Inom ett väldigt forskningsintensivt område, strategiskt arbete, identifierades ett hålrum inom den tillgängliga litteraturen som berörde strategiska satsningar inom ideella organisationer utan direkt ekonomiskt intresse. Den här uppsatsen har därför haft till syfte att fylla det här tomrum och det har gjorts genom en kvalitativ fallstudie vid Chalmers Tekniska Högskola där två ideella studentorgansiationer, Chalmers Studentkår och Maskinteknologsektionen, har undersökts. Undersökningen har genomförts genom flera intervjuer med aktiva medlemmar samt före detta aktiva medlemmar för att på så vis skapa en bred, generell, bild av organisationerna och hur de arbetar med strategiska frågor. Resultatet av undersökningen var att stort fokus bör ligga i att analysera organisationerna och skapa en tydlig vision för att ha en entydig väg framåt i arbetet samtidigt som den interpersonala aspekten är otroligt viktigt med både engagemang, motivation och incitament samt kontinuitet och överlämningar mellan åren i organisationer som är väldigt person intensiva föratt säkerställa ett lågt kunskapstapp. / Within a highly research-intensive area, namely strategic work, a gap was identified in the available literature that focused on strategic ventures in nonprofit organizations without direct financial interest. This essay has therefore been designed to fill this gap and it has been done through a qualitative case study at Chalmers University of Technology, where two non-profit student union organizations, Chalmers Student Union and the Mechanical Engineering Division have been investigated. The thesis work has been conducted through several interviews with active members as well as former active members in order to create a broad, general picture of the organizations and the strategic work carried out. The result of the thesis work was that the focus should be on analyzing the organizations and creating a well-defined strategy creating a way forward in the day to day work efforts. At the same time, the interpersonal aspect is incredibly important with both commitment, motivation and incentives as well as continuity and handover between years in organizations which are very personally intensive to ensure a minimized knowledge loss in the shift.

War has for all through the years adopted various guises and been performed by various actors for a wide variety of destination. But what is really a war? Why is war fought? How is war fought? By whom is war fought? Machiavelli, Clausewitz, Kaplan, Kaldor, Creveld and Krulak are just a few among others who have made valiant attempts to explain war and its nature. What did they find? This essay maps out their studies in the hope of finding some kind of continuity that can give a clearer picture of what war really is. It is important to point out; the goal is not to try to make a definition of war, but merely an attempt to find some kind of continuity. The study finds that as society develops, bridges get built and contracts are signed, everything falls apart at some point and you can  never be sure that something as complex as a war to retain some form of continuity, if any – it would be the power it contains, but barely it.

The purpose of this study is to see how three history teachers in year 4 and 5 uses historical narratives in order to bring their students historical consciousness. In order to investigate this, two questions were formulated: To what extent and how do history teachers in three middle school classes use Jörn Rüsen’s principals by historical narration bring historical consciousness to their pupils?  How do teachers define Historical consciousness? These questions are answered by observing six history lessons in three different schools in different parts of Stockholm and interviewing the teachers afterwards. The outcome of these observations and interviews has been analysed using the three principals for historical consciousness by historical narration Memory, Continuity and Function and the theories of historical consciousness by Jörn Rüsen. This theory has then been further developed to better suit the study and illustrate further results. The conclution of this study shows that the teachers in these three classes have three different definitions of the term Historical consciousness and that they only bring historical consciousness by historical narration to their pupils a few times.

This paper studies continuity and discontinuity in the eastern Mälaren valley during the transition between the middle and late periods of the Swedish Iron Age. Historically this period has been seen as a period of population decline and turbulence but newer research has questioned this premise. In the areas studied in this paper one showed signs of discontinuity whereas the other seemed to have expanded. The discontinuity could possibly be explained with tectonic uplift causing the waterways over time to become non-traversable. Furthermore I could show a potential link between high status settlements and control over important paths for communication over water.

Bakgrund: Barnmorskor upplever att rotationsarbete och kontinuitet i arbetet leder till en god vård, bredare kunskap samt att det uppskattas av patienter. Barnmorskorna känner sig mer välmående i sin arbetssituation. Det leder även till en dubbel kompetens hos barnmorskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelse av att arbeta roterande mellan mödrahälsovård och förlossningsvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande barnmorskor arbetande i mellansverige utfördes. En kvalitativ innehållsanalys utfördes vilken resulterade i fyra kategorier samt nio subkategorier. Resultat: Barnmorskornas upplevelser av att arbeta roterande beskrevs som ett omväxlande och givande arbete som gav glädje och tillfredsställelse, trots att det var arbetsamt. Samtidigt var det en utmanande uppgift då de behövde hålla sig uppdaterade på två arbetsplatser, få ihop tidboken på barnmorskemottagningen och bibehålla kompetensen på förlossningsavdelningen. Arbetsplatserna skiljde sig åt vilket var med fördelar och nackdelar. En viktig grundsten i arbetet var kollegialt stöd, och att ha en hemarbetsplats istället för två upplevdes positivt. Rotationsarbete ur patientsynvinkel ansåg barnmorskorna vara uteslutande positivt då de kunde ge ett utökat stöd till de födande vilket var en vinst för både barnmorskan och patienten. Slutsats: Trots att det kräver extra arbete från barnmorskorna är upplevelserna av att arbeta roterande övervägande positiva både ur barnmorskans eget perspektiv samt deras beskrivning av respons från patienterna. Det finns relevans för att genomföra ytterligare forskning inom området genom att intervjua en större grupp med barnmorskor. / Background: Midwives experience that working rotationally and with continuity leads to a quality of good care, bigger knowledge and the care is valued by patients. This also leads to a double competency for the midwives. Aim: The aim of the study was to describe midwives’ experience of working rotation between antenatal care and perinatal care. Method: A qualitative interview study with semi structured interviews were conducted, with eight participating midwives working in the central Sweden. An analysis was conducted, resulting in four categories and nine subcategories. Result: The midwives’ experiences of working rotationally were described as a varied and rewarding job that brought joy and satisfaction, even though the work was trying. The work was a challenging task, they needed to be updated at two workplaces, make sure the patients were being cared for at the maternity clinic and maintain the expertise at the maternity ward. The workplaces differed, which was advantageous and disadvantageous. An important cornerstone for the work was collegiate support and having one instead of two working places. From the patients’ point of view the rotationally work by the midwives was positive as they could provide increased support for childbearing women, which was beneficial for the midwives and the patient. Conclusion: Although it requires extra work from the midwives, the experience of working with rotation is mostly positive both from the midwife’s own perspective as well as their description of the patient’s response. There is relevance for conducting further research in the field by interviewing a larger group of midwives.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap kring framgångsfaktorer samt utvecklingsområden gällande övergången mellan årskurs 3 och 4 för elever i språklig sårbarhet. Bakgrunden till studien är min egen erfarenhet kring den utmaning som elever i någon form av språklig sårbarhet hamnar i under denna övergång. Studien genomfördes genom en nätbaserad kvalitativ och kvantitativ enkätundersökning riktad till verksamma speciallärare/specialpedagoger i årkurs 3 och 4. I studien valdes kommunala grundskolor F-6 i södra Sverige slumpmässigt ut.De teoretiska perspektiven som denna studie vilar på är det sociokulturella perspektivet, det relationella perspektivet samt ramfaktorteorin. Resultatet i min studie visar att det finns ett flertal framgångsfaktorer vid övergången mellan årskurs 3 och 4. Det som bland annat framkommer är att specialläraren/specialpedagogen och mentorn/klassläraren deltar vid övergången vilket bidrar till att eleverna ges en kontinuitet i till exempel fungerande arbetssätt, bemötande och extra anpassningar. Studien visar även att det finns en tydlig ansvarsfördelning samt vilken information som ska föras över i övergången, vilket bidrar till att den språkliga sårbarheten för eleverna minskar. Resultatet visar även på en god övergångskompetens i övergången beroende på kommunikation och samverkan mellan de som deltar i övergången. Studien ämnade även att undersöka elevers delaktighet vid övergången. Resultatet visade att elevers delaktighet är mycket begränsad. En specialpedagogisk implikation blir därför att öka elevernas möjligheter till delaktighet då denna är viktig för att främja deras kunskapande och måluppfyllelse. / The aim of this study is to contribute with knowledge about success factors and areas of development concerning the transition between year 3 and 4 for pupils in language vulnerability.The background of the study is my own experience of the challenges that pupils in any form of language vulnerability are being exposed to during this transition. The study was carried out through an internet based qualitative and quantitative survey aimed for practising special education teachers in year 3 and 4. In the study public schools from preschool class to year 6 in the south of Sweden were chosen randomly.The theoretical perspectives in the study are based on the sociocultural perspective, the relational perspective and the framefactor theory. The result in my study shows that there are a number of success factors during the transition between year 3 and 4. What is shown is for example that the special education teacher and the class teacher take part in the transitions which contributes to giving the pupils a continuity in form of for example successful ways of working, treatment and extra adaptation. The study shows that there is an explicit allocation of responsibility and which information is supposed to be conducted during the transition which makes the language vulnerability lessen för the pupils. The result also shows a good transition competence during the transition due to communication and interaction between those who take part in the transition. The study also aimed to investigate the participation of pupils during the transition. The result shows that the participation of pupils is very limited. An implication for special education is therefore to increase the possibility for pupil participation since this is important in order to support their knowledgeability and attainment.

In recent time, forests in Sweden have lost habitat quality in the loss of deadwood due to the practices in productions forestry. This means that substrates for epixylic species has decreased both in quality and quantity. The aim with this study was to find which preferences the epixylic liverwort, Crossocalyx hellerianus has on its substrate and environment. C. hellerianus requires coarse logs with rotten wood, which usually is more available in forests with long forest continuity. This study was performed to see if forest continuity, isolation of habitats and if the substrate was of significance for a demanding species such as C. hellerianus. The study was performed in six sites and in each site several 50x10 meter transects were surveyed for logs. Each log was measured for diameter, sun exposure, ground contact, stage of decay and if the log was colonized by C. hellerianus. The result showed that C. hellerianus preferred coarser logs and that the species only appeared on an intermediate or later stage of decay. A high forest continuity and low habitat isolation turned out to be positive factors for the abundance of C. hellerianus

From 2010 to 2014, regional and state organizations in the region of Stockholm have developed an EU-finnanced project named SATSA II - regional cykelstrategi (regional bicycling strategy). The strategy aims to increase the number of citizens commuting by bicycle in the region and develop a new intermunicipal infrastructure for fast bicycling. By providing a network of fast cycling routes on a regional scale, called “snabbcykelvägar”, the strategy promotes a shift towards more sustainable transport for the citizens of Stockholm county. The new regional network of bicycle routes have strategically been placed to pass by local centres, transport nodes, larger working areas and universities. The purpose of this master thesis is to develop a design concept for fast cycling routes (snabbcyelvägar) in the region of Stockholm. The design concept have been developed through the vision of the ‘good bicycling experience’. To define what it is that provides a ‘good bicycling experience’, physical, environmental and spatial aspects have been studied through empirical research and through relevant theories found in the research field of environemnetal psycology and semiotics. The aspects that provides a ‘good bicycling environment’ has been structured into three criterias. The criterias are: safety, continuity and likeability (attractivity). The three criterias has further been transformed in to designprincipals which are presented in a toolbox. The toolbox is the result of the study and can be used by planners and architects to design a regional network of cycling routes that provides a good expereince for the present and future bicycle commuters in the region of Stockholm (see Toolbox 2, p. 65). / Snabbcykelvägar är benämningen för de regionala cykelstråk som från 2014planeras skapa ett regionalt nätverk för snabb transport på cykel i Stockholmslän med fokus på pendlingscyklister. Detta examensarbete syfte och mål är attutveckla ett designkoncept för snabbcykelvägar i Stockholms län.Visionen om ‘den goda cykelupplevelsen’ har legat till grund för att utveckladesignkonceptet. Forskningsteorier inom miljöpsykologi och semiotik hartillsammans med empiriska studier resulterat i ett antal kriterier som kan antasskapa en ‘god cykelupplevelse’. Kriterierna är trygghet, kontinuitet och attraktivitet.Från kriterierna har sedan ett antal design- och gestaltningsprinciperutvecklats som delats in i följande kategorier: Form, Utsikt, Upplevelseoch Ordning. De fyra kategorierna med dess design- och gestaltningsprinciperhar sammanställts i en “toolbox” (verktygslåda) som kan användas avplanerare och arktiekter för gestaltning och utbyggnad av regionala snabbcykelvägarnaoch utgör resultatet för studien (se Toolbox 2, sida 65).

Det här är en studie av förbättringsarbete på en gymnasieskola, exemplifierat av ett språkutvecklingsprojekt. Det övergripande syftet med texten är att tolka och förstå lärarnas lärande inom utvecklingsprojektet. Det empiriska materialet, som är ett resultat av semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande lärare, diskuteras utifrån ett teoretiskt ramverk som har konstruerats på bas av forskningslitteratur som rör verksamhetsutveckling och förbättringsarbete i skolan. Syftet med det har varit att skapa en empirinära analys med relevans för skolforskning men också för de lärare som deltar i projektet. För att nå insikter om lärande som resultat av erfarenhet, reflektion, revidering och utveckling, har intervjufrågorna konstruerats på ett sätt som uppmuntrar ett retrospektivt men också framåtpekande perspektiv. Studiens resultat är att lärandeprocessen inom det specifika projektet på många sätt bekräftar aktuell forskning, men att intervjuberättelserna också erbjuder andra sidor, som exempelvis betydelsen av nära och vardagligt samarbete, lärare emellan, för att skapa arbetsglädje men också tillfällen till mer informellt lärande.

Denna uppsats syftar till att studera platser med kontinuitet genom slutet av den sena bronsåldern på Peloponnesos för att undersöka vilka faktorer som bidrar till kontinuitet genom en period som traditionellt definieras av dess förstörelse och sociala oro. Undersökningen utgår från platser med kontinuitet genom SH IIIB–SH IIIC på Peloponnesos publicerade i Mycenaean Atlas Project, och studerar dessa platser genom en kvantitativt jämförande analys. Studien använder resiliensteori, och undersöker vilka karaktärsdrag hos platserna som möjliggjorde resiliens och kontinuitet genom SH IIIB–SH IIIC. Materialet ställs i relation till huvudsakligen två förklaringsmodeller rörande samhällsnedgången under slutet av sen bronsålder: det torrare klimatet, och social oro. I det sociala perspektivet visar resultatet att en försvarbarhet och isolering från palatsens kontaktnät var fördelaktigt för kontinuitet genom perioden. Ur det klimatologiska perspektivet kan ingen tydlig koppling etableras mellan platsernas karaktärsdrag och deras möjlighet till kontinuitet. / This essay aims to study places with continuity through the end of the Late Bronze Age in the Peloponnese to examine what factors contribute to continuity through a period traditionally defined by its destruction and social unrest. Source material for the essay is confined to places with continuity through LH IIIB–LH IIIC in the Peloponnese published through the Mycenaean Atlas Project, and the places are studied through a quantitative and comparative analysis. The study uses resilience theory and examines what place traits made continuity and resilience through LH IIIB–LH IIIC possible. The source material is put in relation to two explanatory models regarding the societal decline during the end of the Late Bronze Age: the drier climate, and social unrest. In the social perspective, the results indicate that defendable places and isolation from the palace networks are favourable aspects for continuity through the period. No clear link between place traits and continuity can be established in the climatological perspective.