Skyddandet av gamla skogar med höga naturvärden är en viktig del i bevarandet av den biologiska mångfalden. För att kunna lokalisera och kvalitetsbedöma skogar med höga naturvärden används signalarter. En av dessa signalarter är Lecanactis abietina, gammelgranslav. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar förekomst av signalarten L. abietina och täckningsgraden av apothecier. Studien utfördes i Ycke, Ullstämma och Säby Västerskog, vilka är naturreservat av olika ålder i Linköpings kommun, Östergötlands län. I de studerade områdena undersöktes samtliga granar med en diameter över 5 cm. Granarnas diameter och skuggning mättes, vid förekomst av L. abietina undersöktes förekomsten av apothecier, lavens täckningsgrad, maxhöjd och i vilka väderstreck laven förekom. Ett mindre urval av granarna borrades och ålderbestämdes. Resultatet visar att faktorerna som påverkar förekomst av L. abietina och täckningsgraden av apothecier främst är, skoglig kontinuitet i området, samt granarnas diameter och ålder. Resultaten från denna studie styrker användandet av L. abietina som lämplig indikatorart i Östergötland då lavens förekomst och spridning tydligt  speglade skogens kontinuitet (störst förekomst i de äldsta reservaten) och trädens egenskaper. Studien visar även att enbart förekomst inte räcker för att påvisa skog med höga naturvärden, utan de viktigaste faktorerna var förekomst av fertil lav, lavens täckningsgrad och frekvens på granar. Studien visar även att bevarandet av skogar med lång kontinuitet och förekomst av stora och gamla träd är viktigt för förekomsten av L. abietina.

Studier om engagemang i extrema och radikala grupper har begränsats till en grupp åt gången. Djupare psykologisk förståelse för fenomenet har efterfrågats. Syftet med föreliggande studie var att utforska likheter mellan föredetta medlemmar av olika radikala och extrema grupper, beträffande faktorer bidragande till anslutning, kontinuitet och urkoppling, samt hur processen bakom anslutning, kontinuitet och urkoppling kan förklaras med hjälp av social identitetsteori (Tajfel & Turner, 1986). Intervjumaterialet (N=7) analyserades med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys. Anslutning associeras med utanförskap, dysfunktionella familjeförhållanden, emotionell belastning och manipulation. Kontinuitet associeras med familjeliknande förhållanden, betydelsefulla roller, ökad självsäkerhet, tydliga mål och aspiration, ökade aktiviteter, polariserade föreställningar och motsättningar. Urkoppling associeras med personlig utveckling, distans och psykisk ohälsa. Ett förslag till förklaringsmodell presenteras. Negativ social identitet leder till anslutning, positiv social identitet leder till kontinuitet, hotad social identitet kan leda till eller ifrån kontinuitet, negativ social identiet leder till urkoppling.

<p>En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartläggning på några orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vårdpersonal vid behandling av bensår varierar. Kartläggningen genomfördes under en månads tid inom både primärvård och kommuners hemsjukvård. En grupp patienter hade få omläggare medan en annan grupp hade många som lade om bensåret. Nästan alla patienter med bensår i kommunens hemsjukvård hade en patientansvarig sjuksköterska. Av dessa hade en tredjedel träffat sin sjuksköterska under den kartlagda månaden. I primärvården hade drygt hälften av patienterna med bensår en patientansvarig sjuksköterska och majoriteten av dem hade träffat sin patientansvariga sjuksköterska under innevarande månad. Kommunens patienter blev huvudsakligen omlagda av undersköterskor medan primärvårdens patienter blev omlagda av distriktssköterskor och sjuksköterskor.</p> / <p>A quantitative study has been done, carrying out through a small survey in some places in thecounty of Skaraborg. During a month the survey was done in both the primary care and also inthe community care. It was found that the continuity of staff was varying. One sample ofpatients had few nursing staff taking care of the patient’s leg ulcer while another sample ofpatients had many care givers. Almost all patients in the community care had a nurse who wasresponsible for the patient’s leg ulcer. A third of the patients in the community had met theresponsible nurse during the month. At the primary care more than a half of the patients had anurse who was responsible for the patient’s leg ulcer and a majority of them had seen the nurseduring the month. The patients in the community for the most had been taken care of by theassistant nurse who had changed the bandage of the leg ulcer while in primary care, the patientshad been taken care of by a nurse or a district nurse.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan reklamfilmers berättande och klippning. Hur använder man sig av olika klippmetoder i svensk reklamfilm idag och hur förs berättelsen framåt. Metoden för uppsatsen är en jämförande filmanalys. Fokusen kommer att ligga på sekvenser från tre olika svenska reklamfilmer. Gestaltningsmetoderna som kommer undersökas är kontinuitet, montage, rytm och kollision. Då ämnet inte är omskrivet innan så har gestaltningsmetoderna hämtats ur litteratur som tagit upp eller nämnt reklamfilm som ett exempel. Uppsatsen fokuserar på hur klippningen fungerar som storytelling och hur detta bidrar till att föra berättelsen framåt i det kortare formatet. Uppsatsen ger en ökad förståelse för hur man kan använda olika gestaltningsmetoder för att påverka en publik med reklamfilm.

Vården går idag mot att mer och mer bedrivas i patientens hem. Detta innebär att högre krav kommer ställas på legitimerad personal i kommunens hemsjukvård. Insatserna i kommunens hemsjukvård blir också mer avancerad och att vårda patienter i hemmet är väldigt komplext. Det kommer innebära att det kommer krävas högre kompetens för sjuksköterskor, men också erfarenhet och trygghet i yrkesrollen. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad utförd av patientansvarig sjuksköterska i kommunens hemsjukvård. En kvalitativ intervjustudie användes med en induktiv ansats. Totalt intervjuades 13 patienter. Resultatet visar att patienternas upplevelse av kompetens hos patientansvarig sjuksköterska grundade sig i kontinuitet samt att veta vem de kunde kontakta vid behov, vilket skapade en trygghetskänsla hos patienten. Sjuksköterskans bemötande var också av stor betydelse. Sjuksköterskans tekniska kompetens ansåg patienterna vara en självklarhet, i och med utbildning och legitimation. Många av patienterna hade ingen upplevelse av interprofessionellt vårdande, förutom när det gällde samarbetet med läkaren. Det fanns heller ingen direkt uppfattning hos patienterna om patientansvarig sjuksköterska arbetade förebyggande eller patientsäkert. Ett bättre förebyggande arbete skulle, ur ett samhällsperspektiv, kunna leda till ett ökat välbefinnande hos patienter i kommunens hemsjukvård och också minskade vårdtillfällen inom slutenvården.

Sammanfattning                                                           Elförsörjningen är en viktig samhällsfunktion, som vid långa eller stora avbrott kan ge omfattande störningar och ekonomiska förluster. Om stamnätet inte fungerar tillfredsställande ger det stora konsekvenser eftersom det är ”hjärtat” i elnätsstrukturen. Det måste därför säkerställas att nätet är pålitligt, stabilt och säkert. Branschens regelverk föreskriver att drift- och underhållskontroller samt besiktningar ska utföras periodiskt och förebyggande. Mätning av jordtag är en kontroll som ska göras för att den är mycket viktigt för funktion och anläggningssäkerhet, men det ingår inte att kontrollera kontinuitet. Om kontinuitet inte finns, så kan anläggningen tappa sin tänkta funktion och det kan bli omfattande störningar. Det finns beskrivet i SS-EN 61936-1 att kontinuitetsmätning ska kunna utföras på anläggningar, men den texten är inte återkommande på något annat sätt i reglering, råd eller anvisningar. Det är alltså varken en vedertagen eller medveten kontroll inom branschen, som därför måste belysas. Kontinuitetsmätningar har utförts på totalt 5 stolpar fördelade på två stycken 400 kV-nät. Instrumentet, CS3 Site Continuity Meter, är ett nytt instrument för den svenska marknaden och mäter i spänningssatta anläggningar. Det är tillverkat i Australien med förutsättningar för det landet, t ex att omgivningstemperatur för mätning ska vara 0-50°C. Kontinuitetsmätning borde vara obligatorisk innan idrifttagning av anläggning. Därefter kan kommande mätning jämföras med denna, vilket ger bästa resultatet i att bedöma om kontinuiteten förändrats.Att bestämma kontinuitet utifrån uppmätta värden i jämförelse med teoretiska värden är osäkert, då de teoretiska beräkningarna bygger på antagande av jordlinans längd, material, ledararea och förläggning. För hitta eventuella samband krävs mängdmätningar samt teoretiska beräkningar grundade på dokumenterade uppgifter om jordlinan. Att fastställa om kontinuitet finns eller inte är enklare att avgöra genom att titta på de mätningar som är utförda inom sitt eget mätområde, t ex runt stolpben, mellan stolpben eller mellan stolpar. Om värdena harmoniserar mellan varandra och är under 250 mΩ kan kontinuitet antas finnas trots stora brus och störningar. Standardisering av alla komponenter och dess position på stolpben bör finnas. Det skulle öka kvalité och minska risken för fel vid mätningar och dokumentation i allmänhet och vid utförande med olika entreprenörer i synnerhet. Ändamålsenliga protokoll bör finnas, helst digitaliserade då det också borde leda till ökad kvalité i samband med registrering av data.Ett embryo till protokoll i kalkyleringsprogrammet Excel har påbörjats, utskrift på papper finns i bilagan.Att ta fram och implementera en enkel och personsäker branschmetod för kontinuitetsmätning behöver förgås av bl. a utredning av branschråd och standarder, utveckling av instrument och dokumentation och inte minst att utföra fler mätningar för att hitta tydligare tumregler. Det finns vissa delar rörande metoden som bör standardiseras och fastställas. Det måste dock undersökas ordentligt eftersom reglering också kan hämma utvecklingen inom området. / The electricity supply is of great importance as a society function. In case of long or largeinterruptions it can generate extensive disturbances. If 130/220/400 kV-grid is not working asshould it can result in great consequences since it is the “heart” of the power system.Therefore it must be ensured that the grid is reliable, stable and secure. The regulations in thisline of business states that operation and maintenance controls should be executedperiodically and preventively. Measuring of grounding systems is a control, which should bedone since it is very important for function and facility safety, however controls of continuityare not included. If continuity does not exist the facility can lose its intended function and thatcan generate extensive disturbances. In SS-EN 61936-1 it is described that it should bepossible to execute continuity measurements on facilities, however that text is not reoccurringany other way in regulations, advice or instructions. Therefore it is neither an established nora conscious control in this line of business. That is why it needs to be highlighted.Continuity measurements have been executed on a total of 5 truss poles distributed on two400kV-grids. The instrument, CS3 Site Continuity Meter, is a new instrument for the Swedishmarket. It measures in powered plants. It is manufactured in Australia with conditions for thatspecific country, as an example the environment temperature for a measurement should be 0-50°C.Continuity measurements should be mandatory before commissioning of a new facility. Thenthe next measurement can be compared to it, which gives the best result when it comes toreviewing if the continuity has changed.Reviewing continuity based on measured values in comparison with theoretical values isuncertain since the theoretical calculations are based on a supposition of the ground line,length, material, conductor area and placement in ground. To find eventual connections, a lotof measurements and theoretical calculations based on documented information regarding theground line is required. To determine if continuity exists or not is easier to decide upon, bylooking at the measurements that are executed in its own range, for example around orbetween poles. If the values harmonize with each other and are under 250 mΩ then continuitycan be presumed existing in spite of noise and interruptions.Standardization of all components and their position on poles should exist. That wouldenhance quality and reduce the risk of inaccuracy in general measurements anddocumentation and especially in case of execution with different entrepreneurs. Purposeaccordant protocols should exist, preferably digital ones since that also should result inenhanced quality associated with registration of data. An early draft of a protocol in thecalculation software Excel has been started, a print-out on paper can be found in the appendix.Development and implement of a simple and safe business method regarding continuitymeasurement needs to be preceded by an investigation of business advice and standards,development of instrument and documentation and last but not least execution of moremeasurements to find distinct regulations. There are some parts that should be standardizedand established, although that needs to be investigated thoroughly since regulations also caninhibit development in this area.

De flesta patienter med svårläkta sår behandlas i primärvården och en stor del av distriktssköterskornas kontakttid upptas av såromläggningar. Det finns enligt svensk lag krav på att hälso- och sjukvården ska möta patienters behov av kontinuitet samt skapa goda kontakter mellan patient och personal inom hälso- och sjukvård. Patienter har i tidigare studier nämnt att kontinuitet är viktigt för en god vårdrelation men vården är organiserad så att kontinuitet inte alltid kan tillgodoses. Syftet med studien var därför att studera hur patienter med svårläkta sår inom primärvården upplever såromläggningar, med fokus på att vårdas av olika distriktssköterskor. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Sju patienter med svårläkta sår intervjuades. Resultatet resulterade i ett tema, fyra kategorier och tio underkategorier. Temat är: Kontinuitet påverkar patienternas upplevelse av att känna trygghet i vårdrelationen. De fyra kategorierna som framkommit är: Att slappna av i trygga händer, Att känna sig bekräftad, Att känna sig sårbar och Att känna sig ensam. Patienterna som träffar några få olika distriktssköterskor upplever att de kan slappna av i trygga händer och känner sig bekräftade, detta bidrar till trygghet i vårdrelationen. Patienter som däremot träffar många olika distriktssköterskor känner sig sårbara och ensamma, vilket bidrar till otrygghet i vårdrelationen. I diskussionen framhålls att kontinuitet och avsaknad av kontinuitet påverkar följande aspekter i vårdrelationen på olika sätt; hur kommunikationen upplevs, vilket bemötande patienterna får, hur såromläggningarna  utförs  och  om  patienterna  känner  förtroende  för distriktssköterskorna. För patienter med svårläkta sår byggs en trygg och god vårdrelation med hjälp av kontinuitet. Avsaknad av kontinuitet riskerar däremot att medföra otrygghet i vårdrelationen.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ undersökning belysa scriptayrket. Fyrascriptor har deltagit i djupintervjuer där de med egna ord beskrivit sitt arbete. De områdensom diskuterats är hur de blev scriptor, scriptans arbetsuppgifter, hur samarbetet ser ut medkollegor i filmteamet, egenskaper som är viktiga att ha som scripta, att det finns en okunskapom yrket samt bristen på en naturlig väg in i yrket. Detta kombineras med en teoretisk delsom belyser scriptan historiskt samt ur ett genusperspektiv. Det studien kommit fram till äratt det finns en historisk bakgrund som lett till att scriptan som yrke har haft fler kvinnliga änmanliga utövare. Genus har dock inte påverkat de intervjuade scriptorna när de valt sitt yrke.Scriptorna beskriver i intervjuerna en stor okunskap om deras yrke, mycket av det beror på attdet saknas utbildningar och litteratur om yrket. Till skillnad från andra yrken inom film ärscriptans yrke inte kopplat till kreativt arbete eller teknik, det är en av anledningarna tillokunskapen kring yrket. Det finns idag ingen naturlig väg för att bli scripta, något som ärunikt när det kommer till yrken inom filmindustrin. Likväl är scriptan den enda positionen påen filminspelning utan en egen assistent. En scripta-assistent skulle kunna vara en naturligväg för personer med intresse för yrket att arbeta sig uppåt. Dock håller inte alla intervjuadescriptor med om behovet av en scripta-assistent, men med en ökande produktionstakt kan detbehovet förändras.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar en specifik övergångsmetod genererar. Övergångsmetoden bygger på att det följer med en förskollärare från förskolan till förskoleklassen under hela höstterminen. Utifrån forskningsfrågan om vilka möjligheter och utmaningar, som berörda lärare och rektorer beskriver att övergångsmetoden skapar, formulerades öppna intervjufrågor. Dessa intervjufrågor ställdes till åtta respondenter från olika yrkeskategorier, som på olika sätt arbetat med den övergångsmetod som undersöks i studien. Det undersökningsinstrument som användes var semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar skillnader i respondenternas uppfattningar, samtidigt som resultatet visar att övergångsmetoden har gynnat en viss kontinuitet, som framför allt kan tolkas som viktig för barn i behov av extra stöttning och trygghet. Samarbete och kommunikation är utifrån resultatet av betydelse vid övergången. Genomgående visar resultatet i studien på att den undersökta övergångsmetoden har haft en god inverkan på kunskapsutbyte och information mellan förskolan och förskoleklassen, vilket har skapat möjligheter för en bättre övergång för barnen.

Sammanfattning/AbstractPaulsson, Pia och Tufvesson Alm, Susann (2020). “Det kanske försvinner”. En studie om pedagogers upplevelser och förväntningar i övergången mellan förskola och förskoleklass. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAmbitionen med studien är att lyfta fram olika aktörers erfarenheter av överlämningar och mottagningar mellan förskola och förskoleklass. Vilken information om barn vill överlämnande aktörer få möjlighet att lämna och vilken information vill mottagande pedagoger ha? Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa olika aktörers upplevelser av och förväntningar kring, överlämningar av barn mellan förskola och förskoleklass. Särskilt fokus läggs på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med att möta alla barn i den generella övergången. •Vilka erfarenheter och förväntningar har några överlämnande pedagoger?•Vilka erfarenheter och förväntningar har några mottagande pedagoger?•Vilka skillnader och likheter finns i de olika aktörernas erfarenheter och förväntningar?TeoriStudien utgår ifrån några begrepp inom organisationsteori och systemteori, samt från relationellt och kategoriskt perspektiv. MetodHalvstrukturerade, kvalitativa forskningsintervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades i sin helhet. Materialet har bearbetats abduktivt med fenomenologisk ansats som inspiration. De medverkande pedagogerna har informerats enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. ResultatEssensen i studien är trygghet, alla pedagoger nämner det som den absolut viktigaste faktorn vid övergångar. I materialet framkommer att det föreligger osäkerhet, hos pedagogerna, hur en trygg övergång ska se ut, och det finns ingen dokumentation om hur den ska vara organiserad. Ansvar och planering behöver tydliggöras, och det finns åsikter som både talar för och emot överlämnandet av information. Pedagogerna har många förslag på vad trygghet i övergången kan innebära, tydligare organisation, harmoniserande informationsnivå, ökad samverkan och samarbete, är några exempel. I förskolans och förskoleklassens läroplaner står det beskrivet att pedagogerna behöver veta mer om varandras verksamheter för att kunna överbrygga diskontinuiteter vid övergångar. Att utvärdera och hitta framgångsfaktorer skulle kunna tydliggöra hur övergången ska organiseras, så att det passar alla barn.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens roll i överlämningar är inte tydlig i studien, det kan bero på att vi inte har intervjuat någon specialpedagog, men det kan också bero på att det inte är tydligt för informanterna vilken roll specialpedagogen har.Om organisationen av övergångar tydliggörs och om förskolans pedagoger får större möjlighet att lämna information kring förskolans verksamhet skulle det ge ökad tillgänglighet. Med specialpedagogisk kompetens skulle pedagoger och barn ges ett stöd i övergången.