The purpose of this study was to examine how Swedish media describes women´s sport and female athletes. More exactly, how three Swedish newspapers describe women´s sport and female athletes through three different time periods. The time periods are based on The Swedish Sports Confederation´s description of the history of sports in Sweden: The Gender Differentiation phase (1920-1945), the Build-up Phase (1945-1970) and the Integration Phase (1977-1999). The second purpose of the study was to examine how the description of women´s sports and female athletes change or remain over time, as well as how the descriptions reinforce or question gender norms. Therefore, four questions were sought to be answered by the thesis: How do the articles describe women´s sports? How do the articles describe female athletes? What change/continuity can be found in the article’s description of women´s sports and female athletes? And, in what way have the articles contributed to maintaining or questioning female gender norms? The research material used for the study was newspaper articles that were published in three Swedish newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The examination of the articles was based on a qualitative analysis of a symptomatic nature. Yvonne Hirdman´s gender system theory and norm-critical theory were used to analyse the articles´ descriptions of women´s sport and female athletes. The theoretical approach gave the right tools to discuss how the articles´ contributed to maintaining or questioning female gender norms. The result of the study shows that the newspaper articles that were published during the Gender differentiation phase describe women´s sports and female athletes in a gender-discriminatory order, that also reinforces prevailing female gender norms. Unlike those articles, the articles that were published during the Build-up phase describe women´s sports and female athletes in a two-sided manner. The articles partly describe women´s sport in the same manner as the articles published during the Gender differentiation phase, partly in a nuanced way with descriptions that portray women´s sport and female athletes as strong, fast, and resilient. The descriptions therefore follow the evolution of women´s sports during the time period, and both reinforces and questions female gender norms. The articles that were published during the final phase mostly described women´s sports and female athletes in a positive way. The earlier descriptions that were based on women´s appearance and normative characteristics disappeared. The articles that were published during the Integrations phase describe the female athletes based on their sports performance. Finally, the results show that the articles´ descriptions undergo change while traces of continuity remain. The descriptions reinforce and question gender norms in all phases, but in different ways.

As competing organizations struggle to become more effective, one field stands out as one of the vital keys to success; internal communication. Even small errors in information handling can end up into obstacles that seem impossible to overcome. Managers constantly need to adjust the internal communication to fit variables that mirror the structure of the organization. This thesis is a study about how and in what magnitude structure affects organization’s internal communication. We have done qualitative interviews with McDonald’s and Diesel, two different global organizations within the branch of service business. All respondents work in strategic positions. We want to emphasize how organizations with structural differences adjust their communication efforts in order to, as good as possible, optimize their internal communication. As a result of our study, we came up with a model showing to what extent the structure affects the internal communication process. The model displays the importance of a well based company structure. It shows how several communication efforts could reinforce the message and how these make it stronger towards its aimed goal; its receiver. We found McDonald’s to have a well grounded structure, built up over a long-term process. Diesel’s constant work towards structural improvement has unfortunately caused a lack of continuity. Each company has different opportunities and environmental influences from which they set up an appropriate structure. We see that companies efforts to reinforce its internal communication need to relate to their choice of structure. Due to McDonald’s solid structure, the communication efforts easily can be applied, generating an optimal internal communication. With the correct adjustments, Diesel can indeed be able to achieve this too. We find Diesel to be in need of an eligible structure that they can then keep intact. If they manage this, and if they perceive the right communication efforts, we find Diesel to have great potential of reaching their goal of becoming the number one competitive force in its market. Still, we find the field to be fairly unexplored, further research could confirm or disclaim our conclusions and enlighten the complexity of internal communication. Keywords: Internal communication, structure, education, communication channels, continuity

<p>As competing organizations struggle to become more effective, one field stands out as one of the vital keys to success; internal communication. Even small errors in information handling can end up into obstacles that seem impossible to overcome. Managers constantly need to adjust the internal communication to fit variables that mirror the structure of the organization. This thesis is a study about how and in what magnitude structure affects organization’s internal communication.</p><p>We have done qualitative interviews with McDonald’s and Diesel, two different global organizations within the branch of service business. All respondents work in strategic positions. We want to emphasize how organizations with structural differences adjust their communication efforts in order to, as good as possible, optimize their internal communication.</p><p>As a result of our study, we came up with a model showing to what extent the structure affects the internal communication process. The model displays the importance of a well based company structure. It shows how several communication efforts could reinforce the message and how these make it stronger towards its aimed goal; its receiver.</p><p>We found McDonald’s to have a well grounded structure, built up over a long-term process. Diesel’s constant work towards structural improvement has unfortunately caused a lack of continuity. Each company has different opportunities and environmental influences from which they set up an appropriate structure. We see that companies efforts to reinforce its internal communication need to relate to their choice of structure.</p><p>Due to McDonald’s solid structure, the communication efforts easily can be applied, generating an optimal internal communication. With the correct adjustments, Diesel can indeed be able to achieve this too.</p><p>We find Diesel to be in need of an eligible structure that they can then keep intact. If they manage this, and if they perceive the right communication efforts, we find Diesel to have great potential of reaching their goal of becoming the number one competitive force in its market. Still, we find the field to be fairly unexplored, further research could confirm or disclaim our conclusions and enlighten the complexity of internal communication.</p><p><strong><p>Keywords:</p>Internal communication, structure, education, communication channels, continuity </strong></p>

Varje dag möter sjuksköterskor patienter inom olika vårdkontext. Oavsett vårdtid är mötet mycket viktigt och leder till en god vårdrelation som främjar och bevarar patienters hälsoprocesser. En fullkomlig vårdrelation bygger på ett mellanmänskligt samspel där ömsesidighet är av största vikt. En bristfällig vårdrelation och ett dåligt bemötande gentemot patienter är relaterat till ett vårdlidande. Det finns mer vårdvetenskaplig forskning kring sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen, än patienters. Det gör det intressant att undersöka just hur patienter upplever vårdrelationen med sjuksköterskor. Det finns en stor ökning av anmälda ärenden till patientnämnder på grund av brister i bemötandet av patienter. Med tanke på det finns anledning att fördjupa kunskaper om vad ett bra möte och en god vårdrelation har för innebörd ur ett patientperspektiv. Syftet med studien är att beskriva vad patienter upplever utgör en god vårdrelation till sjuksköterskor. Metoden som använts är litteraturstudie och av åtta kvalitativa, vårdvetenskapliga artiklar ingår i studien. I resultatet framgår det att vårdrelationer skapades i de dagliga rutinerna genom att sjuksköterskor visade ett engagemang för patienter. Ett gemensamt ansvar fanns för att nå fram till en förståelse över patienters situationer och behov. Möten mellan sjuksköterskor och patienter utgjordes av ett medmänskligt möte vilket patienterna upplevde som en resurs och det gav patienterna ett ökat förtroende för sjuksköterskorna. I diskussionen lyfts det fram att kontinuiteten var viktig för patienterna då det skapade trygghet. Humor upplevdes som en viktig del enligt patienterna. Humor gav patienterna visst välbefinnande men användes även för att bemästra svåra situationer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Operationssjuksköterskans profession omfattar ett stort kunskapsområde och ansvar för hygien, teknik, logistik samt omvårdnad vid en operation. Det finns en strävan hos operationssjuksköterskor att utveckla perioperativ vård enligt en modell<em> - perioperativ</em> <em>dialog. </em>Modellen ger en möjlighet till ökad patientkontakt samt att operationssjuksköterskan bättre kan planera och förbereda sig inför operationen. <strong>SYFTE:</strong> Att belysa det perioperativa arbetssättet med inriktning på perioperativ dialog utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. <strong>METOD:</strong> Litteraturstudie baserad på 15 vetenskapligt granskade artiklar. Innehållsanalys användes för att bearbeta litteraturen som resulterade i två kategorier samt sex subkategorier. <strong>RESULTAT:</strong> Resultatet visade att yrkesprofessionen blev tydligare och stärktes genom <em>perioperativ dialog. </em>Arbetsmiljön visade på stress och att organisationen måste förändras så att operationssjuksköterskor får möjlighet att arbeta enligt <em>perioperativ dialog.</em> <strong>DISKUSSION/SLUTSATS:</strong> Med <em>perioperativ dialog</em> skulle vår omvårdnadskompetens öka. Vår yrkesprofession skulle bli mer tydlig både mot oss själva och mot övrig sjukvårdspersonal. Samarbetet skulle öka och det kan i sin tur leda till ökad arbetsglädje.</p>

BAKGRUND: Operationssjuksköterskans profession omfattar ett stort kunskapsområde och ansvar för hygien, teknik, logistik samt omvårdnad vid en operation. Det finns en strävan hos operationssjuksköterskor att utveckla perioperativ vård enligt en modell - perioperativ dialog. Modellen ger en möjlighet till ökad patientkontakt samt att operationssjuksköterskan bättre kan planera och förbereda sig inför operationen. SYFTE: Att belysa det perioperativa arbetssättet med inriktning på perioperativ dialog utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. METOD: Litteraturstudie baserad på 15 vetenskapligt granskade artiklar. Innehållsanalys användes för att bearbeta litteraturen som resulterade i två kategorier samt sex subkategorier. RESULTAT: Resultatet visade att yrkesprofessionen blev tydligare och stärktes genom perioperativ dialog. Arbetsmiljön visade på stress och att organisationen måste förändras så att operationssjuksköterskor får möjlighet att arbeta enligt perioperativ dialog. DISKUSSION/SLUTSATS: Med perioperativ dialog skulle vår omvårdnadskompetens öka. Vår yrkesprofession skulle bli mer tydlig både mot oss själva och mot övrig sjukvårdspersonal. Samarbetet skulle öka och det kan i sin tur leda till ökad arbetsglädje.

En kvantitativ studie genomfördes som en mindre kartläggning på några orter i Skaraborg. Det framkom i studien att kontinuiteten av vårdpersonal vid behandling av bensår varierar. Kartläggningen genomfördes under en månads tid inom både primärvård och kommuners hemsjukvård. En grupp patienter hade få omläggare medan en annan grupp hade många som lade om bensåret. Nästan alla patienter med bensår i kommunens hemsjukvård hade en patientansvarig sjuksköterska. Av dessa hade en tredjedel träffat sin sjuksköterska under den kartlagda månaden. I primärvården hade drygt hälften av patienterna med bensår en patientansvarig sjuksköterska och majoriteten av dem hade träffat sin patientansvariga sjuksköterska under innevarande månad. Kommunens patienter blev huvudsakligen omlagda av undersköterskor medan primärvårdens patienter blev omlagda av distriktssköterskor och sjuksköterskor. / A quantitative study has been done, carrying out through a small survey in some places in thecounty of Skaraborg. During a month the survey was done in both the primary care and also inthe community care. It was found that the continuity of staff was varying. One sample ofpatients had few nursing staff taking care of the patient’s leg ulcer while another sample ofpatients had many care givers. Almost all patients in the community care had a nurse who wasresponsible for the patient’s leg ulcer. A third of the patients in the community had met theresponsible nurse during the month. At the primary care more than a half of the patients had anurse who was responsible for the patient’s leg ulcer and a majority of them had seen the nurseduring the month. The patients in the community for the most had been taken care of by theassistant nurse who had changed the bandage of the leg ulcer while in primary care, the patientshad been taken care of by a nurse or a district nurse.

Studien har undersökt hur det går till när genusroller bildas genom genusrelationer. Fem kvinnor i manliga arenor intervjuades genom fallstudier. Kvinnorna framstod som starka individer som strävade efter jämställdhet i sina handlingar, det kan ses som ett motstånd mot genusrelationer som devalverar kvinnor. Ibland är relationerna komplexa och motsägelsefulla, då osynliga normer påverkar individer omedvetet. De kännetecknas av både en kontinuitet och fragmentering. Relationerna påverkas av mäns makt i samhället. Jämställdhet framstår ibland som ett sätt att vara politiskt korrekt. Kvinnorna har mött motstånd och ifrågasättande från män och kvinnor. Kvinnorna i studien har utvecklats och lärt sig att undkomma förtryckande strukturer genom sina genusrelationer. De verkar på det sättet vara mer medvetna om sina behov och styr sina genusrelationer i riktning mot själförverkligande. Trots det visar studien att maktrelationer som underordnar kvinnor ständigt återskapas genom att det finns en könsmaktsordning som värderar kvinnor lägre än män.

Syftet med denna uppsats var att belysa det tematiska och ämnesintegrerade arbetssättet somett stöd till lärande. De teoretiska utgångspunkterna tar sin ansats i framförallt Deweys ochVygotskijs syn på kunskap och lärande. Betoningen ligger på att skapa ett meningsfulltlärande där elevens erfarenheter tas till vara och undervisningen därmed upplevs begriplig,hanterbar samt meningsfull. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med fyralärarintervjuer samt en fokusgrupp med elever i en fallstudie som utförts på en specifikgymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att såväl lärare som elever finner det tematiskaoch ämnesintegrerade arbetssättet meningsfullt. Eleverna upplever att de har möjlighet attkunna fördjupa sig. Lärarna är tudelade i denna fråga beroende på om fördjupning avserämnesspecifik fördjupning eller möjligheten att se helheten. Såväl lärare som elever menar attämnesintegrerat arbete skapar en helhetsbild av kunskap. Några lärare menar dock att längreteman med en bredare definition hade varit önskvärt för att kunna nå en fördjupning inomvissa ämnen.

Bakgrund; För några år sedan hade anestesisjuksköterskan gott om tid på sig att besöka patienten preoperativt där hon kunde presentera sig och prata med patienten. Det fanns också tid för anestesisjuksköterskan att besöka patienten efter operation för att stämma av att patienten mådde bra och inte hade några frågor. På så vis kunde anestesisjuksköterskan följa patienten hela vägen inför, under och efter operationen. Idag ser verksamheten annorlunda ut. Tiden är knapp och allt fler patienter får träffa anestesisjuksköterska först på operationsdagen. Syfte; Att ur ett patientperspektiv undersöka om patientens behov av bemötande och information tillgodoses i samband med ett allt mer tidspressat operationsschema. Metod; En kvantitativ enkätundersökning gjordes på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås och på Norra Älvsborgs landsting (NÄL), enkätfrågorna togs från en nationell patientenkät. Resultat; 60 enkäter lämnades ut och besvarades av 57 informanter. Resultatet visar att vården över lag upplevs god och förtroende/engagemang fick höga betyg av patienterna. Information och bemötande fick båda också höga poäng, vi fann inga skillnader mellan sjukhusen rörande bemötande. 63% av de svarande kände någon form av oro inför operationen men ett lika stort antal uppgav att de kunde prata om sin oro. Vi fann inget samband mellan oro och bemötande. Diskussion; Patienterna gav genomgåendehöga omdömen rörande information och bemötande. Möjligtvis är det så att oro aldrig helt går att undvika inför en operation. Hursomhelst verkade patienterna ha haft en möjlighet att prata om sin oro. Ett lugnt och bra bemötande kanske räcker långt för att patienten ska känna sig nöjd och trygg med vården.