Problemformulering: Den digitala marknaden är expansiv, att introducera en ny produkt på marknaden är därför kritisk, lanseringen är ett avgörande moment. Lanseringen är ofta påkostad, men delges inte tillräckligt med intresse. Marknadsintroduktion av gamifications fallerar vanligtvis av den orsak att förståelse för användaren är undermålig. Syfte: Studien syftar till att bidra med ökad förståelse för hur en lanseringsstrategi för en digital plattform, vilken grundas på en gamification, kan se ut på den svenska marknaden. Metod: Studien utgår från ett hermeneutistiskt synsätt, undersökningen behandlas induktivt med deduktiva inslag, den teoretiska referensramen bearbetades med avsikt att generera förförståelse och behandlas grundläggande för det empiriska materialet. Undersökningen grundar sig i kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer har genomförts i form av individuella intervjuer och fokusgrupper, med intervjuguide som underlag. Intervjuerna spelades in, varpå det empiriska materialet transkriberades. Insamlad data kodades och kategoriserades. Slutsats: Av studien framkom tre essentiella kategorier; Intresse, Kommunikation och Kontinuitet, som kom att formas till modellen User Desired Lifecycle. Ett intresse kan väckas hos målgruppen, om tjänsten uppfyller ett behov som underlättar användarens vardag. Då användare är snabba på att avfärda digitala lösningar, bör budskapets kontext innefatta användbarhet och användarvänlighet. Kommunikation via influencers påvisas att föredra. Vidare framkom att kontinuitet kan skapas om den digitala tjänsten ger belöningar till användaren, vilket resulterar i motivation till nyttja tjänsten igen. Vidare framkom att företag bör lyssna på användarnas åsikter, i syfte till att uppdatera tjänsten, vilket kan resultera i en mer målgruppsanpassad tjänst. / Background: The digital market is expansive, therefore introducing a new product into the market is critical, launch is a crucial factor. The launch is often costly, but not enough interest is given to it. The market introduction of gamifications usually fails for the reason that the understanding of the user is inferior. Purpose: The aim of the study is to contribute to increased understanding of how a launching strategy for a digital platform, based on a gamification, can look in the swedish market. Method: The study is based on a hermeneutical approach, the study is dealt with inductively with deductive elements, the theoretical frame of reference was processed with the intention of generating understanding and being treated fundamentally for the empirical material. The survey is based on qualitative methodology, semistructured interviews have been conducted in the form of individual interviews and focus groups, with an interviewguide as basis. The interviews were recorded, after which the empirical material was transcribed. The collected data was encoded and categorized. Conclusion: The study revealed three essential categories; Interest, Communication and Continuity, which came to form the Model User Desired Lifecycle. An interest can be aroused by the target audience, if the service meets a need that facilitates the user's everyday life. As users are quick to discourage digital solutions, the context of the message should include usability and ease of use. Communication through influencers proves preferred. Furthermore, it emerged that continuity can be created if the digital service gives rewards to the user, resulting in motivation to use the service again. Furthermore, it was found that companies should listen to users' opinions in order to update the service, which could result in a more targeted service.

Good continuity of care is considered desirable and is often referred to as an essential component in creating a more patient-centered health care. However, what is meant by continuity of care is not entirely self-evident and there are different ways to quantify and address it. The purpose of this study is to introduce a method for continuous measurement of continuity, where visits between patients and physicians in various care clinics are of interest. Five established measurements (indices) of continuity of care were evaluated; MFPC, K, COC, MCI and SECON. Calculations on these indices were made using hospital visits-related data from January 2011 to April 2015, where a  time window of 1.5 years was used when calculating index values. The results from the calculations show a high correlation between all indices when calculated on an average of all patients at a clinic. Based on this, properties such as intuitive interpretation and simple calculations made MFPC-index this study’s single choice of index. It can be used to examine the change of  a clinic’s patient’s continuity over time. The index also allows to assign a value to a physician, showing how much continuity that doctor contributes to all its patients. A tool was also developed to visualises how many visits each patient has had with how many different doctors at a clinic. This tool allows the identification of individual patients whose continuity can be seen as undesired. These three components of the method for continuous measurement of continuity can be seen as representations of continuity from a system’s, physician’s and patient’s perspective.

Bakgrund: Vården i samband med barnafödande ser olika ut på olika håll i världen. Dock är behovet av ett bra stöd universellt och beskrivs därför som en av barnmorskans centrala arbetsuppgifter. Ett bra stöd har en stor inverkan på kvinnans och barnets hälsa samt på främjandet av förlossningsprogressen. Trots detta känner många kvinnor att stödet under förlossningen varit dåligt och påverkat deras förlossningsupplevelse negativt.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att granska och beskriva hur en barnmorska kan ge adekvat stöd för den födande under förlossningsarbetet.  Metod: Systematisk litteraturstudie med 26 inkluderade vetenskapliga originalartiklar Resultat: De fyra teman som identifieras i studien var barnmorskans emotionella och praktiska stöd, barnmorskans verbala stöd, god relation mellan paret och barnmorskan samt barnmorskans närvaro. Resultatet av denna litteraturstudie visar på att barnmorskans stöd under förlossningen består av både emotionell, praktisk och verbal stöttning av kvinnan. För att detta ska vara möjligt behöver barnmorskan skapa en god relation till kvinnan och hennes familj samt vara närvarande under förlossningen.  Slutsats: Eftersom barnmorskans stöd till den födande är viktigt då den har en stor inverkan på förlossningsprogressen och förlossningsupplevelsen bidrar studien med viktig kunskap om hur ett adekvat stöd kan ges. Resultatet visade att barnmorskan bör stötta kvinnan emotionellt samt stärka henne genom att praktiskt och verbalt stödja henne genom förlossningen. Barnmorskor bör använda denna kunskap för att på ett adekvat sätt stödja paret under födandet och på så sätt främja en god förlossningsvård.

I studien undersöker jag likheter och skillnader i ämnessyner gällande litteraturundervisning på högstadiet och gymnasiet. I studien undersöks hur elever i högstadiet förbereds för gymnasiet och hur gymnasiet arbetar för att möta upp dessa elever. Syftet med studien är att belysa glapp mellan skolstadierna som kan påverka elevernas utveckling och lärande inom litteraturundervisningen. Det empiriska materialet består av åtta kvalitativa intervjuer som är av semistrukturerad karaktär. Tidigare forskning är uppdelad på tre områden: Stadiumövergångar, ämneskonceptioner och litteraturundervisning. Det teoretiska perspektivet utgår ifrån Lars-Göran Malmgrens tre ämneskonceptioner och Gunilla Molloys fjärde ämneskonception Resultatet visar att alla lärare använder sig av olika ämneskonceptioner växelvis i sin litteraturundervisning och att det är olika ämnessyner på högstadiet och gymnasiet. Detta är en konsekvens av att inget explicit samarbete finns mellan skolorna inför elevernas övergång. Både lärarna på högstadiet och på gymnasiet efterfrågar ett större samarbete i svenska och litteraturundervisningen. Utifrån lärarnas svar och forskningen drar jag slutsatsen att bristen på samsyn och samarbete mellan skolstadier är ett vanligt förekommande problem som behöver lyftas i den allmänna skoldebatten. / In this study I examine similarities and differences in subject views regarding literature education in secondary school and upper secondary school. The study shows how secondary school students are prepared for upper secondary school and how upper secondary school works to meet these students. The purpose of the study is to shed light on gaps between school stages that can affect students' development and learning in literature teaching. The empirical material consists of eight qualitative interviews that are of a semi-structured nature. Previous research is divided into three areas: Stage transitions, subject conceptions and literature teaching. The theoretical perspective is based on Lars-Göran Malmgren's three subject conceptions and Gunilla Molloy's fourth subject conception. The results show that all teachers use different subject conceptions alternately in teaching literature and that is different subject views in secondary school and upper secondary school. This is a consequence of the fact that there is no explicit cooperation between the schools before the students' transition. Both teachers in secondary school and upper secondary school demand greater collaboration in Swedish language and literature education. Based on the teachers' answers and the research, I conclude that the lack of consensus and cooperation between school stages is a common problem that needs to be raised in the general school debate.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att rättfärdiga militära interventioner med stöd i klassisk liberal politisk teori. För ändamålet har de klassiskt liberala filosoferna John Locke och John Stuart Mill analyserats. Undersökningen är utförd medelst en text- och idéanalys av några av filosofernas portalverk. Resultatet av studien visar ett tydligt stöd för vissa sorters militära interventioner och att det faktumet är djupt rotat i flera etiska och moraliska överväganden som Locke respektive Mill gör. Slutsatsen i uppsatsen är därav att det finns klassiskt liberala argument för att genomföra militära interventioner.

High and medium-voltage digital substations play an essential role in the energy transition since they are part of the equipment required to deploy smart grids. With the gradual increase of smart grids, energy systems are becoming more flexible with the growing penetration of renewable energies and distributed energy generation. Simultaneously, the energy system’s efficiency increases, with load supply precisely where required and reduced losses. Medium voltage stations have not been upgraded gradually like high voltage stations; therefore, most of Stockholm’s medium voltage stations are considered old and do not include digital remote monitoring or remote-control features. These conventional stations must be retrofitted with digital technology or replaced with new digitized stations. Previous studies show the technical potential of updating non-digitized stations to reduce interruption times. Still, a systematic assessment of these types of projects’ profitability is missing. This project aims to perform a techno-economic assessment for retrofitting conventional urban medium voltage substations with digital technology, modeling different configurations of digitalization (levels 1 and 2) to suggest the most convenient set-up, balancing the technical and economic facets. Furthermore, it investigates the prospect and profitability of reducing interruption times by 50% with the digitization of substations. The methodology proposed used a reference test system based on the most representative type of network for an urban medium voltage network in Stockholm: A Double cable – open loop structure consisting of 5 single cable secondary substations. A calculation method was performed to obtain the expected results evaluating all the possible combinations of digitalized stations in the feeder line. Results suggest that the best outcome is formed by the last station retrofitted with remote control (level 2) and the other four stations with monitoring (level 1). This setup could reduce SAIDI by 71% and the total customer costs by 26.3%. To make this outcome profitable, a reduction in Omexom Labor Costs of 13.6% is required if a discount rate of 7% is used, but if this value is below 4.65%, a reduction in Labor Costs is unnecessary. Furthermore, results show that a set-up of 5 monitoring digitized stations can reduce SAIDI by 56.8%. Thus, it aligns with Ellevio’s objective to reduce by half their interruption times. A reduction of 12.9% in Labor Costs would be required to achieve this as a profitable setup; on the other hand, if the discount rate is below 4.65%, it is unnecessary. / Digitala hög- och medelspänningsstationer spelar en avgörande roll i energiomställningen eftersom de är en del av den utrustning som krävs för att implementera smarta elnät. Med den gradvisa ökningen av smarta elnät blir energisystemen mer flexibla med den ökande penetrationen av förnybar energi och distribuerad energiproduktion. Samtidigt ökar energisystemets effektivitet, med lastförsörjning precis där det behövs och minskade förluster. Medelspänningsstationerna har inte uppgraderats gradvis som högspänningsstationerna; därför anses de flesta av Stockholms medelspänningsstationer vara gamla och inkluderar inte digital fjärrövervakning eller fjärrstyrningsfunktioner. Dessa konventionella stationer måste antingen uppgraderas med digital teknik eller ersättas med nya digitaliserade stationer. Tidigare studier visar den tekniska potentialen att uppdatera icke-digitaliserade stationer för att minska avbrottstiderna, men en systematisk bedömning av lönsamheten för sådana projekt saknas. Detta projekt syftar till att utföra en teknisk-ekonomisk utvärdering för att uppgradera konventionella urbana medelspänningsstationer med digital teknik, genom att modellera olika konfigurationer av digitalisering (nivå 1 och 2) för att föreslå den mest lämpliga uppställningen, där tekniska och ekonomiska aspekter balanseras. Dessutom ska möjligheterna och lönsamheten för att minska avbrottstiderna med 50% genom digitalisering av stationer undersökas. Den föreslagna metoden använder ett referenstestsystem baserat på den mest representativa typen av nätverk för ett urbant medelspänningsnät i Stockholm: en dubbelkabel - öppen slingstruktur bestående av 5 enskilda kabelunderstationer. En beräkningsmetod användes för att få de förväntade resultaten genom att utvärdera alla möjliga kombinationer av digitaliserade stationer i matarledningen. Resultaten antyder att det bästa resultatet uppnås genom att den sista stationen uppgraderas med fjärrstyrning (nivå 2) och de andra fyra stationerna med övervakning (nivå 1). Denna uppställning kan minska SAIDI med 71% och totala kundkostnader med 26.3%. För att göra detta resultat lönsamt krävs en minskning av Omexom arbetskostnader med 13.6% om en diskonteringsränta på 7% används, men om detta värde är under 4.65% behövs ingen minskning av arbetskraftskostnader. Dessutom visar resultaten att en uppställning med 5 övervakningsdigitaliserade stationer kan minska SAIDI med 56.8%. Detta stämmer överens med Ellevios mål att halvera sina avbrottstider. En minskning av arbetskraftskostnader med 12.9% skulle krävas för att uppnå detta som en lönsam uppställning. Å andra sidan, om diskonteringsräntan är under 4.65%, finns det ingen anledning att minska arbetskraftskostnader.

<p>VT24</p>

Syftet med detta forskningsinriktade arbete var att belysa hur fritidshemslärare beskriver sin profession, sitt uppdrag och deras status inom skolväsendet. Detta arbete tar sin utgångspunkt ur en kvalitativ metod i form av semistrukturerade gruppintervjuer där åtta respondenter från två olika skolor deltagit. Forskningens framtagna text utifrån intervjuerna har kategoriserats med hjälp av tematisk analysmodell, för att hitta mönster i respondenternas svar där samtliga framtagna kategorier färgkodats. Kategorierna som framkommit har sedan analyserats mot analysbegreppen social jämförelse och in- och ut-grupper, då tidigare forskning visat på klyftor mellan fritidshemslärare och klasslärare, där en upplevd statusskillnad framhävs som bidragande orsak i kombination med bristande förståelse för varandras uppdrag. Studiens resultat synliggör flera brister, både vad gäller förståelsen för uppdraget, förutsättningar för att arbeta kvalitativt i kombination med en haltande samverkan som styrs av den statusskillnad som vi fått fram i vårt resultat. Resultaten indikerar även på en vision och vädjan om en bredare samverkan över gränserna mellan fritidshemslärare och klasslärare för att höja kvaliteten och arbeta främjande för en förståelse för varandras uppdrag, med en jämlik status mellan professionerna som utgångspunkt. Våra resultat indikerar att de statusskillnader som idag råder, härstammar från en profession som omfattar en otydlighet i uppdraget, där statusen blir signifikant och avgörande, vilket härleder frågan till det organisatoriska ledarskapet inom skolväsendet. I denna studie benämner vid lärare i fritidshem som fritidshemslärare.

Kurs: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogrammet, 4FE19E, VT17 Författare: Martin Norén och Kristoffer Nählstedt Handledare: Hana Hulthén Examinator: Helena Forslund Titel: Hemtjänsten i Växjö kommun - En fallstudie om personal- och ruttplanering Bakgrund: Boendeformen särskilt boende har minskat påtagligt de senaste åren och förväntas minska ytterligare i framtiden. Samtidigt ökar andelen äldre som är i behov av vård och omsorg. Ett sätt att lösa detta är att förlägga omsorgsvården på hemtjänsten. För att klara sitt uppdrag använder hemtjänstenheter idag sig av olika planeringsverktyg som är tänkt att säkerställa att en kostnadseffektiv hemtjänst kan bedrivas samtidigt som den inte ska ge avkall på kvalitén av omsorg. Det ökade trycket på hemtjänsten kräver dock mycket resurser och det är idag svårt att klara av att nå upp till de interna målen som ställts på organisationen under denna föränderliga tid. Därför är det viktigare än någonsin med effektiva planeringsprocesser som kan underlätta och stödja hemtjänsten i sina åtaganden. Syfte: Syftet med studien är att effektivisera hemtjänstenheters planeringsprocesser. Avsikten med effektiviseringen är att uppnå en mer kostnadseffektiv hemtjänst som når måluppfyllelsen inom kontinuitet och brukartid. Metod: Studien är en fallstudie som genomförts i Växjö kommuns omsorgsenhet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer, insamling av kvalitativ och kvantitativ data har studien kunnat inhämta empiriskt material. En processkartläggning genomfördes och författarna identifierade slöserier och presenterade sedan förbättringsförslag med stöd från åtskilliga teorier. Slutsatser: Författarna lyckades lägga fram förbättringsförslag på alla de tre planeringsprocesser som studien lyckades identifiera. Först lades förbättringsförslag av både kvantitativ och kvalitativ karaktär fram med avsikten att säkerställa kompetensförsörjningen i organisationen. I ruttplaneringsprocessen delade författarna upp hemtjänstenheten Vikaholm i två olika grupper baserat på dess geografiska placeringar och lyckades därigenom förbättra både kontinuiteten och brukartiden samtidigt som kostnaden sjönk för organisationen som helhet. Efter observationer och intervjuer på de olika arbetsgrupperna framkom slutligen fler förbättringsförslag på hur hemtjänstenheter skulle kunna arbeta för att effektivisera sin schemaläggningsprocess ytterligare. Nyckelord: Hemtjänst, äldreomsorg, kontinuitet, brukartid, planering, planeringsprocesser, processkartläggning, ruttplanering, prognostisering. / Course: Examensarbete i logistik för Civilekonomprogrammet, 4FE19E, VT17 Authors: Martin Norén and Kristoffer Nählstedt Tutor: Hana Hulthén Examiner: Helena Forslund Title: Home care for the elders in Växjö municipality - A case study about personnel and route planning Background: In Sweden the amount of people living in an assisted living have reduced significantly during the recent years and is predicted to be reduced even more. At the mean time the amount of elders in need of care is increasing. One way of solving this is by the use of home care. To handle its duty home care units use different kinds of planning tools to ensure quality of the care and that the home care is being cost efficient. The increased demand on the home care service requires a lot of resources and it is today very hard to achieve the internal goals which have been set up by the organisation. Therefore it is now more important than ever with efficient planning processes that can ease and support the home care service in its obligations. Purpose: The purpose of the study is to streamline the planning process in elder care units. The streamlined planning process intends to achieve a more cost efficient elder care, that achieves the objectives concerning continuity and time spent with the elders. Method: The study is a case study, which have been carried out in the municipality of Växjö. With the use of semi-structured interviews, gathering of qualitative and quantitative data the study have been able to obtain empirical material. In order to identify waste the authors used process mapping and then later on proposed improvements with support from a number of theories. Conclusions: The authors managed to propose improvements on all of three identified planning processes. Firstly, the study presented the proposed improvements on the process of ensuring competent personnel with the use of both qualitative and quantitative data. In the route planning process the authors split the home care unit of Vikaholm into two units, based on the locations of the elders. Thereby the authors managed to improve all of the three main goals of the home care unit; continuity, economy and the amount of time the care takers spend with the elders. Observations and interviews on the different units lead to the conclusion of potential improvements on how home care units could work to be more efficient in their scheduling processes.  Keywords: Home care, elder care, time spent with the elder, planning, process planning, process mapping, route planning, forecasting.

The purpose of this thesis is to determine whether western Orust was continuously inhabited during the Stone Age and the Bronze Age. Using reports from the archaeological excavations carried out in Nösund in western Orust as a basis, I discuss what conclusions can be drawn, relating, when possible, the findings to what we, thanks to analyzes of fossil DNA made in recent years, now know about ancient peoples’ descent. The results show that there is no basis for claiming that Nösund has been continuously inhabited under the Mesolithic, despite archaeologists having located and dated half a dozen settlements from the Stone Age and the Bronze Age in the village. The findings from the various archaeological surveys do not allow us to determine the descent of the people living in Nösund during different time-periods, nor whether they were mainly fishermen or hunters. The main reason for this is the absence of organic materials, especially bones, in the findings from Nösund. The conclusion therefore is that much more research has to be done, if we are to provide a comprehensive picture of the earliest settlements in western Orust. / Denna uppsats har syftet att visa huruvida västra Orust varit kontinuerligt bebodd under stenålder och bronsålder. Utgångspunkten har varit rapporterna från de arkeologiska grävningar som utförts i Nösund, och resultaten därifrån diskuteras med utgångspunkt från de nya kunskaper om människors härstamning som de senaste årens analyser av fossilt DNA har gett oss. Resultatet av undersökningen visar att vi inte har underlag för att påstå att Nösund har varit kontinuerligt bebodd under mesolitikum, trots att man lokaliserat och daterat ett halvt dussin boplatser i Nösund från stenålder och bronsålder, och att kunskapen om vad som skedde under neolitikum och bronsålder är ännu mer bristfällig. Fynden från de olika arkeologiska undersökningarna är inte heller av en kvalitet som gör att vi kan uttala oss vilken härstamning människor som bott i Nösund under olika perioder har haft, eller om de huvudsakligen varit fiskare eller jägare. Den största bristen är frånvaron av fynd av organiska material, särskilt ben, i Nösund.