Kontroll och övervakning i arbetslivet har ökat i samband med utvecklingen av informationsteknologin. Tidigare forskning om kontroll och övervakning visar att en för påträngande övervakning kan leda till motstånd. Det finns även forskning som visar att det går inte att på förhand avgöra hur de anställda kommer att påverkas av kontroll och övervakning. Den här studien kommer att undersöka och beskriva teknologiska kontroll- och övervakningssystem ur de anställdas perspektiv på en hemtjänst och en kundtjänst. Två olika arbetsplatser och branscher har att studerats för att få ett bredare empiriskt underlag. Genom intervjuer med de anställda undersöks upplevelserna av kontroll och övervakning, samt hur det påverkar arbetet. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta intervjuer har genomförts, fyra intervjuer på en hemtjänst och fyra intervjuer på en kundtjänst. Resultaten visar att de båda företagen använder sig av elektroniska kontrollsystem. På hemtjänsten kontrolleras de anställda genom att de anställdas starttider och sluttider registreras i ett system som kallas för Mobipen. På kundtjänsten kontrolleras och övervakas de anställda genom att ledningen för statistik och lyssnar på inspelade samtal.  På hemtjänsten framgår det att både upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen agerar och använder informationen som samlas in. När ledningen använder informationen för att påpeka effektivitet eller brukartid, då upplevs den som mer negativ. Det framgår att det finns positiva aspekter med Mobipen. Det ger en möjlighet att bevisa vad man har gjort. På hemtjänsten påverkas arbetet av dokumentationen som Mobipen skapar. Den ständiga och kontinuerliga dokumentationen tar mycket tid som istället hade användas till brukaren. Arbetet på hemtjänsten beskrivs som stressigt. Det framgår av intervjumaterialet att om ledningen använder statistiken för att i detalj granska varje individ, då ökar upplevelsen av stress hos vissa intervjupersoner. På kundtjänsten är upplevelserna och påverkan av kontroll och övervakning till viss del beroende av hur de anställda presterar. När de presterar sämre, eller när det ställs höga krav på att de ska prestera på grund av att det ringer mycket eller att de får komplicerade samtal. Då upplevs kontrollen och övervakningen som mer påfrestande. Det här beror på då att det blir svårare att hålla en bra statistik när arbetskraven ökar. En intervjuperson på kundtjänsten visar ett sorts motstånd mot kontrollen genom denne skapar egna strategier för att kunna ta korta raster när det ringer mycket. På kundtjänsten kan de anställda tänka på att de blir inspelade vilket leder till att de ändrar sitt sätt att prata under samtalet. Både på hemtjänsten och kundtjänsten upplevs kontroll och övervakning som nödvändig och rimlig. Intervjupersonerna utgår från att så länge man sköter sitt jobb har man inget att oroa sig över. Överlag visar det sig att legitimiteten av kontroll och övervakning är beroende av hur ledningen använder informationen som samlas. Båda företagen fokuserar mer på belöningar än straff, vilket jag anser är en anledning till att kontroll och övervakning accepteras av de anställda.

Denna studie tar sin utgångspunkt i en tidigare medarbetareundersökning som utfördes i ett kunskapsföretag hösten 2013. Den undersökningen visade att en av arbetsgrupperna (verksamhetsutvecklarna) upplevde att arbetet påverkade deras fritid.   Därför genomfördes en kvalitativstudie med fokus på intervjuer i syfte att få kunskap om fenomenet och dess orsaker till varför individen har svårt att koppla bort arbetet på sin fritid. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är; vad är det som gör att verksamhetsutvecklarnas fritid påverkas negativt av arbetet? Vad är orsakerna i organisationen som gör att individen tar med sig arbetet hem? Vad kan organisationen göra för att verksamhetsutvecklarnas fritid inte ska påverkas negativt av arbetet? Resultatet visade att alla respondenter har oreglerat arbete, gällande fyra dimensioner; tid, genomförande, plats och samarbete. De känner sig ensamma i sitt arbete och upplever låg grad av socialt stöd men även otydliga krav. De upplever också att organisationen har en otydlig struktur samt upplever oklara förväntningar från arbetsgivaren. En annan slutsats är också att respondenterna är relativt nöjda med sin flexibla arbetstillvaro. Studien visade också att organisationen borde satsa mer på utbildning, teambuildning samt att arbeta för tydligare krav och förväntningar för att motverka att verksamhetsutvecklarnas fritid ska påverkas negativt av arbetet. / This study takes its premise in an earlier survey amongst persons working in a knowledge based company during the fall of 2013. That survey showed that one of the workgroups (the activity developers) perceived that the work interfered with their free time. That is the reason a study was done with the purpose of acquiring knowledge by interviewing activity developers about the phenomena, in which the individuals experience difficulties with disconnecting themselves from work in their free time.  This study aimed to acquire knowledge about the underlying factors relating to this phenomena. The questions that form the basis of this study are; what are the causes that negatively impact the participant’s free time? Could it be related to organizational problems? How could an organization limit this impact?  The result indicated that all participants have what we refer to as unregulated work, based in four dimensions; time, execution, workplace, and collaboration. According to the study it is clear that the participants feel that there is a lack of support in their work; experience a low degree of social support in the workplace, and it that clear goals are lacking. Management of expectations, is also seen as a contributing factor. The study concludes that the organization should invest more in education, teambuilding and work towards defining goals and tasks in order to reduce the impact on the participants and their free time.

The aim of this study was to gain insight into how two enterprises work with competence development and thereby study how the relationship between competence development and workers, employees, look like. The focus was on the workers motives and motivation towards a participation in a competence development course, their attitude to education, and how the transfer of skills gained from the course, into the workplace looks like. Further on, the work situations influence on the workers competence development has been taken into account. In the study, six people were interviewed in the role of either manager, coach or course participant who are employed in two different enterprises in the south of Sweden. The results showed that the participants were motivated by a strive for personal development or that the participants viewed education implementation as a part of the professional career, which has resulted in a positive attitude towards the competence development course. The managers’ motive for decisions about education was to change the prevailing attitude among the staff for the better and thereby strengthen the company’s brand.  The work situation has encouraged the desire to participate in developmental education as the feeling of control has encouraged the workers to further development. However, their already high work demands seemed to serve as a stressor, as the education participation increased the work load. Finally a difference is seen in both companies after completing the education, which indicates a successful transfer and application of the knowledge.

Studien syftar till att belysa finanskrisens reella påverkan på företagens finansiella riskhantering. Läsaren ska också få en ökad förståelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering måhända har förändrats. I denna studie har det framkommit att företag både i Kalmar, Emmaboda och Borås inte i någon större utsträckning påverkats av den finansiella krisen som rådde mellan 2007-2010. Det som har skett i två av företagen är en ökad intern kontroll och ökad krav vad gäller kontroll av kontroller för att på så vis minimera risk för företagets intressenter. Således har en viss påverkan skett som följd av finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas inställning till finanskrisens 2007-2010 påverkan har varit att de inte har förändrat sitt dagliga arbete nämnvärt som följd av krisen.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera könsbinära normer tillsammans med kontroll i den svenska debatten kring steriliseringar vid juridiskt könsbyte. De teoretiska utgångspunkterna består av Michel Foucaults begrepp "biomakt", Judith Butlers begrepp "den heterosexuella matrisen" och Beatriz Preciados teori kring kontroll av queera kroppar. Med hjälp av kritisk diskursanalys har debatten analyserats genom en tredimensionell analysmetod. Resultatet och analysen i denna uppsats visar att flera könsbinära diskurser kan identifieras i debatten. Dessa diskurser kan delas in utifrån antaganden om identitet, kropp och funktion. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan steriiseringskravet beskrivas som en del i de strukturella processer som syftar till att normalisera kroppar.

Denna kvantitativa studie behandlar anställdas hälsa i förhållandetill krav-kontroll-stöd modellen. Studiens syfte är dels attundersöka hur krav, kontroll och stöd korrelerar med hälsa iarbetslivet. Vidare undersöks i vilken typ av arbetsbelastningsläge;aktiv, passiv, spänd eller avspänd, som den anställde skattar sinhälsa högst. Resultatet beräknades med hjälp avstatistikprogrammet SPSS och bygger på en enkätundersökning(N=137) som genomförts på arbetsplatser i tre svenska städer.Korrelationsanalyser, T-test och ANOVOR tillämpades. Resultatetvisade att höga krav korrelerade negativt med hälsa. Hög grad avkontroll samt hög grad av stöd korrelerade positivt med hälsa. Stödfrån chef samt arbetskamrater visade sig vara den viktigaste typenav socialt stöd för en hög nivå av hälsa. / This quantitative study discuss employees health in relation to thedemand-control-support model in the workplace. The studyexamines how demands, control and support correlates with healthat work. Additionally the study investigates which type of socialsupport that is most important to occupational health. Moreover thestudy examines in which work situation the employee experiencehighest health; active, passive, high strain or low strain. The resultwas calculated using the statistical program SPSS and is based on asurvey (n = 137) by a convenience sample of workplaces in threeSwedish cities. Correlations and analyzes of variances wereapplied. The results showed that high levels of demands correlatesnegatively with health. High levels of control and support werecorrelated positively with health. Support from manager andcolleagues were shown to be the main form of social support for ahigh level of health.

<p>Forskning kring moderns upplevelse av förlossningen är väl täckt men faderns upplevelse är ett inte lika utforskat område. Idag närvarar fadern i stor utsträckning vid förlossningen vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva hans upplevelser eftersom dessa utöver fadern även påverkar modern, barnet och familjen som helhet.</p><p>Syftet med denna studie var att belysa faderns upplevelse av förlossningen.</p><p>Studiens metod var systematisk litteraturstudie med sökningar utförda i databaserna Cinahl, PsycINFO, Science Direct och PubMed/Medline under åren 2003-2008. Sammanlagt inkluderades sju artiklar vilka granskades och kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet i artiklarna kodades, kategoriserades och sammanställdes för att sedan nedskrivas under den slutgiltiga rubriken ”faderns upplevelse av kontroll” med subkategorierna: ”innebörden av förlossningsrelaterad rädsla hos fadern”, ”faderns upplevelse av delaktighet under förlossningen” samt ”faderns helhetsupplevelse av förlossningen”.</p><p>Resultatet visade att fadern upplevde mycket rädsla relaterat till förlossningen och rädslan berörde främst partnerns och/eller barnets liv och hälsa. Trots rädsla upplevdes förlossningen som ett viktigt ögonblick att närvara vid, både för barnets, partnerns och för sin egen skull. Epiduralbedövning till kvinnan visade sig ge fadern en mer positiv upplevelse, större delaktighet och reducera hans oro och stress under förlossningen.</p><p>Slutsatsen är att fadern får en mer positiv upplevelse av förlossningen om han upplever att han i någon mån har kontroll över situationen.</p>

Syftet med studien var att undersöka relationerna mellan krav, kontroll och socialt stöd med upplevelsen av stress hos undersköterskor i en kommun i Mellansverige. Den kvantitativa studien genomfördes genom en webbaserad enkätundersökning baserad på frågor från mätinstrumenten The Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) samt delar av The Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II). Enkäten besvarades av 73 yrkesverksamma undersköterskor. Resultaten visade två signifikanta samband; ett negativt mellan socialt stöd och stress och ett positivt mellan krav och stress. Sambandet mellan kontroll och stress var inte signifikant, men tendens till ett negativt samband kunde utläsas

Syftet med denna studie är att kartlägga självupplevd stress hos boendestödjare och chefer, samt att undersöka i vilken mån självupplevd stress skiljer sig åt hos arbetstagarna med avseende på befattning. Följande frågeställningar har använts för att besvara nämnda syfte: I vilken utsträckning upplever boendestödjare och chefer sig stressade i arbetet? Vilka skillnader finns det mellan yrkesgrupperna boendestödjare och chefer med avseende på arbetsrelaterad stress? För att undersöka detta genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med boendestödjare och fyra med chefer, där samtliga intervjupersoner arbetar på ett och samma lågtröskelboende.   Tidigare studier har genom krav-kontroll-stödmodellen undersökt stress hos arbetstagare inom olika kontaktyrken, samt skillnader i hälsoutfall med avseende på befattning. Forskning har visat att arbetstagare inom kontaktyrken tenderar att uppleva högre stressrelaterad ohälsa i jämförelse med andra typer av yrken, samt att chefsyrket oftare är förenat med positiva hälsoutfall i jämförelse med lägre kvalificerade yrken. Det saknas däremot studier som undersökt stress hos yrkesgruppen boendestödjare och som ställer deras stress i relation till chefers, vilket är motiveringen till denna studie. Förhoppningen är att kunna bredda kunskapsläget om arbetsrelaterad stress samt att bidra med nya infallsvinklar. Det teoretiska ramverket för denna studie grundar sig i Robert L. Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet bygger på fyra teman: krav, kontroll, stöd och antal år i arbetet.   De huvudsakliga resultaten visar att den generella stressnivån vid verksamheten är relativt låg, vilket kan förklaras av att det finns goda tillgångar till stöd och kontroll i arbetet samt av lång arbetslivserfarenhet. Däremot framkom det att cheferna upplevde högre stress i jämförelse med boendestödjarna. Detta berodde bland annat på att cheferna ofta prioriterade att stötta boendestödjarna på bekostnad av sina ordinarie arbetsuppgifter, vilket ledde till att man ofta hamnade efter i arbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man hanterar krav inom emotionellt arbete. Studiens frågeställningar är:   -     Hur upplever undersköterskor att det emotionella arbetet påverkas av organisationsstrukturen? -     Hur skiljer sig undersköterskors upplevelse av stress och krav på arbetsplatsen?   För att undersöka detta fenomen intervjuades 12 undersköterskor som arbetar inom vården, varav sex undersköterskor arbetade i en privat verksamhet och sex undersköterskor var verksamma i en kommunal. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Arlie Russell Hochschilds teori om emotionssociologi och emotionellt arbete. Resultatet bygger på sju teman som framkom under intervjuerna: omsorgens emotionella fasad, relationer till boende, samarbetsstruktur, arbetsresurser, möjlighet att påverka, övervaknings struktur, kravhantering och stress. Studien visar att undersköterskor inom den privata verksamheten upplevde att de var mer stressade på sin arbetsplats jämfört med de som arbetade i den kommunala verksamheten. En bidragande orsak till detta var att de kände sig och kontrollerade på arbetsplatsen, vilket förklaras av att det finns en övervaknings struktur. Inom den kommunala verksamheten kunde man se tydliga drag av en samarbetsstruktur. Det upplevdes i en större utsträckning att de fick ett socialt stöd både från chefer och kollegor och kunde på så sätt hantera sin emotionella fasad.