Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara särskilt svår och ingen dag är den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation många krav på sig att utföra sitt arbete och att alltid vara anträffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare är en speciellt svår situation att hantera när det gäller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning är att genom vår frågeställning förstå hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön är hos anställda på en verksamhet som arbetar med människor som är i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och därmed kan vi således sprida kunskapen vidare och ha en förståelse för densamma i vår framtida yrkesroll. Undersök-ningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och svaren har sedan analyse-rats och kopplats till tidigare forskning inom ämnet. Krav och kontroll i arbetssituationer är starkt sammanlänkade med en tredje viktig faktor, stöd, vilket också kunde ses i den undersökta verksamheten. Att känna en känsla av sammanhang och att ha stöd ifrån ledning och arbets-kamrater visade sig också vara en hantering av den krävande psykosociala arbetsmiljön. Svå-righeter med yrkesrollen är att kraven ibland kan bli för stora och svåra att hantera, men på nå-got vis lyckas de medverkande ändå hålla en god stämning och en kommunikation som gör att de trivs på sitt arbete. Nyckelord: Krav, kontroll, stöd, känsla av sammanhang, psykosocial arbetsmiljö.

Ekonomiska styrsystem används för att kontrollera anställdas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anställda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer då det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frånvaro och försämrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fått störst genomslagskraft. Stressorer är faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien är att förklara hur ekonomiska styrsystem påverkar stressorer. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med kvalificerade säljare i en utvald organisation. Studien visar att skillnader i utformning av styrsystem kan inverka på hur individer upplever att stressorer påverkas. Studien har även funnit direkta, mellanliggande och bakomliggande samband mellan styrsystem och stressorer som förklarar hur styrsystem påverkar stressorer.

Bakgrund och Problem: Dagens samhälle förändras ständigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förändringar är att de berörda ständigt måste anpassa sig för att utvecklas med förändringen. Förändringarnas baksida är att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dåligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förändringsprocesser kan detta motverkas. Externa förändringar kan exempelvis vara nya lagar. Något som blivit allt vanligare i och med den ökade globaliseringen och sedan inträdandet i EU. Medlemskapet innebär att Sverige, som medlemsland, måste anpassa sig till de lagar och beslut som EU fattar. Det skedde en stor förändring 2008, vilket var införandet av förordningen (2007:603) för intern styrning och kontroll. Förändringsprocesser är ett mycket välforskat ämne, men vad är det då som gör det så intressant? Förändringar påbörjas varje dag influerade av olika krafter, men förändringar är komplicerade - mer än 70% av alla inledda förändringar misslyckas, eller förverkligas aldrig. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur myndigheter hanterar stora förändringar, genom att studera hur införandet av förordningen (2007:603) för intern styrning och kontroll genomfördes. Metod: Studien är en fallstudie, utförd i form av intervjuer på fyra myndigheter, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksgälden och Internationella programkontoret. Empirin har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Slutsatser: Myndigheterna tycks ha följt de teorier och forskning som finns på området för en lyckad implementering. Porras och Silvers delmoment ingripande, målvariabler och organisationsmedlemmar har till stor del uppfyllts på samtliga myndigheter. Visionen kring FISK är tydlig och spridd inom organisationen. Målvariabler finns och organisationsmedlemmarnas attityder är positiva, enligt vad som framkommit under intervjuerna. Delmomentet resultat är ännu inte helt uppfyllt, och därmed är individuell utveckling, samt organisationsresultat förhoppningsvis att vänta. Kotters åttastegsprocess tycks ha följts av ledningen. Regeringen såg ett problem i transparensen hos myndigheterna, vilket förankrades hos myndigheterna genom att påvisa bristerna. Myndigheternas ledningar utbildades för att bilda en stark koalition för att kunna driva förändringen ute i organisationerna. Det har funnits en tydlig vision, som förankrats och kommunicerats. Personalen involverades på ett eller annat sätt i processen. Delmål förekom utifrån FISKens komponenter sett. Än är det för tidigt att säga att FISK blivit organisationskultur, men myndigheterna är på god väg. Vissa har bevakningsfunktioner för att se att utvecklingen går åt rätt håll, och inte stagnerar. Förslag till vidare studier: Det skulle vara intressant att se om en god intern styrning och kontroll underlättar implementeringen av förändringar.

Narkolepsi är en sjukdom som endast drabbar 1:1000, men ger ett stort lidande för dem som drabbas. Narkolepsi anses i huvudsak ha fyra huvudsymtom som benämns den narkoleptiska tetraden, och utgörs av sömnattacker och daglig sömnighet, kataplexi, sömnparalys och hypnagoga hallucinationer. Alla dessa har en påtagligt negativ inverkan på den drabbade människan. Syftet med studien är att belysa narkolepsipatientens upplevelse av lidande och välbefinnande i relation till sjukdomen. Studien är utformad som en litteraturstudie där 10 stycken artiklar analyserats. Resultatet är i diskussionen relaterat till vårdvetenskapliga begrepp så som lidande, välbefinnande och subjektiv kropp. Här framkommer att sömnattacker och den dagliga sömnigheten är ett av de, för narkoleptikerna, påtagligaste symtomen. I resultatdiskussionen blir de narkolepsidrabbade människornas lidande påtagligt. Välbefinnandet hamnar i bakgrunden, och är därför en lämplig utgångspunkt för vårdpersonal.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare gör för att erövra och förtjäna auktoritet i klassrummet, sett ur ett fostransperspektiv. Arbetet belyser även vad begreppet auktoritet betyder för lärare samt om deras auktoritet har förändrats genom åren. Auktoritetsbegreppet kopplas i teoridelen till olika ledarskapsteorier samt begreppen relation och makt. Den empiriska studien har genomförts med hjälp av sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare från årskurserna 1-5, vilka på förhand ansågs ha auktoritet och ett bra ledarskap i klassrummet. Resultatet visar att lärare erövrar och förtjänar sin auktoritet i klassrummet genom att skapa en trygghet med ett klassrumsklimat som präglas av en positiv stämning samt ömsesidig respekt, genom att få elevernas tillit och samtidigt ha tilltro till dem, genom att vara tydliga och sätta gränser samt genom att använda sig av en passande taktik, vilket bland annat innebär att anpassa sitt ledarskap efter situationen som råder i klassrummet.

Denna studie behandlar insatsen kontaktperson då den ges enligt socialtjänstlagen. Syftet är att öka förståelsen för relationen mellan kontaktperson och klienter utifrån båda dessa parters perspektiv. De aspekter som tas upp är närhet, distans och jämbördighet. Vidare undersöks huruvida det finns kontrollinslag i denna insats genom att studera hur detta i så fall yttrar sig i relationen. En kvalitativ metod har använts, bestående av intervjuer med klienter och kontaktpersoner. Resultatet analyseras huvudsakligen utifrån socialkonstruktionism, rollteori samt begreppen vänskap och professionalitet. Studien visar att det finns tecken på både närhet och distans i relationen mellan de båda parterna. Det verkar vara en nära relation som kan betecknas som en ”nästanvänskap” där kontaktpersonernas ansvar tycks vara det som sätter gränser för närheten. Den ena har en stöttande roll och den andre har rollen som mottagare, vilket är en av de faktorer som gör att de inte kan ses som helt jämbördiga. Av resultatet framgår även att både kontaktpersoner och klienter ser insatsen som stödjande. De flesta intervjupersonerna ser inga direkta kontrollinslag i insatsen. Däremot går det att skönja tecken på en mer subtil kontroll.

Fotboll är en av världens mest utövade idrotter och innefattar en miljardindustri där målet många gånger är att vinna, bli bäst och stå längst upp på pallen. Just eftersom det ställs så otroligt höga krav på idrottare anser jag den situationen är intressant att närmare undersöka. Den här studien belyser manliga idrottare inom fotbollen samt deras uppfattning angående krav respektive kontroll. Den utreder också om det finns ett positivt samband mellan optimism och uppfattningen angående krav och kontroll. Studien är genomförd med en kvantitativ metod baserad på 44 enkäter ifrån 3 lag. Då idrottsvetenskaplig forskning idag är ett stort fält finns det följaktligen mycket litteratur att läsa men jag har valt att fördjupa mig i teori angående stress, krav och kontroll. Utefter dessa teorier sker sedan en analys och diskussion av det empiriska materialet. Resultatet av studien pekar på att det finns ett positivt samband emellan kontroll och optimism vilket innebär att en optimist presterar bättre än en pessimist. / Soccer is one of the world’s most practiced sport and involve a billion dollar business where the vision, many times is to win, become the best and stand highest up on the winners’ stand. Because the demand is so high on a perpetrator I find this situation interesting to closer review. This study illustrates male perpetrator in soccer and theirs view regarding demand and control. The study also investigates if there is a positive relationship between optimism and the view regarding demand and control. The study is implemented with a quantitative method based on 44 surveys from 3 teams. When sport science today I a major field there is a lot literature to read but I have chosen to deepen my knowledge in theory concerning stress, demand and control. Along with these theories I will also analyze and discuss the empirical material. The result of the study indicates that there is a significant positive correlation between control and optimism witch means that an optimist performs better than a pessimist.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur några av de personer som var utlånade under ett tillfälligt samarbete i Arvika under våren 2008 påverkades. Samarbetet gick ut på att förtaget Thermia Värme AB, som hade minskad orderingång vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som då var i behov av tillfällig extra arbetskraft. Thermia lånade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra månaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltså valde självmant om man ville bli uthyrd, eller så var man tvingad till uthyrning. Man fick då välja på att bli uthyrd eller att bli uppsagd.   Projektet i Arvika är relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa. Därför har vi i denna undersökning använt oss av forskning som kan liknas vid vårt studieobjekt och vara intressant för studiens utfall, exempelvis forskning kring förändringskompetens, Karaseks krav/kontrollmodell, bemanningsföretag och arbetsgivarringar.   Metoden vi använt oss av är den kvalitativa forskningsintervjun. Detta då vi hade relativt få respondenter samt att det var den mest passande metoden då vi ville studera uppfattningen kring hur det kändes att vara uthyrd.   Resultatet av denna studie visade bland annat att de som var frivilliga till uthyrning var överlag mer positivt inställda till samarbetet än de som var tvingade till uthyrning. Detta resultat var inte helt oväntat med tanke på att de frivilligt utlånade självmant anmälde sig till projektet och de som var tvingade kunde inte välja då uppsägning var det andra alternativet. Något som kunde varit bättre under samarbetets gång var enligt respondenterna det stöd man fick från Thermia. Vistelsen på det inhyrande företaget upplevdes både positivt och negativt, men den gemensamma åsikten om återkomsten till Thermia var att man var glad att komma tillbaka. Arbetskamrater uppgavs vara den viktigaste komponenten hos samtliga respondenter i arbetslivet och de nämndes som viktiga under projektets gång.   Slutsatsen av denna undersökning visade att projektet i stort var lyckat, då man på Thermia lyckades bibehålla personal utan att behöva friställa trots minskad orderingång. På så sätt fick medarbetarna chansen till kompetensutveckling, nätverkande och gavs ett alternativ till friställande i en lågkonjunktur. För företaget var detta också ett sätt att bibehålla sin medarbetarkompetens till förväntad högkonjunktur. / Abstract The purpose of this study has been to look on the effects on a selection of people after their participation in a temporary cooperation in Arvika in spring of 2008.  The cooperation expressed itself in that a company named Thermia Värme AB, which had a decline in order intake at the start of this cooperation, went together with three other companies in Arvika which at this time was in need of extra manpower. Thermia decided to hire out part of its staff which would then come back after about four months. It was made clear from interviews that you could either volunteer for being hired out, meaning you could on your own decide if you wanted to stay or being hired out, or you were forced to allow yourself to be hired out. The latter meaning you had to allow to be hired out or be forced to resign your employment.   This project in Arvika is rather unusual but there have been similar cooperations, which however there is no research on. In light of this we have used research that can be seen as similar to this study and interesting due to the outcome of this study, for an example research about skills in change competence services, Karaseks Demand/Control Model and employer rings.   We have in this study used the method of qualitative research interview. Reason for this being an access to relatively few respondents along with the fact that this method was best suited for our study on feelings in regard to ones feelings on being hired out.   The result of this study showed among other things that those who allowed themselves voluntarily to be hired out were in most cases more positive to the cooperation than those being forced to choose. This result was not completely unexpected given the fact that those who voluntarily choose to participate could do so without the risk of having to resign ones employment if not choosing to participate. According to the respondents, one thing that could have been better during the course of this cooperation was the support they received from Thermia. The stay at the company that hired was experienced as both positive and negative, but the common view with those returning to Thermia was that they were happy to be back. The most important component in working life according to all respondents was the coworkers, something frequently mentioned as important during the course of the project.   The conclusion of this study showed that the project on the whole was a success, since Thermia managed to avoid having to lay off employees in spite of a decline in order intake. In that way employees got the chance to participate in in-service training, expanding their network and an option to lay-off in times of recession. For the company this was also a way to maintain their employee-competence for an expected time of prosperity.

Bakgrund: Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det härexamensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem sommänniskor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. Metod:Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklaranalyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. Resultat: Att inte bli förstådd och attha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthetoch känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen avfysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. Slutsats: När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över enviktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan kännasig och detta sätter spår i deras vardag.