Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap definierar och hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning. Däri ingår både hur lärarna själva väljer att ta upp kontroversiella frågor samt hur de hanterar situationer där elever uttrycker sig på kontroversiella sätt. Sammanlagt intervjuades elva gymnasielärare i samhällskunskap och analysen ledde fram till två teman: Definition och Hantering. I korthet påvisade resultatet att både definition och hantering till stor del är beroende av den kontext som lärarna infinner sig i. Lärarna beskrev vidare att de hade olika strategier för att hantera kontroversiella frågor i sitt klassrum. Lärarna beskrev också att de hade olika metoder som de använde sig av för att undervisa om kontroversiella frågor, där diskussioner som med hjälp av tidigare forskning kunde kategoriseras i vissa fall som deliberativa. Vidare lyfte lärarna både positiva och negativa aspekter av att ta upp kontroversiella frågor i sin undervisning och de ansåg att det krävdes specifika förmågor och kunskaper av dem som lärare för att kunna hantera dessa frågor. Lärarexamen sågs av de flesta lärare som icke stödjande, medan kollegor främst var det som lärarna upplevde som mest givande att få stöttning av när de skulle hantera kontroversiella frågor. Resultatet i denna studie överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen kring ämnet, med den enda stora olikheten att även yttre kontext påpekades av lärarna i denna studie som viktigt, vilket tidigare forskning inte lagt lika stort fokus på. / The aim of this study is to investigate how secondary social studies teachers define and deal with controversial questions in their teaching. This includes both how the teachers themselves choose to raise controversial issues and how they handle situations where students express themselves in controversial ways. In total, eleven high school social studies teachers were interviewed and the analysis led to two themes: Definition and Handling. In short, the results showed that both definition and handling are largely dependent on the context in which the teachers find themselves. The teachers further described that they had different strategies for handling controversial issues in their classroom. The teachers also described that they had different methods that they used to teach about controversial issues, where discussions that, with the help of previous research, could be categorized as deliberative in some cases. Furthermore, the teachers highlighted both positive and negative aspects of raising controversial issues in their teaching and they felt that specific abilities and knowledge were required of them as teachers to be able to deal with these issues. The education the teacher had received were seen by most teachers as not supportive, while colleagues were mainly what the teachers experienced as the most rewarding to get support from when dealing with controversial questions. The results in this study are largely consistent with the previous research on the subject, with the only major difference being that external context was also pointed out by the teachers in this study as important, which previous research did not focus on as much.

The purpose of this study is to qualitatively investigate how social studies teachers in a high school, use group development strategies when approaching potentially controversial topics in the classroom. The study used five semi-structured interviews with social studies teachers. Bruce Tuckman's model of group development was used to organize and analyze the teachers' experiences in a way that could be linked to the phases described in the model. The results of the study have shown the importance of using group development as a method to prepare students to handle controversial conversations in a constructive way and promote their growth together. The teachers' overall goal with group development is for the students to learn to cooperate, develop their communication skills and show respect for each other's opinions. The teacher's democratic mission also appears as part of group development. Positive group development also contributes to a cohesive social environment that creates an inclusive conversation climate. The skills acquired through group development were considered applicable when students faced controversial discussions. For example, they were seen using communication skills to actively listen and strive to understand each other's perspectives instead of trying to dominate each other. Therefore, classes may need to go through different stages of development to manage controversial conversations effectively.

I denna licentiatuppsats undersöks utmaningar som lärare ställs inför i en ämnesövergripande undervisning utifrån komplexa och kontroversiella samhällsdilemman. Det är en komplex undervisning där olika syften gör att läraren hamnar i ”didaktiska dilemmasituationer”. Läraren måste hantera olika mål och krav som finns i styrdokumenten, förhålla sig till religion och politik samt relatera till skolans arbetsfördelning och informella klassrumsrutiner. Läraren behöver vidare göra sina didaktiska val utifrån huvudsyftet med den aktuella undervisningssekvensen, exempelvis ge eleverna fördjupade kunskaper kring samhällsdilemmat, utveckla elevernas förmågor kring kritiskt tänkande eller erbjuda eleverna möjlighet att ta egen ställning i frågan. Utifrån uppsatsens empiriska resultat konstrueras en ”didaktisk modell” som kan fungera som ett diskussions- och reflektionsverktyg kring fördelar och nackdelar med olika lärarpositioner i didaktiska dilemman i ämnesövergripande undervisning. Studien involverade fem skolor i olika europeiska länder som arbetade med att utveckla undervisning utifrån samhällsdilemman. Det gjorde de inom ramen för ett Erasmus+ skolpartnerskap och skolorna som samarbetade var från Italien, Kroatien, Polen, Sverige och Turkiet. Eleverna var i åldern 12–15 år. Med inspiration från ämnesdidaktisk och pedagogisk litteratur skapades en gemensam arbetsmodell som hjälpte lärarna att arbeta med en undervisning där vetenskapliga kunskaper om komplexa och kontroversiella samhällsdilemman kompletterades med etiska dimensioner. Fokus låg på sociopolitiska aspekter av samhällsdilemmana och undervisningen skulle både ge eleverna kunskaper om aspekterna och utveckla deras förmågor till kritiskt tänkande. Vidare kunde undervisningen erbjuda eleverna möjligheter att ifrågasätta gängse strukturer och ta egen ställning i frågorna. Denna syfteskomplexa undervisning benämns inom ramen för studien en reflexiv undervisning. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer och deltagande observationer på skolorna ställdes två initiala forskningsfrågor angående de spänningar lärarna upplevde i en reflexiv undervisning och hur de olika lärarna positionerade sig i dessa. Arton olika spänningar identifierades vilka tematiserades i fyra grupper. Det var spänningar kopplade till (a) läroplan, nationella prov och bedömning; (b) rådande religiösa värderingar och politiska åsikter i samhället; (c) lärares ämnesövergripande samarbeten samt till (d) själva genomförandet av klassrumsundervisningen. Studien gick vidare genom att fokusera de svenska lärarna och de didaktiska dilemman som spänningarna gav upphov till. En forskningsfråga ställdes för att undersöka det som synliggörs när de svenska lärarna reflekterar kring sina egna positioneringar jämfört med de andra lärargruppernas positioner i de didaktiska dilemmana. I studien diskuteras fyra ”didaktiska metadilemman” inom vilka de svenska lärarna upplevde att de ställdes inför didaktiska val där det inte fanns endast ett handlingsalternativ som var fullständigt tillfredsställande. Dessa didaktiska dilemman rörde: (i) elevcentrerade eller lärarcentrerade arbetsformer; (ii) undervisning primärt mot bildningsmål eller utbildningsmål; (iii) om läraren ska vara objektiv, neutral eller ta ställning samt (iv) om anpassningar vid muntliga diskussioner ska göras eller inte. Studiens avslutande forskningsfråga handlade om hur studiens resultat kunde omformas till grund för en didaktisk modell. Till vart och ett av de fyra metadilemmana omformades resultaten till ett diskussions- och reflektionsverktyg. Detta utgår från ett fyrfältsfältsdiagram där ytterlighetspositioner i de didaktiska dilemmana illustreras av ”typiska yttranden” i vartdera hörnet med fiktiva uttalanden från lärare som argumenterar för sina didaktiska val. Fyrfältsdiagrammen kan fungera som underlag för kollegiala lärardiskussioner om fördelar och nackdelar med olika positioner i didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman. / Teaching and learning about complex and controversial societal issues is a challenging endeavour. Students must not only gain new scientific perspectives on the issues but also be able to take ethical and philosophical perspectives in consideration. In this teaching approach, the various aims involved are complex and the teacher often ends up in problematic situations. The teacher must also deal with formal laws and regulations in addition to more informal work routines – all whilst balancing the various teaching aims. This study followed groups of teachers in an Erasmus+ partnership whereby the teachers conducted a reflexive and interdisciplinary lessons about certain complex and controversial issues, including those which are socio-scientific. Five schools in five different countries were involved (Croatia, Poland, Italy, Sweden and Turkey), and the students who participated were aged 12–16 years. With inspiration from different fields of educational research, the study aimed to induce interdisciplinary teaching about controversial issues on a structural and socio-political level at the involved schools. In addition to raising the students’ awareness of different aspects of the issues and encouraging oral discussions among the students, the lesson also highlighted the development of their ability to think critically and make decisions. The lesson was also meant to create room for the students to form their own opinions about the issues. In this study, the multi-purpose teaching method in line with these intentions is labelled “reflexive teaching”. The study aimed to explore the potential tensions that may emerge during the interdisciplinary teaching in which the schools implemented this method. From these tensions, didactical dilemmas arose in the teaching, for example, when teachers held taken-for-granted positions or did not reflect on the complexity of different motivations when making their didactical decisions. Through focus groups and participant observation in the participating countries, I began by asking about which tensions are discernible across the different classrooms. Then, I reduced the data and focused on Swedish teachers in light of the international context by asking “Which tensions are most salient for Swedish teachers?” These two questions were theoretically elevated and clustered in the discussion to become “Which didactical dilemmas may emerge during interdisciplinary teaching?” The results show a variety of emerging tensions which may cause didactical dilemmas. The tensions are anchored on different levels, concern different types of curriculum goals, relate to politics and religion as well as tensions on the classroom level. Through in-depth focus-group discussions with the Swedish teachers, four so-called meta-dilemmas emerged: 1. The student-centred classroom versus the teacher-centred classroom; 2. teaching towards educational goals versus social, democratic and character-development goals; 3. whether the teacher should be objective, neutral or take a stand (regarding the complex and controversial issues); and 4. whether adaptations for specific pupils should be made in oral discussions. The more practice-oriented purpose of the study was to contribute to pre- and in-service teacher training, and this resulted in a discussion tool. The developed tool is a didactic model which aims to raise awareness about both the potential possibilities and potential negative consequences of different positions in didactical dilemmas. By means of abductive analysis, the empirical results of the study formed the basis of a model with four quadrant matrixes. In these matrixes, different tentative positions in didactical dilemmas are illuminated by fictional teachers who present arguments about their position.

The field of Deep Learning (DL) only over the last decade has proven useful for increasingly more complex Machine Learning tasks and data, a notable milestone being generative models achieving facial synthesis indistinguishable from real faces. With the increased complexity in DL architecture and training data, follows a steep increase in time and hardware resources required for the training task. These resources are easily accessible via cloud-based platforms if the data owner is willing to share its training data. To allow for cloud-sharing of its training data, The Swedish Transport Administration (TRV) is interested in evaluating resource effective, infrastructure independent, privacy-preserving obfuscation methods to be used on real-time collected data on distributed Internet-of-Things (IoT) devices. A fundamental problem in this setting is to balance the trade-off between privacy and DL utility of the obfuscated training data. We identify statistically measurable relevant metrics of privacy achievable via obfuscation and compare two prominent alternatives from the literature, optimization-based methods (OBM) and random projections (RP). OBM achieve privacy via direct optimization towards a metric, preserving utility-crucial patterns in the data, and is typically in addition evaluated in terms of a DL-based adversary’s sensitive feature estimation error. RP project data via a random matrix to lower dimensions to preserve sample pair-wise distances while offering privacy in terms of difficulty in data recovery. The goals of the project centered around evaluating RP on privacy metric results previously attained for OBM, compare adversarial feature estimation error in OBM and RP, as well as to address the possibly infeasible learning task of using composite multi-device datasets generated using independent projection matrices. The last goal is relevant to TRV in that multiple devices are likely to contribute to the same composite dataset. Our results complement previous research in that they indicate that both privacy and utility guarantees in a distributed setting, vary depending on data type and learning task. These results favor OBM that theoretically should offer more robust guarantees. Our results and conclusions would encourage further experimentation with RP in a distributed setting to better understand the influence of data type and learning task on privacy-utility, target-distributed data sources being a promising starting point. / Forskningsområdet Deep Learning (DL) bara under det senaste decenniet har visat sig vara användbart för allt mer komplexa maskinginlärnings-uppgifter och data, en anmärkningsvärd milstolpe är generativa modeller som erhåller verklighetstrogna syntetiska ansiktsbilder. Med den ökade komplexiteten i DL -arkitektur och träningsdata följer ett kraftigt ökat behov av tid och hårdvaruresurser för träningsuppgiften. Dessa resurser är lättillgängliga via molnbaserade plattformar om dataägaren är villig att dela sin träningsdata. För att möjliggöra molndelning av träningsdata är Trafikverket (TRV) intresserat av att utvärdera resurseffektiva, infrastrukturoberoende, privatiserade obfuskeringsmetoder som ska användas på data hämtad i realtid via distribuerade Internet-of-Things ( IoT) -enheter; det grundläggande problemet är avvägningen mellan privatisering och användbarhet av datan i DL-syfte. Vi identifierar statistiskt mätbara relevanta mått av privatisering som kan uppnås via obfuskering och jämför två framstående alternativ från litteraturen, optimeringsbaserade metoder (OBM) och slumpmässiga projektioner (RP). OBM uppnår privatisering via matematisk optimering av ett mått av data-privatisering, vilket bevarar övriga nödvändiga mönster i data för DL-uppgiften. OBM-metoder utvärderas vanligtvis i termer av en DL-baserad motståndares uppskattningsfel av känsliga attribut i datan. RP obfuskerar data via en slumpmässig projektion till lägre dimensioner för att bevara avstånd mellan datapunkter samtidigt som de erbjuder privatisering genom teoretisk svårighet i dataåterställning. Målen för examensarbetet centrerades kring utvärdering av RP på privatiserings-mått som tidigare uppnåtts för OBM, att jämföra DL-baserade motståndares uppskattningsfel på data från OBM och RP, samt att ta itu med den befarat omöjliga inlärningsuppgiften att använda sammansatta dataset från flera IoT-enheter som använder oberoende projektionsmatriser. Sistnämnda målet är relevant i en miljö sådan som TRVs, där flera IoT-enheter oberoende bidrar till ett och samma dataset och DL-uppgift. Våra resultat kompletterar tidigare forskning genom att de indikerar att både privatisering och användbarhetsgarantier i en distribuerad miljö varierar beroende på datatyp och inlärningsuppgift. Dessa resultat gynnar OBM som teoretiskt sett bör erbjuda mer robusta garantier vad gäller användbarhet. Våra resultat och slutsatser uppmuntrar framtida experiment med RP i en distribuerad miljö för att bättre förstå inverkan av datatyp och inlärningsuppgift på graden av privatisering, datakällor distribuerade baserat på klassificerings-target är en lovande utgångspunkt.

Studien undersöker hur lärare på lågstadiet bemöter kontroversiella frågor med koppling tillolika religiösa positioneringar och hur lärare hanterar situationer när elevernas kontroversiellaåsikter strider mot skolans värdegrund. Syftet är att lämna ett bidrag till den vetenskapligadiskussionen kring hur lärare på lågstadiet ser på arbetet med kontroversiella frågor. Källmaterialet som samlats in är kvalitativt. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes medverksamma lärare på fem skolor. För att sammanställa hur lärarna bemöter de kontroversiellafrågorna kopplades deras svar samman med olika strategier som lärare använder för attundervisa om eller undvika dessa frågor. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att undvika kontroversiella frågor, specielltreligiösa. Den visar även att mycket av denna osäkerhet kan bero på lärarnas avsaknad avgrundläggande formell utbildning kring hur dessa frågor ska hanteras, vilket även återspeglas idenna studies resultat. I resultat och diskussion presenteras respondenternas svar och diskuteras sedan tillsammansmed tidigare forskning och uppsatsen teori om att undervisa eller undvika kontroversiella frågormed koppling till religion. Resultatet i uppsatsen visar att lärarna på lågstadiet lyfter vikten att eleverna får mötakontroversiella frågor, samtidigt som de hävdar att de elever som de undervisar är för unga föratt möta dessa frågor. Lärarna för även fram olika didaktiska förhållningssätt för att skapakonstruktiva samtal, vilka svårigheter de upplever och hur de bemöter situationer där elevernasåsikter går emot skolans värdegrund. Även om arbetets teori och den tidigare forskningen grundas på studier med elever som främstbefinner sig på gymnasiet, går det att utläsa att det finns tydliga likheter med hur lärare pågymnasiet och lågstadiet arbetar med kontroversiella frågor och vilka svårigheter som upplevs. / This study examines how primary school teachers address controversial issues related to variousreligious positions and how they handle situations when students' controversial opinionsconflict with the school's values. The purpose is to contribute to the scientific discussion onhow primary school teachers perceive working with controversial issues. The source material collected is qualitative. Seven semi-structured interviews conducted withpracticing teachers from five schools. Their responses were linked to various strategies teachersuse to teach or avoid these questions, to compile how teachers address the controversial issues. Previous research shows that teachers often choose to avoid controversial issues, especially ifthey are religious. It also shows that much of this uncertainty may be due to teachers' lackof basic formal education on how to handle these questions, which is also reflected in thisstudy's results. In the results and discussion, the respondents' answers are presented and discussed withprevious research and the thesis' theory on teaching or avoiding controversial issues related toreligion. The result of the essay shows that primary school teachers emphasize the importance of studentsencountering controversial issues. While also claiming that the students they teach are tooyoung to face these issues. The teachers also present various didactic approaches to createconstructive conversations, the difficulties they experience and how they handle situationswhere students' opinions contradict the school's values. Although the theory of the work and previous research is based on studies with studentsprimarily in high school, it can be inferred that there are clear similarities in how teachers inhigh school and primary school work with controversial issues and the difficulties experienced.