Användning av digitala tjänster är inte längre endast begränsat till en plattform. Användningen av till exempel mobiler och surfplattor har gjort att tjänster idag anpassas för flera plattformar. En plattformsoberoende tjänst är en digital tjänst som kan användas på flera plattformar. Tidigare studier har presenterat karaktäristiska drag som beskriver plattformsoberoende tjänster. De karaktäristiska drag som har definierats är komposition, kontinuitet och följdriktighet. Studier har efterfrågat metoder eller verktyg för utvärdering av kontinuitet och följdriktighet på plattformsoberoende tjänster. Om utvärderingar av kontinuitet och följdriktighet ska kunna genomföras behöver metriker framställas, för att få en gemensam bild av vad som ska utvärderas. Ur empirin framkom det att metrikerna varierar beroende på vad för plattformsoberoende tjänst som utvecklas. Den här studien kommer att presentera ett förslag på ett tillvägagångsätt för att utveckla metriker som stöd för utvärdering av kontinuitet och följdriktighet på plattformsoberoende tjänster.

Bakgrund: Det är många patienter i världens som lider av njursvikt. Vissa av dessa patienter genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning och träffar samma sjuksköterska under lång tid. Detta öppnar upp för en vårdande relation mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskornas erfarenheter av relation med patienter på en dialysavdelning är bristfälligt undersökt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdande relationer med patienter som genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning. Metod: En empirisk intervjustudie med sjuksköterskor på två dialysavdelningar, på två olika sjukhus i södra Sverige. Totalt åtta sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Granheim och Lundman (2004). Resultat: Efter dataanalysen framkom ett tema, kontinuitet. Kategorierna som framkom var förutsättningar till personcentrerad vård, stärka patientens egenvård och svårt att vara professionell. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade varierande relationer till patienterna. Kontinuiteten skapade vårdande relationer vilket bidrog till att göra vården personcentrerad och främja egenvård. Slutsats: Studien visar att kontinuiteten främjar vårdande relationer, ger möjlighet till en personcentrerad vård och är en fördel när patienten lär sig egenvård.

The overall aim of this study is to gain knowledge of how the transitions to and from preschool class are described and understood by children. Previous research has indicated that transitions between different school forms can be seen as both problematic and threatening. Transitions should be facilitated and "smooth", something that indicates that continuity is important. Of interest for this study is to gain knowledge of children's perspective of continuities: which continuities and discontinuities children express intransitions. Transitions are theoretically considered as social processes that are constructed, shared and reconstructed together with others. In these processes, children mark and construct borders through speech and action. Their border markings (for example, expression of differences and/or similarities between different communities and between different school forms) also become part of a child's identity constructions. The thesis is based upon the research described in three articles. The empirical data underlying these studies was constructed in a longitudinal ethnographic inspired field work where children have been observed in two transitions between three different school forms: preschool, preschool class and compulsory school. Results suggest that from children’s perspectives the transitions between different school forms contain challenges, opportunities, limitations, changes and preservation. However, the transitions also involve expressions concerning security, risk-taking and include visual markings between the different school forms. One of the conclusions that can be drawn from this work is that it isn’t enough to turn to policy level, such as curricula or even teachers’ aims or aspirations to facilitate these transitions. The child’s perspectives need to be taken into account. Through children's narratives, we have gained knowledge about the opportunities transitions can offer, but also how transitions can be considered as threats or be difficult to interpret for children. This study has also increased our understanding of the importance of continuity as well as discontinuity to mark borders between different school forms.

<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett sociologiskt perspektiv försöka betona arbetssituationen i hemtjänsten. Vi har gjort en kvalitativ studie och vårt empiriska material är intervjuer med områdeschefer och undersköterskor. Resultatet visar att arbetsmiljön i hemtjänsten är stressig och att yrket anses ha låg status. Det framkommer att en del sjukskrivningar beror på tung arbetsbörda men det kan oxå bero på ens livssituation. Projektet Möjligheternas Hemvård kommer redovisas i uppsatsen och är ett förändringsarbete som kommer genomföras i hemtjänsten. Resultatet har redovisats i teman som som är gemensamma svar utifrån informanterna. Dessa teman är arbetsmiljön, yrkets status, sjukskrivningar, Möjlighternas Hemvård och män i hemtjänsten. I vårt arbete ska ni nu ska läsa har vi försökt att problematisera någar av de faktorer som berör arbetssituationen inom hemtjänsten.</p>

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett sociologiskt perspektiv försöka betona arbetssituationen i hemtjänsten. Vi har gjort en kvalitativ studie och vårt empiriska material är intervjuer med områdeschefer och undersköterskor. Resultatet visar att arbetsmiljön i hemtjänsten är stressig och att yrket anses ha låg status. Det framkommer att en del sjukskrivningar beror på tung arbetsbörda men det kan oxå bero på ens livssituation. Projektet Möjligheternas Hemvård kommer redovisas i uppsatsen och är ett förändringsarbete som kommer genomföras i hemtjänsten. Resultatet har redovisats i teman som som är gemensamma svar utifrån informanterna. Dessa teman är arbetsmiljön, yrkets status, sjukskrivningar, Möjlighternas Hemvård och män i hemtjänsten. I vårt arbete ska ni nu ska läsa har vi försökt att problematisera någar av de faktorer som berör arbetssituationen inom hemtjänsten.

No description available.

Sammanfattning   Titel: Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocentraler. Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan orsaka flera olika komplikationer. För att undvika diabeteskomplikationer erbjuds patienter med diabetes typ 2 regelbundna kontroller. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen av dessa patienter, genom dialog och kompetens kan sjuksköterskan stärka patienten i sin diabetes. Med denna studie vill författarna ta tillvara på patienternas erfarenheter för att utveckla de återkommande diabeteskontrollerna på hälsocentralerna. Syfte: Att belysa de erfarenheter som patienter med diabetes typ 2 har av återkommande kontroller på vård-/ hälsocentral. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Nio patienter med diabetes som gick på regelbundna diabeteskontroller på vård-/ hälsocentral, intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Vid analysen framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorierna var: Vårdrelation, patienterna upplevde att de fick bra bemötande när de var på kontroll för sin diabetes. Vårdpersonalen ingav trygghet och förtroende. Patienterna kände sig delaktiga i sin diabetesbehandling och de kände att de fick det stöd som de önskade från vården. Kontinuitet, att möta samma kompetenta vårdpersonal på sina regelbundna diabeteskontroller var uppskattat av alla patienterna. Egenvård, informationen om egenvård upplevdes som tillräcklig. Slutsats: Med utgångspunkt från resultaten är det viktigt att patienter med diabetes får träffa samma vårdpersonal för att känna trygghet i vårdrelationen. För att frambringa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskorna kan möta patienterna i en jämbördig och ömsesidig vårdrelation. Studiens resultatet visar att det är viktigt att bekräfta och se patientens erfarenheter av att leva med diabetes.

Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen ska goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonalen främjas samt att patientens behov av kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Studier har visat att patienter får träffa många olika vårdare. Kontinuitet är en viktig förutsättning för att sår ska läka så snabbt som möjligt. Det finns tydliga riktlinjer för hur svårläkta sår ska skötas men studier har visat att följsamheten till dessa många gånger är dålig. Patienter får också ofta olika information från olika vårdpersonal och det skapar förvirring. Studien belyser de erfarenheter som patienter och medarbetare har av processen att skapa en ökad kontinuitet; i betydelsen kontinuerlig relation, information och behandling för patienter med svårläkta bensår på en distriktssköterskemottagning. Syftet med förbättringsarbetet var att skapa en förbättrad kontinuitet för patienter med svårläkta bensår. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att belysa de erfarenheter som sjuksköterskor har av processen att skapa en ökad kontinuitet. Studien har en beskrivande och utvärderande design med kvalitativ ansats. Interventionen bestod av utbildning, ny bokningsrutin, ändrad schemaläggning, broschyr om svårläkta bensår och datoriserad sårläkningsjournal. Före interventionen intervjuades fem patienter och tolv sjuksköterskor och efter interventionen fem patienter och sex sjuksköterskor. Journalgranskning utfördes för att följa hur många olika sjuksköterskor patienter fått träffa under en åttaveckorsperiod före och efter förändring. Alla sjuksköterskor fick besvara frågor om förändringsklimatet genom enkäten PARIHS. Enkäten PARIHS visade att förändringsklimatet var bra på arbetsplatsen och stöddes av ledningen men att det fanns dåligt med tid för att kunna diskutera och reflektera över forskningsresultat. Sjuksköterskorna upplevde att kontakten med patienterna blev bättre när det blev ett mindre vårdlag. Informationen kunde läggas på rätt nivå och patienten kunde då vara mer delaktig i sin behandling. Patienterna upplevde en förbättrad personalkontinuitet men tyckte det var svårt att vara delaktiga i vården. De hade fått information om kost, motion och kompression men de mindes inte att de fått broschyren. Målet att patienterna skulle få en kontinuerlig relation har blivit förbättrad men om kontinuitet i information och behandling har blivit bättre råder delade meningar. PARIHS var en bra metod för att beskriva förutsättningar för förbättringsarbetet.

Denna studie handlar om barns språkutveckling inom förskola och förskoleklass. Hur arbetar lärare med barns språkutveckling i de olika verksamheterna och vilken information delges vid övergången mellan dessa verksamheter? För att samla in underlag till denna studie har sju intervjuer genomförts med två förskollärare verksamma i förskoleklass och fem förskollärare verksamma inom förskolan. Utifrån tidigare forskning och kontinuitet tolkades det insamlande materialet och i studiens resultat framkom det att lärare generellt har samma syn på språkutveckling. Beroende på i vilken verksamhet lärare arbetar så såg arbetssättet lite olika ut eftersom äldre barn hade andra utmaningar. Däremot visade studiens resultat att samarbetet mellan de olika verksamheterna kan förbättras. Alla de intervjuade var eniga om att det vore önskvärt att lärare från verksamheterna borde träffas tillsammans för att få en bättre inblick i hur respektive arbetsplats arbetar med språkutveckling för att kunna planera det fortsatta arbetet utifrån var barnet befinner sig. Eftersom läroplanerna poängterar kontinuitet och samarbete mellan förskola och förskoleklass är detta ett mål som lärare aktivt borde arbeta mot.

The aim of this study has been to contribute with insight into how content about the First World War is presented in eight textbooks intended for use in lower secondary school. These eight textbooks were written at different points throughout the 20th century, with the first one being published in 1918, and the last one in 2013. This selection was necessary in order to enable a diachronic approach in regard to the textbooks. Not only did the study want to provide insight into what content is presented, but also how the presentation may have changed from book to book, together with how the different curricula may have influenced the authors. The presented content also needed to be structured in a relevant way, which was achieved by applying a model presented by Niklas Ammert. His categorization divided the content into four themes, where the ascertaining and explanatory content were most prominent.   In order to better understand the study’s diachronic focus, and the correlation between the past, present and future, Reinhart Koselleck’s conceptual history proved to be an adequate stepping stone. He believes that there is a rich purpose in studying concepts and their meaning due to the ambiguity of concepts. The ambiguity can be described on the basis that a certain concept contains several meanings, you apply a context of meaning. The connection between the past, present and future was also further specified with the help of Koselleck's past future and future past.   The study resulted in several conclusions, mainly that the content about world war one is structured through causes, course of events and consequences, mostly connected to Ammert’s ascertaining and explanatory categories. Furthermore, Koselleck’s thoughts contributed to the conclusion that world war one is often understood in close correlation to World War Two, as well as the textbook authors often displaying expectations on future generations.