The thesis will discuss the interpretations of the two requisites; Control and improper means in the paragraph concerning trafficking in human beings, who can be find in the Swedish penal code chapter 4, section. 1 a. This paragraph is worded in a way that indicates that the paragraph is misinterpreted and that it is therefore hard to proof that the present requisites have been used or fulfilled. However, Sweden has by accepting international legal framework committed itself to do anything in its power to prevent, suppress and punish trafficking in persons. The interpretation of the paragraph has shown that the difficulties have mainly depended of its indistinct formula. A new review published in April 2008 shows that the paragraph should be afforded a new wording, and therefore contain new requisites. For criminal liability of trafficking in human beings the current requisite about control is interpreted along with the use of improper means. Control is taken with the aim to use the victim for trafficking. This requisite is consequently removed from the suggestion that the review publishes. The requisite about improper means are though still in the paragraph, mainly to show that violation of the personal integrity are greater that the violation of sexual integrity. One of the problems concerning the prosecution in cases with great resemblance to trafficking are often prosecuted as procuring. Firstly, the current legal status of the paragraph is examined, by the preparatory work, mainly carried out by the Swedish government. This shows in which way the requisites where meant to be interpreted, and which relation the Swedish ordinance have to the international instruments and documents. Secondly, I present the court cases that have been discussing these requisites in there judicial decision. This shows how they are worded and which problems the legal systems see in these requisites. Furthermore I present the new review and their interpretation of the legal situation, and their conclusion is that the paragraph should be afforded with a new wording. Finally I discuss the likely outcome of these changes, with the background of the work material presented in this thesis.

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa. Detta resultat ger insikter kring nya krav och hur de varierar mellan yngre och äldre men visar också tvärtemot tidigare forskning på att hög autonomi faktiskt kan leda till högre mental ohälsa än låg autonomi.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några kvinnliga gymnasielärares upplevelser av sin arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt deras förväntningar på rektorers ledarskap. Dessutom inriktar sig studien på att få en bredare förståelse för hur några rektorer inom gymnasieskolan upplever kvinnliga gymnasielärares arbetssituation relaterat till krav, kontroll och stöd samt rektorernas förväntningar på det egna ledarskapet. Två intervjuguider med låg grad av strukturering utarbetades, en för intervjuerna med de kvinnliga gymnasielärarna och en för rektorerna. Urvalet bestod av fem kvinnliga gymnasielärare och fyra rektorer inom gymnasieskolan. Sammantaget visade resultatet att de kvinnliga gymnasielärarnas upplevelse av sin arbetssituation var varierande. Några upplevde höga krav och andra upplevde låga krav. Flera av gymnasielärarna upplevde en hög egenkontroll medan andra upplevde en lägre egenkontroll. En del av de kvinnliga gymnasielärarna upplevde att arbetstiden var tillräcklig medan andra upplevde en tidsbrist. Rektorerna upplevde deras roll att stötta lärare som betydelsefull. De kvinnliga gymnasielärarna upplevelse av rektorernas stöd, framkom i studien som varierande. Dock upplevde de ett gott stöd från kollegor. Samtliga intervjupersoner framhöll betydelsen av ordnade ramar och tydlighet i ledarskapet. De kvinnliga gymnasielärarna ansåg dessutom att lyhördhet var en viktig egenskap hos rektorerna. Samtliga av rektorerna i föreliggande studie framhöll att lärares arbetskrav, på deras respektive skolor, inte var för höga. Upplevelsen av höga krav och tidsbrist, bedömde de, kom av otillräckliga strategier och för höga ambitioner. Vidare framhöll också rektorerna att det fanns goda möjligheter för lärare att uppleva hög egenkontroll i arbetet. Diskussionen berörde kvinnliga gymnasielärares arbetssituation ur ett samhällsperspektiv, organisationsperspektiv och ett individperspektiv.

Forskning kring moderns upplevelse av förlossningen är väl täckt men faderns upplevelse är ett inte lika utforskat område. Idag närvarar fadern i stor utsträckning vid förlossningen vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva hans upplevelser eftersom dessa utöver fadern även påverkar modern, barnet och familjen som helhet. Syftet med denna studie var att belysa faderns upplevelse av förlossningen. Studiens metod var systematisk litteraturstudie med sökningar utförda i databaserna Cinahl, PsycINFO, Science Direct och PubMed/Medline under åren 2003-2008. Sammanlagt inkluderades sju artiklar vilka granskades och kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet i artiklarna kodades, kategoriserades och sammanställdes för att sedan nedskrivas under den slutgiltiga rubriken ”faderns upplevelse av kontroll” med subkategorierna: ”innebörden av förlossningsrelaterad rädsla hos fadern”, ”faderns upplevelse av delaktighet under förlossningen” samt ”faderns helhetsupplevelse av förlossningen”. Resultatet visade att fadern upplevde mycket rädsla relaterat till förlossningen och rädslan berörde främst partnerns och/eller barnets liv och hälsa. Trots rädsla upplevdes förlossningen som ett viktigt ögonblick att närvara vid, både för barnets, partnerns och för sin egen skull. Epiduralbedövning till kvinnan visade sig ge fadern en mer positiv upplevelse, större delaktighet och reducera hans oro och stress under förlossningen. Slutsatsen är att fadern får en mer positiv upplevelse av förlossningen om han upplever att han i någon mån har kontroll över situationen.

Animal welfare during transport has for a long time been a problem around the world. Many animals are transported in stressful environments for slaughter. Even during Roman and Antiquity times wild animals were transported from Africa to the amusement parks in Rome. The aim of our work was to compare how well Sweden and Denmark are performing their inspections of transports of cattle and pigs for slaughter. Today, overloaded transports and poor treatment is not uncommon in Europe and every year 22 million animals are transported between countries. To ensure that animals are transported in a manner that leaves no unnecessary suffering, the EU has established a Council Regulation No 1 / 2005, which applies in all EU member countries. Each country will then supplement this with their own laws and regulations. Probably the best thing for the animals had been to use the so-called mobile slaughterhouses, so that the killing can be done on the farm. But so far the standard of the mobile slaughterhouses are inadequate. If this should work it would mean that the meat will be transported frozen and that the animals do not have to be stressed before slaughter. Sweden and Denmark have two different systems for checking animal transports. In Sweden this is the responsibility of animal welfare inspectors at the county administration, whereas in Denmark the police are the responsible part. The number of inspections differs in the two countries and Denmark makes more inspections per year. A reason why Denmark performs more inspections is because of their geographic location, and many transports are just passing through while in Sweden there are more domestic transports. There is a lot that the two countries can learn from each other. Denmark has a much simpler checklist to follow during an inspection, but in Sweden, for example, they have a better education of animal welfare inspectors, who also judge harder during an inspection. However, it is better that less advanced checks are done than none at all. Sweden today has not as hard sanctions as Denmark; this means that Denmark can provide higher sanctions for infringements. The conclusion is that Sweden has a better education while Denmark has a better statistic result of number of inspections per year.

No description available.

This study is about howStockholm’s policy for zero tolerance of graffiti from 2007 affected the graffiti culture inStockholm. We have researched what consequences there were for the practice of graffiti, and what consequences there were for the stylistic performance of graffiti. In doing so, we have had two focus group interviews and one deep interview including eight graffiti writers from Stockholm. The individuals in the groups have been practising graffiti for a varied amount of time, but we have representation from both before, and after/during the policy of zero tolerance from 2007.  Our study shows that the result ofStockholm’s policy for zero tolerance of graffiti for the graffiti culture inStockholmwas a ”subcultureification”, a ”stylistic generalization” and the ”subculture’s ambivalent identity”. With ”subcultureification” we mean that the labelling process from the politicians in acting against the graffiti culture and present it as a problem and a deviant and criminal subculture was reinforced within the graffiti culture and resulted in the increased importance of criminalization for the development of sub cultural capital. The ”stylistic generalization” was a consequence of the changed conditions for writing graffiti. Less time and more security have led to a simpler and fast performance and less of the colourful and detailed murals. A consequence which helps keeping the public convinced of the necessity of the zero tolerance policy and the connection between graffiti and criminal damage rather than an artistic expression. The ”subcultures ambivalent identity” referred to the interpretation that the new conditions for writing graffiti changed the way the writers identified the culture. In our research we found three major conflicts regarding if or if not graffiti was ”art”, about practicing legal graffiti or illegal, and how to value graffiti on the internet.   Keywords: Graffiti, subculture, social control, cultural conflict, stylistic progress Sökord: Graffiti, subkultur, social kontroll, kulturell konflikt, stilistisk utveckling   Antal ord: 18 561

This essay aims to examine how safety is reflected in local plans. This was done by describing the physical environments, which are addressed in the local plans and its impact on safety. It has also been undertaken to see if certain physical environments with respect to safety have been addressed differently.The paper is made with the qualitative method Thematic analysis. The method is used to analyze the three local plans that have been available during the essay. The analysis was done with my created themes Traffic separation, Accessibility, High vision, Light and bright and Human presence.The results have shown that the local plans takes up physical environments that are good for safety. It is also so that the results showed that the local plans and safe physical environments differ depending of the intent of each local plan.

Syfte Syftet med föreliggande uppsats var att belysa och diskutera läraryrket ur ett brett arbetsmiljöperspektiv. Följande frågeställning har varit vägledande genom uppsatsen: Hur uppfattar lärare orsaken till att många inom lärarkåren tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande? Metod Studien har haft en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den fenomenografiska traditionen av att studera uppfattningar. Fyra manliga och sex kvinnliga lärare med en genomsnittlig ålder på fyrtiofyra år som i medeltal arbetat ungefär tolv år i grundskolan intervjuades med utgångspunkt i studiens syfte. Informanternas utsagor jämfördes och låg därefter till grund för bildandet av de fyra beskrivningskategorier som utgör studiens huvudsakliga resultat. Resultat Resultatet gör gällande att lärarna i den här studien uppfattade fyra huvudsakliga orsaker till varför många lärare tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande. För det första att det kan bero på svårigheter i att hantera mängden arbete, för det andra att det kan bero på svårigheter i att hantera yrkets krav på kompetens inom flera områden, för det tredje att det kan bero på svårigheter i att hantera undervisningen i de heterogena elevgrupperingarna och slutligen att det kan bero på svårigheten i att hantera den händelsestyrda aspekten av yrket där man som lärare kan behöva avbryta sitt pågående arbete för att lösa något i stunden. Slutsats De slutsatser som kan dras är möjligen att läraryrkets komplexitet leder till att det uppstår problem i delar av yrket vilket i en förlängning kan påverka lärarkårens upplevelser av att arbetet är psykiskt påfrestande.

Introduction: First line managers in the public sector, are under a great pressure from both senior management, leadership, politicians and often from a large group of employees. Few studies have been made on the first-linemanagers psychosocial work environment, even though in the studies found that the manager affects their employees work environment. Aim: How first line managers in municipal elderly describes the psychosocial work environment on the basis of demand-control - support model. Methods: The study was conducted through individual interviews with six first line managers. Respondents were recruited through a strategic selection in a medium-sized municipality in Västernorrland. The interviews were conducted using an interview guide. Qualitative content analysis with an deductive approach was used as a method of interpretation of the results. Results: First line managers point out the difficulty in balancing the requirements and several managers also mentioned the importance of having clear role descriptions and objectives. Most managers experience control more or less and a wide mandate when it comes to decisions to be taken. The experience of support in their work is divided, both from the line manager and employee. In contrast, the most managers find that support from the support functions are missing. Conclusion: The results of this study show individual differences in first-line managers' perception of demands, control and support. However, there are similarities within the group studied, suggesting that all three domains are important for their psychosocial work enviroment.