<p>I den här uppsatsen utgår vi från romanen <em>Kunzelmann och Kunzelmann</em> av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ”porr”, ”queer” och ”en postmodern värld”. I romanen uppfattar vi en tydlig kritisk syn på utvecklingen av människan i det postmoderna samhället, vilket ifrågasätter idag rådande normer; något som i sig är ett typiskt postmodernt litteraturdrag.</p>

<p>Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där människors nuvarande konsumtionsmönster inte är hållbara. Det krävs att varje individ tar hänsyn till både ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, om en hållbar konsumtion ska bli verklighet. För att förstå sig på hushållens konsumtionsvanor är det bästa sättet att fokusera på individernas beteende.</p><p> </p><p>Både livsmedelskonsumtionen och avfallssektorn är områden som ger upphov till stor miljöpåverkan. Forskare har nyligen kommit fram till att det är matspillet som är den stora miljöboven, inte livsmedelsförpackningarna. Tidigare studier visar att en stor andel av den mat som hushållen köper hem slängs. Detta är slöseri med jordens resurser, eftersom det går åt stora mängder energi till att producera mat.</p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa det ohållbara i att hushållen slänger mat. Detta genom att undersöka varför människor slänger mat och hur deras beteende hänger ihop med deras kunskap kring datummärkning av livsmedel. För att få svar på detta genomfördes en attitydundersökning i form av att en enkät delades ut till 50 invånare i Karlstad. Utifrån enkätresultaten går det att dra slutsatsen att invånarna i Karlstad är ganska typiska individer, då flera svar i enkäten överensstämde med teorier och tidigare forskning.</p><p> </p><p>Den främsta orsaken till varför invånarna slänger mat är att de är dåliga på att planera sina matinköp. Karlstadborna får "dåligt samvete" när de slänger mat och kommentarer pekar mot att de tycker att det kastas för mycket mat. Ytterligare en slutsats är att ett dåligt samvete hos individen inte behöver betyda att denne låter bli att slänga mat eller testar om produkten går att använda. Det visar att invånarnas attityd och beteende inte alltid hänger ihop.</p> / <p>Today we live in a consumer society where people's current consumer habits are unsustainable. All individuals have to take economical, environmental and social factors into consideration, if a sustainable consumption will come true. The best way to try to understand the households' consumer habits are to focus upon the behavior of the individual person.</p><p> </p><p>Both the food consumption and the waste field have a large environmental impact. Recently, scholars have found that it is the waste of food which is the main environmental problem, not the food packing. Previous studies have shown that households throw away a remarkable part of the food they buy. Since it costs a lot of energy to produce food, this habit means wasting of the earth's resources.</p><p> </p><p>The purpose of the thesis is to illustrate that the households act in an unsustainable way, when they throw the food away. The answers to what kind of attitude people have towards the waste of food and how their behavior coheres with their knowledge about the open-dating of provisions was also searched for. The method questionnaire was used and 50 inhabitants from Karlstad participated in the survey.</p><p> </p><p>The results lead to the conclusion that the inhabitants in Karlstad are fairly typical persons, because several of their answers from the questionnaire correspond with theories and previous research. The principal reason why people throw away food is bad planning of food purchase. The inhabitants have "bad conscience" when they waste food and they also think that too much food is thrown away. Though, "bad conscience" does not mean that the person actually stops throwing food away or tries to find out if the product can be used. These conclusions show that the inhabitants' attitude and behavior do not always hang together.</p>

<p><strong>“CSR and political consumption – a study of Nike’s and Puma’s CSR-reports”</strong></p><p>The purpose of this dissertation is to examine if political consumption has influenced multinational corporations to improve their Corporate Social Responsibility reports and policies more, than a company who has not been a target for political consumption.</p><p>This dissertation is a content analysis of Nike’s and Puma’s first (Nike 2001, Puma 2001) and latest (Nike 2007/09, Puma 2007/08) CSR- reports. Archie Carroll’s model of Corporate Social Responsibility is used as theoretical framework in this study. The model is used to focus on four areas within CSR; economic, legal, ethical and philanthropic. There has been delimitation in these four areas. Considering the economic area the study focuses on minimum wage, the legal area is focusing on minimum age, the ethical area is focusing on dialogue with stakeholders and control of suppliers and the philanthropic area is focusing on non-profit organization, projects and programs.</p><p>The results indicate that political consumption in the case of Nike, has no impact on the company to improve their CSR-report but they have improved their policy against CSR. In comparison to Nike, Puma has changed more from the first report until the latest. This could be because it is more generally popular to work with CSR today. Compared to Puma, Nike has changed more considering their policy against CSR. </p><p><em>Keywords: Archie Carroll’s Pyramid of Corporate Social Responsibility, Change, Corporate Social Responsibility Report, Multinational Corporations, Nike, Policy, Political consumption, Puma</em></p>

<p>I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbättras när det adderas en specifik variabel för framtidsförväntningar till dem eller om framtidsförväntningarna redan är inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushållens förväntningar adderats till två befintliga konsumtionsmodeller. Därefter har skillnaderna jämförs, dels i förklarningsvärde och dels i prognosförmåga. Undersökning baseras på svensk data från tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder på att hushållens förväntningar är icke-signifikanta i modellskattningarna. Den första modellen får dock signifikant bättre prognosförmåga då variabeln för framtidsförväntningar inkluderats.</p>

Det finns en kedja till en bra välfärd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet får genom sin årliga produktion av varor och tjänster, BNP. Hur resurserna ska fördelas är en politisk fråga. Det är svårt att mäta välfärd. Några problem kan vara:"Reducering av verklighetens pluralism och mångfald"; Individernas olika preferenser Olika välfärdsmått är bruttonationalprodukten (BNP), Human Development Index (HDI) och Physical Quality of Life Index (PQLI). Där BNP är rent baserat på produktion medan HDI och PQLI är sammansatta index med olika indikatorer. Min analys går ut på att jämföra 3 i-länder samt 3 u-länder för att urskilja något samband mellan dels tillväxt och HDI. Jag söker också ett svar på hur storleken på de offentliga utgifter påverkar tillväxten samt HDI. Tillväxten har ökat i så väl i-länderna Sverige, USA och Japan som u-länderna Haiti, Bangladesh och Nigeria. HDI har dock minskat i i-länderna men ökat i u- länderna. Min analys visar att Japan är det enda land av de tre observerade i- länderna som har ökat sin offentliga konsumtion. Sverige och USA har minskat sin offentliga konsumtion mellan åren 1987 och 1997.

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom "övriga tjänster" och eventuellt "övriga varaktiga varor". Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.

Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer. Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta. Genomförande: Uppsatsens empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen. Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna. Detta grundas på att de aktiva i varierande utsträckning och på olika grunder tillskrivs status. Återförsäljarnas roll i meningsskapandet är att balansera de variabler som leder till att det finns en trovärdig och genuin koppling till aktiviteten.

I den här uppsatsen utgår vi från romanen Kunzelmann och Kunzelmann av Carl-Johan Vallgren. Vi analyserar den för att ta reda på hur den förhåller sig till det postmoderna samhället, och även hur postmodern romanen i sig är. I analysen använder vi oss av en dekonstruktivistisk metod där vi utgår endast från texten och inte författaren, och vi lutar oss på teorier om postmodernism samt queerteori. Analysen har vi strukturerat utefter vissa teman som vi har kunnat urskilja i romanen, som lägger viss tonvikt dels på sexualitet och dels på dikotomierna äkta och falskt. Vi tittar på de två huvudkaraktärerna Joakim och hans far Viktor, deras uppfattning av vad som är falskt och verkligt samt tematas ”porr”, ”queer” och ”en postmodern värld”. I romanen uppfattar vi en tydlig kritisk syn på utvecklingen av människan i det postmoderna samhället, vilket ifrågasätter idag rådande normer; något som i sig är ett typiskt postmodernt litteraturdrag.

The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.    This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who’s registered at Södertörns  högskola.   The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent’s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them.   Keywords: Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society

I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbättras när det adderas en specifik variabel för framtidsförväntningar till dem eller om framtidsförväntningarna redan är inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushållens förväntningar adderats till två befintliga konsumtionsmodeller. Därefter har skillnaderna jämförs, dels i förklarningsvärde och dels i prognosförmåga. Undersökning baseras på svensk data från tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder på att hushållens förväntningar är icke-signifikanta i modellskattningarna. Den första modellen får dock signifikant bättre prognosförmåga då variabeln för framtidsförväntningar inkluderats.