Många svenska offentliga myndigheter har under senare år genomgått stora omorganisationer och försökt att förändra och förbättra sin styrning. I denna studie beskrivs Försäkringskassans senaste förändringsinitiativ samt hur cheferna uppfattar införandet av en ny styrmodell inom myndigheten. Uppsatsen är uppbyggd kring en intervjustudie, och då avsikten är att belysa chefers upplevelser av en organisationsförändring har en kvalitativ ansats använts. I studien har empirisk data samlats in genom djupintervjuer med chefer vid olika nivåer inom myndigheten. Studien indikerar att det idag ställs nya krav på ledning och styrning för att leva upp till ambitionen att vara en modern myndighet. Inom Försäkringskassan upplever cheferna att införandet av den nya styrmodellen varit nödvändig för att leva upp till de förväntningar som de svenska medborgarna har på myndigheten.

Uppsatsens tema är arbetsmiljö och förskolepersonals upplevelse av stress i förskolan. Ämnet är aktuellt då förskolepersonalens psykiska välmående minskar i takt med att kraven ökar. Allt från ökade krav i den statliga läroplanen gällande pedagogik och dokumentation till högre krav från chefer och huvudmän gällande effektivitet och ekonomiska besparingar. Syftet med studien har varit att med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer ta reda på vilka faktorer det är som påverkar förskolepersonalens upplevelse av stress och andra områden relaterade till stress. Ramfaktorteorin och krav-kontroll-modellen har använts för att analysera resultatet och sätta in det i en kontext som förklarar arbetssituationen. Resultaten visar att det finns faktorer i allt från pedagogens bakgrund och erfarenhet till förskolans dagliga rutiner och huvudmannens organisationsform som inverkar i den sammanlagda upplevelsen av stress. Bortfall av ordinarie personal och hur förskolan hanterar vikariesituationen är den enskilda faktor i vardagen som har högst bidragande orsak till upplevelsen av stress, och det framgår tydligt att de olika förskolorna arbetar med både detta och andra områden på väldigt olika sätt. Att förskolan arbetar med en åtgärdsplan för att minska risken för stress bland personalen ansågs vara särskilt betydande för den upplevelsen av stress. Trots lagstadgade krav är det dock för få arbetsgivare som tar fullt ansvar för detta.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra lidande samt stärka patienternas välbefinnande. I livets slutskede är delaktigheten central för att patienterna ska uppleva att den sista tiden i livet är värdig. För att främja delaktigheten behöver ett personcentrerat förhållningssätt tillämpas och patienterna bör få tillräckligt med information om sin sjukdom. Syfte: Beskriva patienters preferenser för delaktighet i samband med palliativ vård i livets slutskede.  Metod: Litteraturöversikten genomfördes utifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Dataanalysen har gjorts enligt Fribergs femstegsmodell.  Resultat: 13 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet som delades in i tre huvudkategorier som visade sig vara centrala preferenser för patienternas delaktighet: “behov av kunskap”, “hantera sin sjukdomssituation” samt “beslutsfattande”. Kategorierna mynnande ut i underkategorier där informationen och kommunikationen var väsentliga för patienternas kunskap. För att kunna hantera sin sjukdomssituation var kontroll och förberedelser inför döden viktigt. Beslutsfattandet kan antingen ske genom självbestämmande eller i samråd med andra. Slutsats: För att patienterna i livets slutskede ska kunna bli delaktiga är det viktigt att patienternas preferenser för information och kommunikation uppnås. För sjuksköterskan är det väsentligt att anpassa vården utifrån varje individ samt att utgå från patienternas preferenser.

The purpose of this study is first and foremost to examine how the treatment of Nordic and non-Nordic migrant worker groups differed from each other during the time period 1947 to 1964, seen through the lens of the Swedish authorities. The study focuses primarily on the ”landsfiskal,” a now defunct civil servant position that served as a combination of prosecutor, bailiff and chief constable, as well as Statens Utlänningskommission, whose modern equivalent is the Swedish Migration Agency. The study is a blend of qualitative and quantitative research, using qualitative methods to determine if and how the treatment of different migrant groups differed by way of studying official protocols and  other documents from the landsfiskal and Statens Utlänningskommission, as well as using the same material in a quantitative manner to support the qualitative study by determining which migrant groups appear in the study and how many members each group has. It is clear that the treatment of Nordic and non-Nordic migrant workers differed quite heavily during this time period, with the Swedish state showing great distrust and wariness toward the non-Nordic migrant groups, those from Eastern Europe in particular, and attempting to control them through such things as travel restrictions. Certain Nordic migrants have such restrictions and other methods of control placed on them as well, but not nearly to the extent or severity of those placed on the non-Nordic migrants. The exact reasons for the distrust and wariness displayed by the Swedish authorities has been unable to be determined.

Vi står inför stora utmaningar när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ ansats undersöka om upplevelserna av den psykosociala arbetsmiljön inom vården skiljer sig åt mellan kvinnor och män. För att få till en tydlig struktur gällande vilka faktorer som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön har Karaseks och Theorells (1990) krav, -kontroll- och stödmodell, Joan Ackers (1990) teori om genus och organisationer samt tidigare forskning tillämpats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vittnesmålen från tre kvinnliga och tre manliga sjuksköterskor. Resultaten visar på att samtliga informanter, oavsett kön, upplever höga krav, däremot kunde vi urskilja en skillnad på kvinnor och mäns upplevelser avseende kontroll. Det är dock inte möjligt att bedöma om skillnaden egentligen beror på informanternas könstillhörighet, utan skillnaden mellan grupper kan istället ha bottnat i skillnader mellan informanterna beträffande vilka arbetsplatser och avdelningar de arbetar vid. Resultaten visade även att det sociala stödet är en viktig del av den psykosociala arbetsmiljön för samtliga informanter, oavsett kön.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur samhällen organiserar sig för att stärka demokratin. Syftet operationaliseras med stöd av följande två frågeställningar: (1) Vilka praktikgemenskaper skapas inom de valda myndigheterna samt mellan dessa myndigheter och andra verksamheter. (2) Vilka olika former av autonomi och kontroll skapas internt inom de valda myndigheterna och vidare externt i förhållande till medborgarna?. Studien bygger på ett teoretisk ramverk som upprättats av Etienne Wengers teoretiska begrepp om praktikgemenskaper och teoretiska begrepp om autonomi och kontroll. Metoden som används är en kvalitativ textanalys i form av en granskning av regeringsdokument från Polismyndigheten, Försvarsmakten och Skolverket, vilket är de myndigheter vi har valt som våra studieobjekt. Data analyseras med betoning på innehållet och specifika begrepp relaterade till de teorier som används. Resultaten avslöjar att en balans mellan komponenter som förtroende, kontroll, individuell och professionell autonomi, ansvar och transparens samt skyldigheter och rättigheter behövs för att organisera ett samhälle med demokrati. Denna balans kanske inte kan skapas inom varje individuell myndighet utan balansen får ses genom de olika syften som myndigheterna strävar mot.

Simuleringsbaserad sjukvårdsträning bidrar till att sjukvårdspersonal och studenter gör bättre kliniska bedömningar, får ökat självförtroende i kliniska situationer och ges möjlighet att träna komplexa sjukvårdssammanhang. Idag är det känt att brister i kommunikationen är en av de största anledningarna till vårdskador. Simulering är en effektiv och säker metod för att kunna träna och utveckla kliniska bedömningar utan att någon patient far illa. Det blir allt vanligare med simuleringsträning för studenter och personal inom hälso- och sjukvård. De flesta känner stress och oro inför simuleringsträning. För bästa möjliga förutsättning till lärande behöver simuleringsträning vara en trygg plats att lära på. Syftet med denna studie är att undersöka vad en trygg inlärningsmiljö innebär vid simulering inom hälso- och sjukvård. Genom en litteraturstudie har 10 artiklar granskats och artiklarna har analyserats enligt en modell för innehållsanalys med induktiv ansats. Resultaten av denna studie visar att när facilitatorn genom sitt förhållningssätt har deltagarnas lärande och bästa i fokus skapas en trygg inlärningsmiljö. Facilitatorn använder medveten kommunikation till deltagarna för att minska nervositet, främja reflektion och lärande utan att döma. Facilitatorn ser till att deltagarna förstår vad som ska hända och hur de ska förhålla sig till träningen. Facilitatorn har stort ansvar i att skapa en trygg inlärningsmiljö för deltagarna. Kompetens inom simuleringspedagogik är viktigt för att klara uppgiften. Det behövs mer kunskap i hur en trygg inlärningsmiljö kan skapas. Genom att skapa en trygg miljö för lärande blir träningen mer effektiv vilket kommer leda till bättre vård för patienterna.

Trots att Sverige har lagar och föreskrifter för att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö, så ökar den arbetsrelaterade stressen hos Sveriges befolkning. Tidigare forskning kring arbetsrelaterad stress har primärt fokuserat på krav, kontroll och stöd i arbetet, då dessa aspekter visat sig vara användbara inom forskning för att mäta den arbetsrelaterade stressen. Dock har forskning kring detta främst fokuserat på den fysiska arbetsplatsen och inte på distansarbete. Då Covid-19 spreds världen över var en strategi att fördela mer arbete på distans. Då det finns ett visst kunskapsglapp syftade denna studie till att undersöka om det fanns skillnader mellan distansarbetare och icke-distansarbetare gällande aspekterna krav, kontroll och stöd i arbetet. Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata från EWCS-15 användes. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan distansarbetare och icke-distansarbetare, där de som arbetar på distans upplever högre kontroll i arbetet. Dock kan liknande slutsatser inte dras kring aspekterna krav och stöd vilket implicerar att mer forskning kring detta behövs.

I den här studien kommer vi att studera om barns makt i leken. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur makt kommer till uttryck i barns egenstyrda lek. Till vår hjälp så har vi tre frågeställningar som vi kommer att utgå från. Våra frågeställningar är: Hur kommer makt till uttryck i barnens fria lek? Hur synliggörs maktpositioner i leken? Hur agerar barn med lägre maktposition gentemot de barn som har mer makt? Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att kunna få svar på våra frågeställningar. Vi valde att göra en observation där vi till stöd förde fältanteckningar. Empirin tolkade och analyserade vi med hjälp av teorier och tidigare forskning. I vår undersökning har vi fått syn på att barn i deras fria lek kan uttrycka sig genom olika maktstrategier för att bestämma över andra och få sin egen vilja igenom. Strategier vi fick syn på var belöningsmakt, exkluderingsstrategi, ge verbala direktiv och genom sin kroppsstorlek. Maktpositioner synliggörs genom kontrollhandlingar som skapar den sociala ordningen i barngruppen. Vi kom fram till att barn i lägre maktpositioner har mindre inflytande i leken och sällan gör motstånd men när de försöker göra motstånd sker en maktkamp där barnet med störst förmåga att utöva makt vinner.  Nyckelord: Hierarki, kontroll, Lek, Makt, Maktrelationer och Status

Arbetsmiljön inom socialtjänsten har varit ett ämne som lyfts mycket i sociala medier den senaste tiden. Anledningen till detta beror på att socialtjänsten arbetsbelastningen har ökat och även arbetskraven, vilket leder till en stressfylld arbetsplats. Syftet med denna studien var att utifrån Karasek och Theorells (1990) krav- kontroll- och stödmodell undersöka hur socialarbetare upplever sin arbetsmiljö. Respondenterna till denna studie arbetar inom försörjningsstöds- och biståndsenheten i en mellanstor kommun i centrala Sverige. Studiens utgångspunkt var en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes genom en enkätundersökning. Respondenternas svar påvisade att de hade oförenliga krav på arbetsplatsen och relativt goda möjligheter till att kontrollera sina arbetsförhållande, vidare framkom det att respondenterna hade ett bra stöd från kollegor och ledning