Studiens syfte var att undersöka utrikesföddas upplevelser av en arbetsmarknadspolitisk insats som de medverkat i. Insatsen som undersöks är ”praktik med yrkesinriktad-SFI” i Säffle Kommun. Genom att ta del av de deltagarnas upplevelser önskade vi få en klarare bild över vilka hinder respektive möjligheter som förekommer, för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Vi undersökte även vilken roll ekonomiska, sociala och kulturella kapital har till den svenska arbetsmarknaden, samt hur det står i relation till människors kontroll över sina egna liv.   Sverige har under de senaste åren tagit emot ett stort antal utrikesfödda från utomeuropeiska länder. Denna målgrupp har en utsatt situation i det svenska samhället där vägen till en arbetsmarknad- och samhällsetablering ofta är lång. Detta har resulterat i att arbetssätten kring denna målgrupp har förändrats och insatserna har blivit allt viktigare. Vi har i denna studie valt att avgränsa och rikta in oss på den insats som man jobbar med i Säffle Kommun. Dels för att vi båda är anställda där men också för att insatsen blivit omtalad.   I sammanhang där de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna tas upp talas det ofta om hur lyckad en insats varit utifrån statistik över hur många som gått vidare i någon form av arbete. Resultaten av denna studie visar på att det fanns fler perspektiv på en lyckad insats än enbart om man fått en anställning. Det visade sig att insatsen bidragit till att deltagarna upplever sig mer delaktiga och en känsla av ökad kontroll över sitt egna liv. Det var genom en kvalitativ metod som vi fått möjlighet att ta del av andra perspektiv på en lyckad insats, än bara statistik. För att vidare förstå och kunna analysera deras uttalanden användes en teoretisk referensram utifrån Bourdieus begrepp, fält, habitus och kapital. Vi har även använt empowerment-begreppet som en central del i studiens analysdel.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om det går att använda samma form av kontroll på heterogena grupper, yrkessoldater, som det gjorde förr med homogenagrupper, värnpliktiga. Problemet ligger i hur ledarskapet ska anpassas efter en grupp med heterogen mognad. Metoden jag har använt mig av för att ta reda på hur kontrollen upplevs är att studera en skarpskjutning med yrkessoldater och därefter genomföra en enkät undersökning med de deltagande. Litterturstudier har kombinerats med en enkätstudie.  Vald teori är situationsanpassat ledarskap. Det centrala i teorin är hur ledaren anpassar ledarskapet efter de personer som leds. Studien bedrivs på en ledningspluton på P7, Revingehed. Slutsatsen blir att det går att använda sig av samma form av kontroll på  heterogena  grupper som på  homogena grupper.

Det blir allt viktigare för organisationer att vara mer flexibla och anpassningsbara då marknaden idag blir allt mer snabbförändlig. En pusselbit i att uppnå detta är att vara en organisation med hög grad av autonomi, vilket bland annat betyder att anställda får större arbetsfrihet inom organisationen. En annan pusselbit är att organisationens interna verksamhet och de aktiviteter som utförs fungerar väl, vilket då skapar behov av effektiv koordinering. Utifrån detta såg vi möjligheter att bidra med en studie som undersöker autonomi och koordinering tillsammans utifrån ett internt perspektiv. Studiens syfte är därför att undersöka vilka behov som finns för att koordinera effektivt i olika situationer inom en organisation med hög autonomi. Studien har inkluderat en mindre organisation som fallföretag, Sankt Kors. Ett fastighetsbolag med cirka 25 stycken anställda och med verksamhet i Linköpings kommun. I början av studien gjordes en litteraturstudie som även gav upphov till studiens analysmodell. Från litteraturstudien fick vi bland annat med oss att hög autonomi i en organisation behöver kompletteras med kontroll för att undvika förluster inom koordinering. Det råder delade meningar mellan olika författare huruvida det går att balansera autonomi och kontroll och om balansen i så fall kan variera i olika situationer. En situation kan innefattas av olika aktiviteter och det är att hantera beroenden mellan olika aktiviteter som innebär att koordinera. Utifrån vilket beroende som finns kan olika typer av koordinering vara passande. Vi har även sett olika möjligheter att kategorisera dessa beroenden och att det finns både specifika och allmänna koordineringsprocesser för att hantera dem. De viktigaste är kommunikation samt samarbete och samverkan. Analysmodellen användes som underlag för att skapa en intervjuguide till de 15 stycken intervjuer som genomfördes med anställda på Sankt Kors. Genom att analysera insamlad teori med den empiriska data som intervjuerna givit kunde vi nå fram till studiens slutsatser. Vi har bland annat kunnat visa att graden av autonomi och kontroll varierar i olika situationer som uppstod på Sankt Kors och att det gick att kombinera autonomi och kontroll på olika sätt. Olika situationer skapade olika behov för hur autonomi och kontroll bör balanseras, detta för att uppnå en effektiv koordinering. I vissa situationer fanns behov mer kontroll, både för att upptäcka behov för koordinering samt att kunna koordinera effektivt. Samtidigt såg vi att det i situationer med låg autonomi och hög kontroll är viktigt att motivera för anställda varför kontroll behövs. Studien påvisade även att det finns behov av att anställda grupperar sig tydligare och striktare i vissa situationer för att få till stånd en mer effektiv koordinering. / The market is changing more rapidly than ever and due to that it is important for organizations to be adaptable and flexible. High autonomy in organizations is one way to achieve such thing, which involves giving employees a greater work freedom. Another is to make sure internal activities work well, which is achieved by an effective coordination. Together with limited studies of autonomy and coordination together in an internal context, we’ve realized a need for this study. The purpose is therefore to investigate what needs there are to be able to coordinate more effectively in an organization with high autonomy. The case study was conducted at Sankt Kors, a real estate company in Linköping with approximately 25 employees. A framework to further analyze was created based on the frame of reference, which covered the areas autonomy and coordination. From the academic literature we recognized that autonomy needs to be complemented with control to avoid losses in coordination. We could not find a consensus regarding how to manage and achieve the right balance between autonomy and control, and if the balance varies regarding the situation. A situation could consist of one or many activities and most often there are dependencies between different activities. Coordination is to manage these dependencies, and the most effective way to do it varies. The academic literature also gave information in how to categorize these kinds of dependencies and that there are both processes for managing specific dependencies and more general processes for managing different dependencies. The most important general processes are communication, cooperation and collaboration. The framework was used as a basis to create questions used in our interviews with 15 employees at Sankt Kors. The framework was further used to analyze empirical data and the frame of reference in order to answer the purpose of this study. We’ve for example found that the level of autonomy and control can vary in different situations and that it is possible to achieve a balance between them. These different situations create different needs on how to manage the balance, which is important to consider in order to have an effective coordination. In a more general matter, more control in some situations seems to be desirable in organizations with high autonomy. More control can help to discover dependencies between activities and to coordinate more effectively. Although, it is not possible to only ad control in situation with low autonomy without being able to describe and motivate for employees why control is used. The study also showed a need to in some situations organize in groups, in order to coordinate effectively.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomer inom socialtjänsten beskriver sin väg mot arbetsrelaterad ohälsa; om när socionomerna var nyutexaminerad in i arbete, när ohälsan gjorde sig kännbar, när ohälsan blev kritisk samt tiden för sjukskrivning. Forskningsmetoden har varit kvalitativ. Intervjuer med tre socionomer anställda inom socialtjänsten har genomförts med narrativ metod. Som teoretiskt perspektiv har kravkontroll-stödmodellen samt narrativ teori använts. Resultaten visar att intervjupersonerna genomgående beskriver vägen mot ohälsa som en process där arbetsrelaterad ohälsa på grund av hög arbetsbelastning, höga krav, förlust av kontroll samt avsaknad av stöd slutligen orsakade utbrändhet. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning dvs., att hög arbetsbelastning tillsammans med avsaknad av stöd och förlust av kontroll kan resultera i arbetsrelaterad ohälsa. I diskussionen lyfts vikten av introduktion för den nyutexaminerade socionomen fram.

Den här studien har syftat till att skapa djupare förståelse för landstingsanställda sjuksköterskors upplevelse av arbetstillfredsställelse med fokus på följande två frågeställningar: vilka faktorer främjar respektive hindrar arbetstillfredsställelse och vilken betydelse har arbetstillfredsställelse för valet av arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk har främst utgått ifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell krav-kontroll och socialt stöd. Metoden som använts för att besvara studiens syfte är av kvalitativ ansats med sex samtalsintervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att sjuksköterskorna överlag innehar höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta genom hög arbetsbelastning och små möjligheter att påverka hur arbetet ska organiseras. I förhållande till stöd ger resultatet uttryck för att olika former av stöd föreligger. Det socioemotionella stödet från kollegor är starkt medan det instrumentella stödet brister i omfattning på grund av svaga resurser vid hög arbetsbelastning. Den identifierade faktor som främjar arbetstillfredsställelse har visat sig vara kollegor, medan hindrande faktorer bland annat är arbetsbelastning, möjlighet till kompetensutveckling, lön och graden av handlingsutrymme. Huruvida arbetstillfredsställelse har betydelse för valet av arbetsgivare visar studiens resultat att fastän sjuksköterskorna är otillfredsställda med flertalet aspekter av arbetet, väljer de att stanna kvar hos landstinget som arbetsgivare. Därav tyder studiens resultat på att arbetstillfredsställelse har en liten betydelse för de intervjuade sjuksköterskorna, å andra sidan tyder resultatet samtidigt på att ett starkt socialt stöd från kollegor balanserar upp höga arbetskrav och låg egenkontroll. Detta kan tolkas som en bidragande faktor till att respondenterna både kan hantera arbetsförhållandena i stort, samt till att de väljer att stanna kvar på arbetsplatsen.

Molntjänsterna fortsätter sin framfart bland svenska företag och organisationer. Användandet av molntjänster i företag har mellan 2014-2016 ökat från 40 till 50 procent och den främsta anledningen till att de migrerar till molnet tycks vara av ekonomiska skäl. Alla de fördelar som molntjänster innebär, såsom överlåtande av IT-drift, minskade inköp av hård och mjukvara samt möjlighet till flexiblare arbetsprocesser syns både i företagens ekonomi och verksamheter. Utvecklingen av tekniken bakom molntjänster eliminerar över tid de problem som funnits. Till exempel har ökad bandbredd gjort att flexibiliteten och skalbarheten med molntjänster ökat och gjort dem mer robusta och attraktiva. Dock återstår det en stor tveksamhet angående säkerheten i molntjänster och det är den främsta anledningen till att företag och organisationer inte väljer att migrera till molnet. Det är dels rädsla för intrång och oklarheter kring juridiska frågor som uppkommer i och med migrering till molntjänster som orsakar den här passiviteten. / Cloud services continue their progress amongst swedish companies and organisations. The amount of companies migrating to cloud services has increased from 40% to 50% between 2014 and 2016 and the primary reason for the migration seems to be economical. Migrating to cloud services offers a lot of advantages, such as a more effective delegation of IT-management, reduced software costs and more flexible working procedures. All of these advantages shows a clear impact on the economy. The development of cloud technology eliminates the drawbacks associated with cloud services over time. For example, increased bandwidth has made cloud services more flexible and scalable. Consequently the cloud services become more and more attractive to all organisations. Still there remains an uncertainty regarding information security within cloud services and that is the main reason why companies feel hesitant towards migrating to the cloud. Fear of intrusions and uncertainties about legal issues that emerges when migrating to cloud services make organisations passive about the migration.

I detta arbete undersöker jag frågan om hur arbetsgivarnas policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid ser ut. Jag har gjort en jämförelse mellan kommuner och verkstadsföretag inom Västra Götaland. Rapporten inleds med en introduktion till privata angelägenheter, personlig integritet och kontroll av de anställda. Vidare behandlas hur en policy ser ut, behovet av en policy och hur det ser ut hos arbetsgivarna gällande policys för datoranvändningen. I denna del tas bland annat tidigare undersökningar och publikationer upp. För att kunna besvara denna fråga har jag använt mig av enkätundersökning. 11 kommuner och 11 verkstadsföretag ingår i undersökningen. Dessutom har jag gjort fyra intervjuer, två hos kommuner och två hos verkstadsföretag. Resultatet visar att 45% av verksamheterna har en policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid, samt att det är något vanligare med policys där antalet Internetanvändare är stort.

Det finns mycket forskning som behandlar stress rent generellt men också i relation till yrken och branscher där problemen de senaste åren fått stor uppmärksamhet, exempelvis inom sjukvård och skola. Stress i kunskapsintensiva branscher och mer specifikt i revisionsföretag är ett mindre utforskat område. Vi ville genom en kvalitativ studie, vilken innehöll fyra semistrukturerade intervjuer med anställda på revisionsföretag, öka vår förståelse för dessa anställdas upplevelser av stress. Studien gjordes med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och anträngnings-belöningsmodellen (Siegrist, 1996). I studien fann vi att stress upplevs både negativt och positivt samt att utvalda modeller kan hjälpa oss att förstå delar av fenomenet stress men inte erbjuder någon heltäckande bild. Vi upptäckte också att stress förstås olika inte bara av olika individer utan också av samma individer vid olika tillfällen.

Inledning: Det är vida diskuterat om träning på instabilt underlag har någon effekt på idrottslig prestation. En del studier visar att instabil träning utmanar nervsystemet i högre grad än vad stabil träning gör och kan därav förbättra muskelkoordination och muskelsynnergier. Annan forskning rapporterar minskad kraftutveckling vid träning på instabila underlag, vilket ses som en begränsning för idrottslig prestation. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt hängande frivändningar, på stabilt kontra instabilt underlag har, sett till explosivitet och postural kontroll. Metod: Experimentell kvantitativ randomiserad pilotstudie. Under en träningsperiod på fem veckor genomförde fem manliga deltagare hängande frivändningar tre gånger i veckan. Deltagarna delades in i två grupper, grupp 1 (n=2) utförde frivändningarna på stabilt underlag och grupp 2 (n=3) på instabilt underlag. Innan och efter mättes posturalt svaj och explosivitet i stillastående en minut med slutna ögon på stabilt respektive instabilt underlag samt upphopp på kraftplatta. Resultat: Grupp 2 förbättrade samtliga parametrar av posturalt svaj vid quiet stance på instabilt underlag. Framför allt sågs en minskad svajarea (23 %), en minskning som även sågs på stabilt underlag (16 %). Grupp 1 påvisade en ökning i svajarea på båda underlagen medan förbättring sågs i övriga parametrar på instabilt underlag. Stora individuella variationer gällande explosivitetsförändring vid squat jump sågs i båda grupperna. Konklusion: Denna pilotstudie indikerar att frivändningsträning på instabilt underlag kan ha positiva effekter på den posturala kontrollen. Resultaten behöver verifieras i en framtida större studie grundad på samma metod med längre träningsintervention.

Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.