Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>Betygsdatum 2020-06-05</p>

Otrygghet på arbetet är ett aktuellt ämne som de flesta berörs av på ett eller annat sätt. Det finns flera faktorer inom forskning som kan bidra till känslan av otrygghet på arbetet, några av dessa faktorer återfinns även i krav-kontroll-stödmodellen. Vi har därför genom kvalitativa intervjuer undersökt om det finns ett mönster av otrygghet relaterat till krav-kontroll-stödmodellen hos specifikt tjänstemän. Fokuset för undersökningen låg i att fånga in känslor och upplevelser av otrygghet samt krav-kontroll-stöd för olika åldersgrupper samt se om upplevelserna kan relateras till individers könstillhörighet. Vidare har vi undersökt om arbetsmarknadens förändringar påverkat upplevelserna av otrygghet och krav-kontroll-stöd. Slutligen beskrev respondenterna vad som både kan öka och minska känslan av otrygghet samt vilka faktorer som är viktiga för att hantera kraven och kontrollen i arbetet. I undersökningens huvudresultat framkom tre olika arbetskategorier utifrån krav-kontroll-stödmodellen, dessa arbeten representerades av en man och en kvinna i varje kategori. Inom varje kategori befann sig en typ av åldersgrupp och inom samma kategori upplevdes otryggheten på liknande sätt.

Detta kandidatexamensarbete har undersökt hur videospolning i mobila enheter påverkas av en cirkulär touch-kontroll där ett varv motsvarar 60 sekunder. Undersökningen gick ut på att  18 studenter från medieteknikprogrammet på KTH fick testa en prototyp till Android som implementerade denna funktion. Testen gick ut på att försökspersonerna fick göra tre olika spolningsuppgifter. Data samlades in på flera sätt; anteckningar över vad försökspersonerna sade när de fick testa prototypen gjordes, tidtagning gjordes, och en sammanfattande intervju genomfördes. Resultatet var att det i en ca 20 min lång video tog 3 sekunder i snitt att spola 5 sekunder bakåt med tillgång till cirkulär spolningskontroll medan det tog 14 sekunder utan. För en ca 40 minuter lång video blev motsvarande resultat 3 sekunder med cirkel och 19 sekunder utan. Deltagarna som testade prototypen upplevde att det dels gick snabbare (framförallt för att spola vad de upplevde vara kortare sträckor) samt att de även kunde spola mer exakt vilket uppskattades. Våra slutsatser är att det med cirkulära rörelser och cirkulär spolningskontroll går snabbare att: hitta en precis tidpunkt i en video ca 40 minuter, hitta en scen i videos på ca 40 minuter samt spola tillbaka en exakt 5 sekunders sträcka. Användarens upplevelse påverkas på ett positivt sätt, mer specifikt så underlättas precis spolning och spolning på kortare sträckor. Slutsatserna gäller för studenter som ser på videor i mobilen. / The aim of this essay has been to determine how the introduction of a circular scrubbing control will affect mobile video scrubbing, where scrubbing a full circle corresponds to scrubbing 60 seconds. A prototype implementing this function was developed in Android and was later tested on 18 students studying Media Technology at KTH. The participants were given three scrubbing tasks. Data was gathered by conducting a think-aloud, timing the different tasks and by asking some questions about their experience. The result was that in a 20 min long video it took on average 3 seconds to rewind 5 seconds with our prototype compared to 14 seconds without. In a 40 min. long video the corresponding result was 3 seconds with the circle and 19 seconds without. The participants perceived the scrubbing method to be time saving (especially for shorter distances) and they could also scrubb more precisely which was appreciated. Our conclusions are that with circular movements and a circular scrubbing control scrubbing it is time saving to find an exact location in a 40 min video whether it is a scene or a moment in time, rewinding 5 seconds is also done faster using this method. The user was affected in a positive way when precise scrubbing and scrubbing on shorter distances was easier. The conslusions are relevant for students who use their mobile phones to watch videos.

Distansarbete är en arbetsform som blir allt vanligare i dagens arbetsliv, men som kan innebära ut- maningar för hur ledarskapet organiseras. Dessa utmaningar gäller såväl hur kommunikationen sker på distans samt hur ledare ska styra sina medarbetare. Tillit och kontroll nämns ofta som avgörande faktorer för ett fungerande distansledarskap. Syftet med denna studie är att undersöka ledares upp- levelser av att leda på distans. Studien fokuserar på ledarnas upplevelser kring hur kommunikationen sker med medarbetarna och om det är en viss ledarstil som kommer till uttryck i distansledarskapet. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för in- samling av material. I studien deltog 6 informanter från en utvald organisation. Resultatet visar att kommunikationen vid distans blir mer formell och att ledarna ger uttryck för både en relations- och uppgiftsorienterad ledarstil. En slutsats som kan dras från studien är att kommunikationen vid ett distansledarskap måste anpassas. Den andra slutsatsen är att det blir en balansgång för ledare att visa tillgänglighet för sina medarbetare samtidigt som de inte vill upplevas som kontrollerande. Vidare visar resultatet på kontrasterna mellan att leda på distans och på plats, vilket kan ha gynnats av att studien genomfördes under Covid-19 pandemin. Studiens resultat är ett bidrag för att utveckla för- ståelsen kring utmaningarna med ett distansledarskap och är till nytta för de organisationer som planerar att införa eller förbättra distansarbete.

Informations och kommunikationsteknologi (IKT) har blivit en del av allas vardag och har ockuperat individers privat- och arbetsliv. IKT-relaterad stress, också känt som teknikstress, är ett fenomen som påverkas av IKT-användning och i en organisatorisk kontext kan denna typ av stress få stora konsekvenser. Detta då teknikstress påverkar de anställda negativt genom bland annat minskad arbetsnöjdhet och hämmad produktivitet samt en ökad frånvaro och utbrändhet. Konsekvenserna av teknikstress har alltså en direkt effekt på organisationen och dess arbetskraft. Det finns även fördomar om att yngre, som är uppvuxna med IKT, skulle vara bättre på att hantera IKT då de exponeras för det i en tidig ålder. Syftet med undersökningen är att reda ut om och varför de yngre anställda upplever teknikstress och hur det hanteras av organisationen i form av hur cheferna bemöter de anställdas upplevda teknikstress. För att undersöka det användes teorier kring teknikstress och ledarskap samt en analysmodell bestående av krav-kontroll och stödmodellen. Empirin samlades in genom en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade på att unga upplever teknikstress, dels på grund av en hög arbetsbörda med mycket multitasking men också på grund av den IKT de använder. Det framgick också att cheferna inte, i tillräckligt hög utsträckning, bemöter denna teknikstress. Detta beror bland annat på att de anställda inte informerar sin chef när de känner teknikstress.

Studien avser att undersöka det psykiska välbefinnandet bland socialsekreterare inom barn och ungdom kopplat till deras upplevda krav, kontroll och stöd i arbetet. Deltagarna i studien arbetar inom barn- och ungdomsenheten på socialtjänsten i en mellanstor kommun i Mellansverige. Datat som studien utgår från är insamlat genom ett webbaserat enkätformulär bestående av 44 frågor varav 12 syftar till General Health Questionnaire-12 (GHQ-12). Datat har vidare testats med hjälp av Pearsons korrelationskoefficient. Studiens resultat visar på att socialsekreterarna i undersökningskommunen upplever höga krav, hög kontroll samt ett generellt övervägande gott stöd i arbetet. Det är även en övervägande del av socialsekreterarna som har funderat på att avsluta sin anställning på barn- och ungdomsenheten. Resultatet visar slutligen även på att en större del av respondenterna har ett gott välbefinnande, men att det trots detta fortfarande är en mycket stor andel som har ett osunt psykosocialt välbefinnande.

Som offentlig arbetare inom välfärdssektorn under en kommunal styrning arbetar boendestödjare iorganisationer, vilka har mål som grundar sig på lagar, regler och riktlinjer. Boendestödjaren förväntashålla sig inom dessa ramar i sitt uppdrag samtidigt som de ska se till kundens individuella situationoch behov. I detta behövs en helhetssyn där beslut bör fattas så nära kunden som möjligt och därmedarbetares kunskap och erfarenhet tas tillvara. Studien fokuserar på vilka faktorer som formarboendestödjarens reella handlingsutrymme, där studiens syfte är att undersöka om det finns någotsamband mellan subjektivt handlingsutrymme, kunskap, arbetsvillkor och kontextuellt lärande. Dettaför att undersöka hur boendestödjares reella handlingsutrymme formas i den dagliga verksamheten.Detta görs utifrån en kvantitativ studie. Datainsamlingen skedde med en enkätundersökning somskickades ut till boendestödjare verksamma inom kommunala socialpsykiatrins LSS boende. Studienomfattar sex olika kommuner i Sverige. Resultat visade på signifikant samband mellan lärande ocharbetsvillkor. Studien visade även på signifikant samband mellan handlingsutrymme och lärande. Ingasamband kunde påvisas mellan kunskap och handlingsutrymme, arbetsvillkor och lärande. Resultatentillsammans med tidigare forskning visar att kontextuellt lärande och det subjektivahandlingsutrymmet handlar till stor del om boendestödjarens egna subjektiva konstruktioner ochinställning till lärande. / <p>2020-06-05</p>

Bakgrund: Personer som drabbats av stroke får ofta nedsättningar och problem som följd av stroken detta i sin tur påverkar måltiden. Syfte: Syftet var att belysa personers erfarenheter av måltider under rehabiliteringstiden efter genomgången stroke Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Studien är grundad på nio vetenskapliga artiklar som resulterade i fyra kategorier: Upplevda svårigheter, Bedömd och förminskad, Betydelsen av socialt stöd samt Betydelse av kontroll. Personers upplevelser av måltider efter stroke är av blandad karaktär där fysiska och emotionella begränsningar påverkar möjligheten att äta tillsammans med andra. Slutsats: Idag utgår rehabiliteringen ofta utifrån rutinbaserade rehabiliteringsplaner som resulterar i en generalisering i vårdandet. Fokus bör istället utgå ifrån personens tidigare vanor och önskemål inför framtiden och vara riktad till hela personen och dess unika situation. Hela måltidssituationen borde tas i beaktning där social samvaro kan ses som ett stöd för att minska rädsla men även att åter uppleva kontroll under en måltid.

Under det senaste året har näthandeln ökat och har ersatt den fysiska handeln till stor del. Den ökade näthandeln har inneburit många nya arbetstillfällen samtidigt som det har resulterat i flera otrygga anställningsavtal och dåliga arbetsvillkor genom ökad kontroll och övervakning. Denna studie ämnade att undersöka hur kontroll och övervakning på arbetsplatsen kunde påverka lagerarbetares upplevda arbetsmiljö. En kvalitativ metod har använts för att svara på forskningsfrågan rörande de tre företag som analyserats i denna studie; Apotea, Zalando och H&amp;M. Insamlingen av data bestod av sekundärdata genom offentliga handlingar från två olika myndigheter samt artiklar från massmedia. Analysen delades in i sex olika teman som diskuterar monotoni, socialt stöd, rutiner, anledningen till övervakning, integritet och integrering. Slutsatsen som kan dras från studien är att för att lagerarbetare ska uppleva en positiv arbetsmiljö och ha ett välmående på arbetsplatsen krävs rutiner, socialt stöd, integritet och integration.

The purpose of this essay has been to, with a gender perspective, study the way through which the Swedish sobriety committees handled cases of women abusing alcohol during the 1930s. Due to alcohol abuse being historically perceived as a male concern the study aims to enlighten the fact that women, even though it was highly unusual, also abused alcohol and that their abuse was perceived differently due to diverse normative gender perceptions. Previous research has shown that Swedish social policy regarding alcohol abuse at the time, due to these normative perceptions of gender, were aimed specifically at working class men and to a large degree viewed women as a non-abusive party. By analysing data from the protocols of the sobriety committees’ archives in two Swedish cities I have compiled a list of seven individual cases of varying extent that have been matters for the sobriety committees in Borås and Kalmar. The study has been able to outline how normative perceptions of gender are applied in the source material and that the individual women in many of the occurring cases have been judged in accordance with these perceptions. This in turn has meant that alcohol abusing women have been deemed more deviating from their respective gender norms than their male counterparts.