Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med diagnostiserad cancersjukdom upplever kontinuitet, delaktighet och tillit i samband med vård och behandling. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och bekvämlighetsurval användes som urvalstyp. I urvalet ingick patienter diagnostiserade med cancersjukdom behandlade vid en onkologisk dagvårdsavdelning eller en onkologisk vårdavdelning. Inklusionskriterier var att patienten talade svenska flytande och var över 18 år. Patienter i livets slutskede samt med sjukdom som innebar en kognitiv nedsättning exkluderades. Åtta deltagare inkluderades och medgav sitt deltagande, fyra var kvinnor och fyra var män. Semistrukturerade intervjuer genomfördes.  Resultat: Huvudresultatet visade att respondenternas övergripande upplevelse av vården var positiv och upplevde det som viktigt att ha en specifik plats eller person att kunna vända sig till och ha kontakt med. En bristande kontinuitet identifierades, en konsekvens av detta blev att den upplevda delaktigheten och tryggheten minskade. Slutsats: Begreppen delaktighet, kontinuitet och tillit verkar ha betydelse för varandra. Om något av begreppen brister kan patienten uppleva otrygghet i sin vård. Det är därför viktigt för sjukvårdspersonalen att tillgodose behoven av delaktighet, kontinuitet och tillit i cancervården. / Aim: The aim was to explore how people diagnosed with cancer experience continuity, participation and trust during care and treatment. Method: A qualitative design was used and sample of convenience was used. Patients diagnosed with cancer and treated at an oncology daycare center or at a oncology care ward were the sample of study. To be included the patients was to speak Swedish fluently and be at least 18 years old. Patients in the end of life care and with disease which meant a cognitive reduction were excluded. Eight patients were included in the study, four women and four men. Semi-structured interviews were carried out with these eight participants. Result: The main result showed that the responders experience  overall were positive and they thought it to be very significant to have a specific place or person to contact. A lack of continuity was identified and one the consequence of this was that the experience of participation and security decreased.  Conclusion: Participation, continuity and trust seems to affect each other. If one construct is lacking the patient can experience insecurity. This is why it is important for caregivers to meet the needs of participations, continuity and trust in the care.

In this paper we examine what security is to the individual and how the individual creates and maintains security in their work. The purpose of this paper is to study how the creating of security in working life is performed. We conduct six semi-structured qualitative interviews with permanent employees in the private sector and we encode our material using thematic analysis. We analyze our material and illustrate our problem area on the basis of Anthony Giddens's theory of ontological security and give examples of how security and creating of security is performed at the empirical field with previous studies in the research area. Our survey shows that security for the individual at work seems to be about having continuity in everyday life, financial stability, a permanent employment, a challenging and fun job and a family in good health and good living. Furthermore, the survey shows that the individual creates and maintains security in their work with both practical and mental coping strategies. These are: continuity, codetermination, stable finacial basis, social network, irreplaceability, improve skills and meaningful work. Finally, we conclude that the process of creating security is based on the individual's subjective understanding of job security and that continuity is fundamental for security.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att redovisa vad den tidigare forskningen kommit fram till gällande filmklippningens gestaltningsmetoder samt att undersöka hur dessa används i fem olika filmscener. Metoden är en litteraturstudie och filmanalys. De valda gestaltningsmetoderna är kontinuitet, diskontinuitet, kollision, sammanlänkning och emotionell rytm. Gestaltningsmetoderna är valda utifrån Smiths tidigare forskning om kontinuitet, Kleckers tidigare forskning om diskontinuitet och Pearlmans tidigare forskning om kollision, sammanlänkning och rytm. Undersökningens fokus är kring gestaltningsmetodernas expressiva dimensioner. Utifrån denna undersökning går det att fördjupa sina kunskaper inom filmklippning som gestaltningsmetod.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka Steven Mirriones och Juliette Welflings klippstil i filmen The Hunger Games (2012). Sex olika situationer som representerar en bredd av användning av jump cuts har analyserats för att undersöka jump cutsens funktioner, hur diskontinuitet kombineras med kontinuitet samt vad de har för påverkan på filmens narrativa berättande. Med hjälp av Bordwells och Thompsons teori om filmklippningens dimensioner, Murchs teori om vad som motiverar ett klipp och Kimergårds forskning på diskontinuitetsklippning kombinerat med kontinuitetsklippning undersöker uppsatsen jump cuts funktioner, deras relation till det narrativa berättandet och hur de skapar en relation till karaktärerna. Resultatet visar på användandet av jump cuts i filmen The Hunger Games bidrar till att leda den narrativa berättelsen framåt, de skapar en kontakt med karaktärernas subjektiva upplevelser samt visar på att diskontinuitet kan fungera i symbios med kontinuitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur klippning har bidragit till att förstärka det vilseledande narrativet i filmen The Prestige (2006). Tre scener som anses vara betydelsefulla för filmens vilseledande narrativ har analyserats, för att fastställa vad som händer med berättandet i filmen när olika klipptekniker används och hur klippningen bygger upp den här typen av narrativ. Med hjälp av Kleckers forskning om vilseledande narrativ, Bordwell och Thompsons teori kring hur tid kan manipuleras genom klippning och Corrigan och Whites teori om olika klipptekniker, undersöker uppsatsen hur det vilseledande narrativet är strukturerat genom klippning. Resultatet visar på att det går att konstatera att klippningen i The Prestige har bidragit till att framhäva det vilseledande narrativet. Genom användningen av olika klipptekniker, har berättandet i filmen lyckats vilseleda publikens uppmärksamhet. Tack vare blandningen av de olika teknikerna undanhålls viktig information från betraktaren, vilket är avgörande för att ett vilseledande narrativ ska fungera.

The purpose of this work was to find out what differences exist between a production forest and a natural forest, in terms of biodiversity. The three most significant differences were the amount of dead wood, continuity and heterogeneity. Dead wood in a forest proved to be of great importance for biodiversity, as hundreds of insects and species live inside and outside of the dead wood. Continuity in a forest is important, but it is mainly what characterizes an old forest that is more important than the continuity itself, high volume of dead wood, a natural variation in the landscape and trees in different stages. This provides opportunities for species that have difficulty establishing themselves in a short time to form strong populations. The heterogeneity in a forest refers to the variation in the landscape and the number of different niches that occur in a forest with high heterogeneity. All these differences need and should be demonstrated in schools according to the Department of Education. How this shows up in the textbooks has also been addressed in this study. The results show a lack of facts about production forests and forestry and why it threatens biodiversity. Although some textbooks are better than others, there is a gap that teachers themselves must fill in. Through outdoor pedagogy and a connection to ecosystem services, it has been shown that students gain a greater understanding of the forest and its important role for both us humans but also for the earth as an ecosystem. / Syftet med det här arbetet var att reda ut vilka skillnader som finns mellan en produktionsskog och en naturskog, med avseende på biologisk mångfald. De tre mest betydande skillnaderna var mängden död ved, kontinuitet och heterogenitet. Död ved i en skog visade sig har stor betydelse för den biologiska mångfalden, då hundratals insekter och andra arter lever i och av den döda veden. Kontinuiteten i en skog är viktig men det är främst det som kännetecknar en gammal skog som är viktigare än själva kontinuiteten, hög volym död ved, en naturlig variation i landskapet och träd i olika stadier. Detta ger möjligheter för arter som har svårt att etablera sig på kort tid att bilda starka populationer. Heterogeniteten i en skog syftar till den variation i landskapet och den mängden olika nischer som förekommer i en skog. Alla dessa skillnader behöver och ska enligt skolverket påvisas i skolorna, och hur detta visar sig i läroböckerna har även tagits upp i denna studie. Resultaten visar på en brist på1fakta kring produktionsskogar och skogsbruk och varför det hotar den biologiska mångfalden. Trots att vissa läroböcker är bättre än andra finns ett glapp som lärarna själva måste fylla i. Genom utepedagogik och en koppling till ekosystemtjänster har det visat sig att eleverna får en större förståelse kring skogen och dess viktiga roll för både oss människor men också för jorden som ekosystem.

Bakgrund: Kontinuitet i vården bygger på samordning och informationsdelning mellan patienter, anhöriga och involverad vårdpersonal för att underlätta vården för en person med vårdbehov. Ett samarbete av vårdteamet och dess kommunikationsförmåga lägger grunden till en bra kontinuitet. En personcentrerad vård kan ge personen med sjukdom en större möjlighet till inflytande över sina behandlingar. Det har visats leda till bättre samarbete mellan personer med sjukdom och vårdpersonal genom att arbeta mer personcentrerat. Behovet av kontinuitet i vården, trygghet och samordning behövs för att ge en god hälsa hos patienter.  Syfte:  Att beskriva kroniskt sjuka patienters upplevelser av kontinuitet i vården.   Metod: Litteraturstudie som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: beskrivs i fyra slutkategorier: Att kommunikation och information är av vikt, Att bli sedda och lyssnade till, Att vårdpersonalens kompetens bidrar till trygghet och Att få sina behov tillgodosedda.  Slutsats: Hur kontinuitet i vården upplevs för patienter är baserat på egen förståelse och förmåga att fysiskt, psykiskt, socialt och psykosocialt anpassa sig till vården. Vårdpersonalens kommunikationsförmåga och bemötande till att skapa en god relation till patienter är avgörande faktorer för att patienter ska uppleva en kontinuitet i vården.

Syftet med denna studie är att synliggöra fem förskoleklasselevers upplevelse av trygghets- och otrygghetsfaktorer vid övergång från förskola till förskoleklass. Detta för att få ytterligare kunskap om vilka områden förskollärare bör arbeta med för att nå, en för eleverna, känsla av trygghet vid övergång från förskola till förskoleklass. Studiens tre frågeställningar besvaras med hjälp av empiri från fem enskilda intervjuer och en gruppintervju.  Valda teoretiska begrepp är dels fysisk, social och kulturell kontinuitet och diskontinuitet men även begrepp som förklarar barns känsla av trygghet och otrygghet som grundar sig i läroplaner, tidigare forskning och litteratur. Resultatet påvisar vikten av att förskollärare bör arbeta för att minska känslan av social diskontinuitet i övergången mellan förskola och förskoleklass. Arbetet bör göras på så vis så att eleverna vågar utforska och prova, att de har kompisar med sig från sin förskoletid och att de upplever en känsla av att vara en del av gruppen. Det bör även säkerställas att eleverna har en närvaro av en vuxen genom att de känner igen de nya förskollärare samt att det finns en bra relation dem emellan. Trygghetsfaktor i form av privata ägodelar bör också prioriteras. Resultatet påvisar även vikten av att förskollärare bör arbeta för att minska känslan av kulturell och fysisk diskontinuitet genom att tydliggöra nya rutiner, lokaler och att ständigt vara närvarande.

Bakgrunden till studien belyser utmaningarna med en växande andel äldre befolkning nationellt och de förändringar av vården som behövs för att täcka behoven med befintliga resurser. Regeringen har tillsatt en utredning för att redogöra för vilka förändringar som behöver göras inom hälso-och sjukvård för att klara förutsättningarna i framtiden, och bygga upp god och nära vård till befolkningen. Borgholms hälsocentral har förändrat sitt arbetssätt och ställt om verksamheten för att utveckla vården främst för de mest sjuka äldre individerna. Syftet med studien har varit att beskriva vårdpersonalens erfarenheter vid implementering och arbetet med god och nära vård för de mest sjuka äldre individerna, med utgångspunkt i Borgholmsmodellens centrala delar. Metoden utgår från en kvalitativ empirisk studie med deduktiv ansats. Fyra fokusgrupper med 15 personer har deltagit i semistrukturerade intervjuer på Borgholms hälsocentral. Informationen har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudfynden belyser vikten av relationer med medaktörer för att skapa bättre vårdkedjor, behovet av samverkan i team och samordningssjuksköterskans roll i planering och uppföljning för patienten. Resultatet påvisar betydelsen av tillgänglighet till resursfunktioner i verksamheten, och möjlighet till uppföljning av patienter i hemmet med hjälp av digital teknik. Stödet från ledningen för att avsätta tid i verksamheten beskrivs, och vikten av att god och nära vård är ett delat ansvar på patientens villkor. Slutsatserna av studien visar att samverkan på alla nivåer i och utanför verksamheten är grunden för god och nära vård för sjuka äldre. Tillgänglighet och kontinuitet skapar trygghet och är en förutsättning för att vården för de mest sjuka äldre ska kunna utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. När vården byggs upp utifrån patientens behov och förutsättningar, och samverkan mellan aktörerna i primärvården ger trygga vårdkedjor kan onödiga vistelser på akutmottagningar för de mest sjuka äldre förhindras och kvaliteten på vården öka. / The background for this study highlights the challenges with an increasing proportion of older people on a national level and the changes in care which are necessary to meet the needs with existing resources. The Government has appointed a study to report on what changes need to be made in health care to meet the presumptions in the future, to build up good and close care for the population. Borgholms Health Care Centre has changed the way of working to develop care for the sickest older individuals. The purpose of this study was to describe the health professionals´ experience of implementation and work with good and close care to the sickest older individuals, based on the central parts in the Borgholm´s model. The method is based on a qualitative empirical study with a deductive approach. Four focus groups with 15 persons have taken part in semi-structured interviews at Borgholm´s Health Care Centre. The information has been analysed with qualitative content analysis. The main outcome of this study points out the importance of co-actors to create better care chains, the need for collaboration and the nurse´s coordination role in planning and structuring the care.The result demonstrates the importance of available resource functions in the organisation, and opportunities to monitor patients at home with digital techniques. The support from the management to allocate enough time is described and the importance of good and close care being a shared responsibility on the terms of the patient. The conclusion shows that collaboration at all levels in and outside the organisation is the basis for good and close care for the sickest older individuals. Accessibility and continuity create security and is a condition for the care of the sickest older individuals to be based on a person-centred approach. When care is built on the patients’ needs and conditions and collaboration between co-actors in primary care provides safe care chains unnecessary visits at the emergency unit for the sickest older individuals can be avoided and the quality of care increase.