No description available.

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell.

Syftet är att undersöka om och i så fall hur den psykosociala hälsan i arbetslivet förändrats i Örebros, Västmanlands och Värmlands län mellan år 2005 till 2011 genom att studera skyddsombudsstopp, intervjua Arbetsmiljöverkets inspektörer och regionala skyddsombud samt studera SCB:s statistik.De frågeställningar som besvaras är: Har det skett en förändring av antalet skyddsombudsstopp som rör psykosociala frågor mellan år 2005 till 2011? Har det, enligt Arbetsmiljöverkets inspektörer, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna? Har det, enligt regionala skyddsombud, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna? Har det, enligt statistik från SCB, skett en förändring av den psykosociala hälsan och på vilket sätt syns det i sådana fall i statistiken? Frågeställningarna besvaras med hjälp av att dokumentation studerats och intervjuer har genomförts. Teorin som använts i studien är krav-kontroll-stödmodellen. Skyddsombudsstoppen och intervjuerna med inspektörerna visar inte på någon förändring av den psykosociala hälsan. De regionala skyddsombuden anser att den psykosociala hälsan försämrats under de senaste åren. Bemanningsföretag, flexibilitet, brister i kommunikation och för lite stöd är några av de psykosociala arbetsmiljöproblem som finns idag enligt intervjupersonerna. Statistiken visar att fler upplever sitt arbete enformigt och jäktigt, men även att fler får möjlighet att lära sig nya saker i arbetet. / The purpose with this essay is to study if and in that case how the psychosocial health in the working environment has changed in Örebro, Västmanland and Värmland county between year 2005 to 2011 thru studying safety stop, interview inspectors from the Work environment authority and regional safety agents and also studying statistics from Statistics Sweden. The questions at issue are: Has there been a change in the number of safety stops which involves psychosocial questions between the years 2005 to 2011? Has there, according to inspectors from the Work environment authority, been a change in the psychosocial health and how do they in that case describe that change? Has there, according to the regional safety agents, been a change in the psychosocial health and how do they in that case describe that change? Has there, according to statistics from Statistics Sweden, been a change in the psychosocial health and in that case in what way does that show in the statistics? The questions at issue are answered thru studying documentation and thru interviews. The theory that has been used in the study is the demand-control-support model. The safety stops and the inspectors don´t show any change in the psychosocial health. The regional safety agents consider that the psychosocial health has worsened during the last years. Staffing companies, flexibility, lack in communication and too little support are some of the psychosocial work environment problems that exist today according to the interviewees. The statistics show that more people are experiencing their work as monotonous and stressful, but also that more people get a chance to learn new things in their work.

I en demokratiskt rättsstat som Sverige ska inte myndigheterna ges godtyckliga befogenheter utan detta ska klart och tydligt framgå av lag. Legalitetsprincipen och föreskriftskravet sätter gränser för detta då de måste ha lagstöd i sin myndighetsutövning. Då myndigheter fattar integritetskränkande beslut mot enskild måste det föregås av en noggrann proportionalitetsavvägning mellan myndighetens kontrollintresse och den enskildes skyddsintresse. Åtgärden måste således stå i proportion till ändamålet. Skatteförfarandet avseende tredjemansrevision är ett omdiskuterat förfarande. Själva beslutet om revision utförs av Skatteverket och kan inte överklagas. Detta är intressant ur en rättssäkerhetssynpunkt då ändamålet beskrivs i revisionsbeslutet. Är ändamålet vagt eller otydligt beskrivet kan detta leda till att Skatteverket får obegränsade befogenheter då inga föreskrifter om vad som är tillåtet finns beskriva i lag. Här sätts legalitetsprincipen på sin spets då myndigheter, så som Skatteverket, i sin myndighetsutövning måste ha stöd i lag, det så kallade föreskriftskravet enligt 1 kap 1 §  RF. Skatteverket får utelämna uppgift om vem revisionen avser och vilka handlingar som eftersöks om det handlar om en generell tredjemansrevision. Ett revisionsbeslut som är vagt utformat och ej kan överklagas leder således till att stora befogenheter ges Skatteverket. Rekvisitet särskilda skäl ges ingen närmare definition i lagtext. Vanligen ges ett rekvisit viss ledning av dess innebörd genom utvecklad praxis. En väl utvecklad rättspraxis på området finns inte och det är således ett faktum att en närmare definition av rekvisitets innebörd bör finnas i lagtext för att göra det mer förutsebart. Detta skulle också innebära att legalitetsprincipen upprätthålls då det får stöd i lag.

No description available.

Smartphones används allt mer i arbetslivet. De här har bland annat resulterat i att gränsen mellan arbetsliv och vardagsliv sakta börjat suddas ut. Användningen kan leda till att användare upplever stress, alternativt får en ökad känsla av kontroll. Vi har undersökt vad som påverkar användarens upplevelse av stress respektive kontroll. Utifrån en litteraturstudie kunde vi identifiera tolv olika nyckelpunkter som kan summera användares stress och kontrollpåverkan från smartphones. Genom en intervjuundersökning urskildes sedan fyra stycken olika teman, som kunde delas upp i nyckelpunkter. Nyckelpunkterna från resultatet kunde sedan jämföras med de tolv nyckelpunkterna från litteraturstudien. Det resulterade i att tre nya stress och kontrollpåverkningar kunde identifieras. / Smartphones have with their ability to handle many different types of communication on the go, become a big part of the workplace. This has led to a distortion between home and work life, making the line between them blurry. The result of this is that many users feel an increment in stress, alternatively control. This paper aims to find out what affects the users experience of stress and or control. On the basis of a literature study, twelve key points were identified that could describe users experience of stress and control with smartphones. We could through a interview study make out four themes which also could be divided into key points. The key points from the result where compared to the twelve key points from the literature which led to the result that all of the twelve key points from the literature could be confirmed, as well as four new effects on stress and control could be identified.

Det här är en studie av mikro- och småföretag inom Uppsala län som syftar att bidra till bättre kunskap och ökad förståelse för hur dessa bolag hanterar sin löpande bokföring. Den kvantitativa enkätundersökning som ligger till grund för studien omfattar 163 bolag. De ombads svara på frågor angående hur de hanterar sin löpande bokföring, om de använder bokföringssystem samt vilken av parametrarna kotroll, kostnad och kunskap som var viktigast i beslutet om hanteringen av den löpande bokföringen. Samtliga bolag hade mellan 0-49 anställda och delades in i tre kategorier A, B och C, beroende på antalet anställda. Detta för att kunna se skillnader och göra jämförelser mellan bolag i olika storlek. Studien visar att över 75 % av bolagen hanterade den löpande bokföringen inom bolaget samt att hela 93,4% av dessa gjorde det med hjälp av ett bokföringssystem. Trots att andelen bolag som la ut den löpande bokföringen på en extern aktör endast uppgick till 22,8 % indikerar studien att det var vanligare att lägga ut den löpande bokföringen om bolaget hade få anställda. En majoritet av bolagen uppgav att det var tillgången på kunskap som var den viktigaste parametern vid beslutet huruvida de valde att sköta den löpande bokföringen inom bolaget eller inte, medan endast 6,8 % uppgav tron om kostnadsbesparingar som den viktigaste parametern vid beslutet. Studien visar alltså på att det är tillgången på kunskap som är den viktigaste parametern vid beslut om hantering av den löpande bokföringen. Detta överensstämmer inte med teorin om att kostnadsbesparingar är den viktigaste parametern. Resultatet av studien kan användas av redovisnings- och revisionsbyråer samt leverantörer av affärs- och bokföringssystem i sin marknadsföring samt när de planerar sitt produktutbud.

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som påverkar revisorns roll och som därmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig på att det hela tiden sker förändrade spelregler vilket har påverkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har påverkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer där de har fått besvara frågorna utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien redogör för vad intern och extern revision innebär, vilka faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.   Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision är att ge fristående rådgivning. Faktorer som påverkar koordinationen mellan revisorer är främst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi. Genom att revisorerna använder sig av en delad relation undviks dubbelarbete och en effektiv revision skapas. Den största skillnaden mellan revisorerna är att internrevisorn är anställd i företaget och fokuserar på operationella frågeställningar medan externrevisorn är anställd på uppdrag av bolagsstämman och fokuserar på den finansiella rapporteringen. Den största likheten är att båda revisorerna ska säkerställa företagets finansiella information.

I dagens globala samhälle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata näringslivet. För att uppnå organisationers mål behöver ledningen kontrollera de anställda så att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts på rätt sätt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rätten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet på motstånd är att motståndet från de anställda mot ledningen bottnar i det ojämlika maktförhållandet där de anställda är subordinerade ledningen, men också att det är en följd av för hög grad av kontroll från ledningens sida. Motstånd från de anställda mot ledningen är därmed i fokus för undersökningen. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur de anställdas motstånd kan relateras till ledningens olika val av kontrollstrategier. För att kunna uppnå syftet har åtta kvalitativa intervjuer genomförts på två olika företag, Högskolan och Restaurangen. Organisationerna är verksamma inom olika kontexter med avseende på deras kontrollstrategier. Med tanke på begreppet motstånd och dess komplexitet har studien utgått från följande definition: självmedvetet regelbrytande. Studiens resultat tyder på att Högskolan leds med kontrollstrategin frihet under ansvar medan Restaurangen leds med direkt kontroll. Förklaringarna till det ligger bland annat i att Högskolan är en offentlig verksamhet och har inte samma vinstintresse som Restaurangen. En annan förklaring till valet av kontrollstrategi ligger i företagens vitt skilda arbetsprocesser. På Högskolan ägnar sig de anställda åt forskning och undervisning i huvudsak. Det handlar om att skaffa sig ny kunskap samt att förmedla denna vidare till studenter. Denna arbetsprocess kräver därmed en stor frihet och självständighet för att den ska fungera korrekt. Arbetsprocessen på Restaurangen ser helt annorlunda ut. Där handlar det om att snabbproducera mat och det finns ett mycket tydligt fokus på effektivitet och produktivitet. Det behovet har Restaurangen för att kunna överleva och stå sig konkurrenskraftigt. Arbetsprocessen är på så sätt upplagt för en annan kontrollstrategi i form av direkt kontroll, där de anställda leds med mycket regler och tydlig arbetsdelning. Det får också till följd att handlingsfriheten hos de anställda är mycket begränsad. Resultaten pekar på både för- och nackdelar med den stora friheten som de anställda på Högskolan tilldelas. De anställda hävdar att det är bekvämt och skönt med så stor frihet men att det också kan vara jobbigt med för mycket ansvar. Resultaten visar också på att de anställda känner värdighet i arbetet. På Restaurangen uttrycker de anställda ett stort missnöje över de stressiga arbetsvillkor som råder. Det poängteras att ledningens överdrivna vinstintresse och besparingar i personalkostnader har lett till orimliga nivåer i arbetsbelastningen. Det har lett till att de anställda känner en brist på värdighet vilket är en bidragande orsak till ett ökat motstånd från de anställda. Motståndet beror bland annat på ett allmänt missnöje över arbetsvillkoren men de anställda har poängterat att det är den höga stressen som har medfört att de ibland inte följer de regler som gäller på arbetsplatsen, just på grund av att de inte hinner följa alla regler.

Denna undersökning baserar sig på åtta intervjuer med lärare mellan 50 och 65 år. Syftet med denna undersökning är att undersöka dessa lärares syn på det personliga ledarskapet för att upptäcka om det har skett någon förändring under en 25 års period. Har det skett någon utveckling under åren som lärare? Hur har de utvecklats som verksamma lärare, samt vilka faktorer har påverkat utvecklingen? Resultaten visar att lärarna ser utvecklingar på fler områden. Lärarna upplever att de har fått mer erfarenhet. De har blivit säkrare som lärare och ledare. Identiteten har blivit starkare. Relationerna till föräldrarna har vuxit och blivit tryggare.Faktorer som påverkat dessa förändringar är eleverna själva. De olika sorters elever som lärarna har haft under åren har påverkat och förändrat ledarskapet. Förebilder i form av lärarnas egna lärare, föreläsare, söndagsskolfröknar och kollegor är en stor förändringsfaktor för flera av lärarna. Även lärarutbildningen, kurser och observationer har en stor påverkan på lärarnas ledarskap. Andra förändringsfaktorer är teknikutvecklingen, förändrade uppförande hos elever och andra samhällsförändringar. Stora förändringar som kommunaliseringen har inte haft en stor effekt på det personliga ledarskapet hos de intervjuade lärarna. Flera av lärarna upplevde dock en negativ förändring i form av mer att göra vid sidan av lärarens arbetsuppgifter.