklingsmöjligheterna för företag att bedriva lönsamma och hållbaraverksamheter i en förändrad framtid.För att kunna besvara de frågor som uppsatsen bygger på har teori varitgrundstommen. Vidare har en växelverkan skett mellan teori och empiri.Intervjuer med politiker liksom representanter från stora företag med mycketkunskap och många års erfarenhet ger uppsatsen tyngd.Vi har kommit fram till att det är av stor vikt att det kapital som företag ochstat satsar på miljöarbete investeras på ett effektivt sätt. Det krävs dyrbarainvesteringar för att stödja en miljöfrämjande utveckling och för attproducera produkter med minskad miljöbelastning.Företag måste vara nytänkande för att kunna erbjuda miljövänliga produktersom dessutom efterfrågas av konsumenter på marknaden. Det är enligt vårmening troligt att miljövänliga produkter inte genererar en önskvärdlönsamhet för företag, framför allt på kort sikt. Vi anser attkringverksamheter och en satsning på långsiktiga relationer med kundernakan kompensera en minskad lönsamhet inom miljösatsningsområden.Vi ser att företag som har en stor miljömedvetenhet och dessutom användersig av den i sin produktion och framställer miljövänliga produkter kan vinnakonkurrensfördelar. Genom att aktivt arbeta mot en hållbar utveckling kanföretag, enligt vår mening, skapa nya möjligheter. Ansvaret för arbetetgentemot en hållbar utveckling tycker vi ska ligga på såväl företag som stat.För att kunna nå lösningar som möjliggör en hållbar utveckling krävs medandra ord ett stort och välfungerande samarbete med en gemensammålsättning. / Uppsatsnivå: D